»Vi räknar med högre tillväxt än normalt«
Framtidsspaning Den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin kommer att fortsätta under 2022 och i Sverige räknar Handelsbanken med högre tillväxt än före pandemin, enligt bankens chefsekonom Christina Nyman.
Hur kommer ekonomin att utvecklas i år?
– Den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin fortsätter och centralbanker siktar på att trappa ner stimulanserna. I Sverige är BNP redan högre än innan pandemin och i år räknar vi med högre tillväxt än normalt. Hushållens konsumtion driver återhämtningen, när allt fler återvänder till butiker, restauranger och nöjen. Dessutom räknar vi med starka bostadsinvesteringar.
Både inflationsrisker och förväntningar på högre räntor är överdrivna.
– Men flaskhalsar och leveransproblem som uppstått i pandemins kölvatten har inneburit stigande priser, och förväntningar om högre räntor. Den snabbt ökande efterfrågan har lett till problem i leverantörskedjor och det lär ta tid innan efterfrågan och utbud är i balans. Men vår bedömning är att både inflationsrisker och förväntningar på högre räntor är överdrivna. Att inflationen i Sverige var över 3 procent i november – den högsta takten på mer än tio år – beror främst på energipriserna. Vi räknar med att inflationen dyker under 1,5 procent igen i slutet av 2022. Däremot tror vi att både energipriser och räntor kommer att svänga mer framöver, mot bakgrund av klimatomställning och nedtrappning av centralbankers krisåtgärder.
– Riksbanken bedömer att den nu höga inflationen är övergående, i likhet med vår egen inflationsprognos. Därmed räknar vi med en försiktig nedtrappning i stimulanserna. Styrräntan tror vi att Riksbanken kommer hålla oförändrad på 0 procent åtminstone fram till 2024.
Framtidsspaning 2022
Vad händer i finansbranschen 2022? Vilka trender kommer vi få se inom fintech, vad blir nästa steg i hållbarhetsarbetet och hur kommer kundmötena att se ut? Finansliv har pratat med tio profiler om hur finansbranschen kommer att utvecklas i år.
– Arbetsmarknadsläget ser allt mer ljust ut. Sysselsättningen steg markant under 2021 och företagens anställningsplaner är på historiskt höga nivåer. Den snabba återhämtningen bidrar till att allt fler företag uppger att de har brist på arbetskraft. Det tror vi främst hänger samman med att det tar tid att anställa, inte minst när många branscher samtidigt på kort tid vill öka sin arbetsstyrka. Historiskt har höga bristtal i regel varit en indikator på att det blir en stark sysselsättningsutveckling snarare än att ekonomin är på väg in i en överhettningssituation med kraftigt stigande löner. Vi räknar med att arbetslösheten i slutet av 2023 är tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin.
Vilka risker ser du?
– De ekonomiska riskerna förknippade med covid-19-pandemin har successivt minskat. Men det har inte de allmänna riskerna för de ekonomiska utsikterna. De kortsiktiga ekonomiska riskerna har övergått från oro över pandemin till att främst fokusera på effekterna med utbudsproblem och inflationsoro. Vi bedömer att inflationsuppgången till stor del är temporär. Men utdragna leveransproblem och arbetskraftsbrist kan leda till högre löneökningar och att inflationsförväntningarna tar fart uppåt. Centralbanker kan i ett sådant läge tvingas strama åt penningpolitiken, vilket i slutändan dämpar efterfrågan.
Hur kommer finansbranschen att påverkas?
– Vi räknar med att räntorna bottnat och att de kommer att trenda uppåt, men långsamt. Vår syn är dock att räntemarknaderna har prisat in för mycket räntehöjningar på kort sikt och att osäkerheten om inflationen och centralbankernas politik kommer att medföra fortsatt volatilitet på räntemarknaden.
– Kronan tror vi kommer att stärkas mot euron mot bakgrund av att Riksbanken ligger före Europeiska centralbanken i att trappa ner på expansiviteten via balansräkningen.
