Mats Johard

Mats Johard är chef för Cognizant Business Consulting i Norden, och driver Cognizants digitala affär. Mats har lång erfarenhet av att jobba med hur den digitala trenden påverkar företag inom en rad olika branscher, såsom den svenska bank-, finans- och försäkringsbranschen.
Mats Johard

Försäkringsbranschen kommer att förändras mer under de kommande tio åren än den har de senaste 100 – och tekniken driver utvecklingen

Publicerat den 21 april 2017 kl. 10:47

Försäkringsbolagen kritiserats ibland för att inte vara tillräckligt digitala. Men Cognizants nyligen genomförda studie kring framtidens arbete i försäkringsbranschen, The Work Ahead – Seven Key Trends Shaping the Future of Work in the Insurance Industry, visar tydligt att detta inte stämmer, och att försäkringsbranschen är mer motiverad att digitalt transformera företagen, och anamma fördelarna med digital teknik, än många andra branscher.

Försäkringsbranschen har sett hur andra branscher – en efter en – radikalt förändrats genom ny teknik, nya mjukvarubaserade plattformar och nya digitala metoder. Branschen som sådan är oerhört informationstät: en försäkringsskada innehåller mängder av komplex information, med alltifrån värde- och riskbedömningar till demografi. Emellertid är en fullskalig digitalisering av all denna information bara ett litet steg bort: försäkringsbranschens viktigaste tillgångar – siffror och data – görs till digitala tillgångar på ett ögonblick.

På varje organisatorisk resa är det viktigt att ha hela organisationen ombord. I detta fall innebär det att se till att varje enskild anställd har en allmän medvetenhet och förståelse för betydelsen av digital transformation. Och för att kunna hantera denna förändring på ett strukturerat sätt bör försäkringsbolagen sträva efter att tillämpa följande strategier:

  • Säkra företagets framtid: företagen, och de chefer som driver dem, bör prioritera åtgärder som kommer att generera konkreta framsteg i den digitala transformationen. Dessa åtgärder innebär att de måste öka utgifterna för digitala initiativ, att ett större antal personer med framtidsredo färdigheter såsom dataanalys och AI anställs, och att dessa nya verktyg används för att förbättra och utöka de produkter och tjänster som organisationen tillhandahåller. Det innebär dock även att man samtidigt måste prioritera investeringar inom icke-digitala områden, såsom i traditionella kunskaper, färdigheter och processer, samt att effektivisera och rationalisera sin befintliga applikationsportfölj. Det är ett omfattande arbete som alltför ofta underskattas.
  • Omfamna de nya maskinerna: centralt för behovet att skapa framtidens arbete är de ”nya maskinerna”, närmare bestämt programvara för AI. Enligt Cognizants undersökning, ser försäkringschefer AI som centralt för hur arbetet utförs i framtiden, och 66 procent säger att AI har redan har haft en inverkan på deras arbeten. AI har dykt upp som ett hjälpmedel för människor att förbättra sin produktivitet och arbetstillfredsställelse. Organisationer som sitter alltför länge på läktarplats och oroar sig över de rent filosofiska konsekvenserna av artificiell intelligens förblir inte lönsamma på sikt. Organisationer som däremot omfamnar AI frigör istället tid och resurser till att tänka bortom vad verksamheten redan kan göra. När AI och maskininlärning automatiserar vissa uppgifter, frigör denna automatisering kreativa resurser, och de anställda behöver bry sig mindre om praktiska sysslor och kan istället fokusera mer på att utveckla och differentiera branschen som sådan.
  • Gör det personligt: detta är kanske den viktigaste trenden för alla branscher under de närmaste två- till tre åren. Just begreppet ”masspersonifiering” är av särskild betydelse för försäkringsbolagen, det vill säga att behandla alla som individer och inte bara som delar av en demografisk grupp – eller, som när det kommer till försäkringsvillkor, en del av en aktuarieprofilering. Att personifiera tjänster och premier kommer att vara ett stort steg framåt i utvecklingen av försäkringsbranschen. Samtidigt kräver detta kunnande både djupa och breda resurser inom områdena analys, automation och AI.
  • Återuppliva kärnverksamheten: den tekniska infrastrukturen på många mogna, väletablerade försäkringsbolag kommer att gynnas av att regelbundet att se över om de behöver någon modernisering och uppgradering. Som Cognizants studie visar, finns det i själva verket ett stort behov av att ta sig an den digitala transformationen där över 1,6 biljoner dollar kan skapas genom att tillämpa ett nytt digitalt sätt att tänka. Medan vissa försäkringsbolag har gjort stora framsteg på sin digitala resa, har många andra bara skrapat på ytan av vad de behöver göra. Några tenderar att experimentera med den nya tekniken bara på en liten del av verksamheten. Det är ett steg i rätt riktning; men denna typ av experiment är sällan lönsamma eftersom digital teknik måste vara en integrerad del av hela verksamheten. Detta innebär att kunna se fördelarna med molnbaserade applikationer och tillämpa applikationsrationalisering i stor skala som en del av de digitala strategierna.
  • Plantera frön inför framtiden: stora företag som vill fortsätta växa måste ha ett öppet sinne för innovation. Vår studie har visat att de chefer som intervjuades för det mesta fokuserade på teknik som redan har prövats och testats, såsom molnet. Branschen bör dock våga ta sig an och testa ny teknik och inte planera det som någon vag framtidsplan. Därför bör det finnas en etablerad process för att kontinuerligt undersöka och experiementera med nya innovationer.

Med nya digitala möjligheter, kommer själva definitionen av försäkringar – det sätt på vilka de skapas, säljs och används – att förändras. I hjärtat av denna förändring kommer vi hitta data, automation och algoritmer, som tillsammans skapar enorma möjligheter att samla information om kunder på en detaljnivå som tidigare saknat motstycke. En sak är tydlig: försäkringsbranschen kommer att förändras mer under de kommande 10 åren än den har under de senaste hundra.

Försäkringsbolagen kan frigöra 1,63 biljoner dollar i intäkter under de närmaste två åren genom att ta sig an digital teknik, visar ny studie

Publicerat den 7 mars 2017 kl. 13:47

Försäkringsbolagen står inför en rad nya utmaningar och möjligheter där det digitala inte längre bara är ett nytt sätt att paketera och sälja traditionella arbetssätt, utan något som kommer att omdefiniera hela branschen som sådan.

Det är svårt att hålla ögonen ifrån en marknad som dagens enorma globala försäkringsmarknad, värd fem biljoner dollar. Lägg där till att över 1,63 biljoner dollar kan frigöras fram till år 2018 om branschen digitaliseras – och det hela blir än mer spännande. Det visar Cognizants senaste rapport om framtiden sätt att arbeta inom försäkringsbranschen, The Work Ahead – Seven Key Trends Shaping the Future of Work in the Insurance Industry. Rapporten är en del av en större studie som tagits fram av Cognizants Centre for Future of Work där 168 försäkringsbolagschefer intervjuats över hela världen för att undersöka digitala och tekniska prioriteringar, hur de ser på de möjligheter som digital transformation medför, och dess inverkan på den framtida utvecklingen av verksamheterna.

Försäkringsbolag som traditionellt varit inriktade främst på sin kärnverksamhet bör tänka över vad de gör och hur de gör det, när de möts av viktiga omställningar som drivs av data, automation och artificiell intelligens (AI).

Det digitala är nyckeln
Enligt studien anser ungefär två tredjedelar (61%) av försäkringsbolagen att digitalt driven förändring är nyckeln till deras kommersiella framtid. Den redan datadrivna försäkringsbranschen har mycket att vinna på att arbeta med automatisering och maskininlärning, eftersom den då ges bättre förutsättningar att analysera och skapa värden genom data.

För ett företag kan en mer taktisk och specialiserad strategi innebära att organisationen börjar rikta sig mot mer nischade vertikaler, exempelvis skydd av immaterialrätt för bio-kemisk forskning, snarare än att fortsätta bearbeta stora odifferentierade marknader.  Vidare kan en mer automatiserad och tekniskt differentierad strategi leda till minskade kostnader i back-office genom något som robotiserad processautomation (RPA). Nästan samtliga av de tillfrågade instämmer i påståendet att ”den kompetens som krävs för att lyckas i min bransch kommer att förändras avsevärt under de kommande tre åren”. Sett till 2018 kommer det att finnas fem stora affärsdynamiska förändringar som väsentligt kommer att påverka framtiden för arbetet med försäkringar:

  • Arbetet blir mer strategiskt än någonsin
  • Arbetet blir mer specialiserat
  • Arbetet blir mer automatiserat
  • Vi kommer att arbeta mer med maskiner som förbättrar vad människor redan gör
  • Arbetet blir mer tekniskt

För att hänga med i konkurrensen, måste försäkringsbolagen anpassa sig till denna dynamik och utrusta sina anställda med relevant kompetens att hantera detta.

Databaserade insikter lägger grunden för analytisk förmåga
En majoritet av de intervjuade cheferna (68%) anser att analytisk förmåga var den viktigaste egenskapen hos de anställda under 2016. År 2020 stiger denna siffra till 88 procent. Vikten av analytisk förmåga växer i betydelse i takt med att fler människor skapar en förståelse för, och ser kraften i, data och databaserade insikter. Ser man däremot till säljande egenskaper ökar de inte nämnvärt i betydelse mellan år 2016 och 2020, från 57 procent till 61 procent. Vissa förmågors betydelse är till synes oföränderliga; det kommer alltid att finnas en plats vid bordet för de som kan sälja. Men andra färdigheter som getts mindre erkännande – såsom analys – kommer i framtiden vara den mest grundläggande och djupgående kompetensen någon organisation kan – och borde – ha i en värld som alltmer drivs av mjukvara.

Det råder en tydlig konsensus i branschen kring den centrala roll som data och analys har redan idag – men ännu mer framöver – i att forma nya affärsmodeller och skapa kommersiella möjligheter. På många sätt kommer inget av detta som en överraskning, men studien bekräftar något djupgående: Utan datafokuserade tillvägagångssätt som en del av kärnan i vad ett försäkringsbolag gör, och hur de gör det, kan företagen inte förbli konkurrenskraftiga – och frigöra de biljoner dollar som ligger på bordet.

CIOn viktig förändringsagent för försäkringsbolag

Publicerat den 14 november 2016 kl. 15:31

Försäkringsbranschen har alltid varit datadriven där risker bedöms baserad på den information man har om varje individuell kund. Så har det varit till och med så långt tillbaka som på 1600-talet då fraktförsäkrare träffades på caféer för att sätta rätt pris på den risk olika rederier och båtar ansågs ha. Idag, när man kan samla in data på helt nya och sofistikerade sätt (och data dessutom är mer och mer digital), kan man mer effektivt och i vissa fall nästan automatiskt inte bara prissätta risk men också skapa helt nya affärsmöjligheter.

I och med att tekniken utvecklas så snabbt och att konsumenter får nya kraftfulla och billiga sätt att kommunicera och jämföra olika tjänster (inte minst i sociala medier), så måste försäkringsbolag fokusera på att vara maximalt relevanta för kunderna deras nya situation och beteende. Data av högre kvalitet i samband med avancerad analys kan ge en bättre bild av kunderna och säkerställa mer individualiserade tjänster och att man driver verksamheten maximalt effektivt. Om försäkringsbolag gör detta på ett bra sätt så kan det leda till att man också får en klarare bild av riskprofiler, vilket kan minska bolagens kostnader.

Men teknikutvecklingen gör också försäkringsbolag ställs inför nya utmaningar, exempelvis ändrat kundbeteende. Kunderna förväntar sig idag att möta sina försäkringsbolag på ett relevant sätt när som helst, i olika kanaler och i olika ärenden. Teknikorienterade försäkringsbolag kan snabbt utveckla nya applikationer och lösningar som kan ta kunder från mer traditionella försäkringsbolag, särskilt inom livförsäkring. Många försäkringsbolag har också problem – både inom IT och i många affärsprocesser – där det också är så att förbättringspotentialen är asymmetrisk mellan intäktsgenerering och ”produktion” – effektivisering av skadereglering (för sakbolag) ger generellt mycket större påverkan på sista raden än vad effektivare marknadsföring ger. Försäkringsbolag ser också minskad risk generellt i och med Big Data, Internet of Things och större transparens

Försäkringsbolag arbetar med att ta på sig risk till ett rimligt pris. Det finns redan bolag, till och med i Sverige, som erbjuder försäkringar som baseras på ett visst beteende. Försäkringsbolag som Moderna Försäkringar har till exempel bil- och MC-försäkringar där ett säkert körbeteende ger rabatt på försäkringspremien. På samma sätt kan man få rabatt på sin sjuk- och olycksfallsförsäkring genom att vardagsmotionera. I nästa fas – och som redan marknadsförts i andra länder i Europa – kommer den här typen av försäkringar att vara dynamiska, så kallad ”usage-based insurance”. Bilen är uppkopplad och föraren erbjuds online en lägre premie om han eller hon tar en långsammare men säkrare väg till sin destination. Hänsyn tas också till trafiksituation, väder och mycket annat.

Denna utveckling är mycket central för försäkringsbranschen av två olika skäl. Först och främst så är den kunddriven. Kunderna vill inte segmenteras efter postnummer, ålder, historik, inkomst och kön. De vill ha en individuell och dynamisk prissättning. Detta måste försäkringsbranschen lära sig att leva med – och här ser många försäkringsbolag som tidigt investerat i digital transformation en möjlighet att ta kunder från mer traditionella bolag.

För det andra ger individuell och dynamisk prissättning också försäkringsbolagen en helt ny möjlighet att kommunicera med sina kunder. Ett evigt problem för försäkringsbranschen är ju att man har så få kontakter med kunderna och att kontaktillfällena ofta är när kunden råkat ut för något otrevligt, alltså vid en skada eller olycka. En bank har kontakt med merparten av sina kunder minst en gång per månad.

Så hur ska försäkringsbolag göra för att åstadkomma nödvändig förändring? CIOns roll blir allt viktigare när försäkringsbolag moderniseras. För att bättre förstå hur den rollen bör se ut har Cognizant undersökt hur CIOer i olika branscher, bland annat försäkring, ser på sina möjligheter och svårigheter att driva digital transformation.

Studien belyser varför många försäkringsbolag har utmaningar med sin digitala transformation. CIOer i försäkringsbranschen anser i högre utsträckning än i andra branscher att man saknar förutsättningar för snabb utveckling då man verkar sitta fast i sina gamla system. Nya system måste samtidigt utvecklas för de nya digitala produkter, tjänster och kontaktytor som kunderna vill ha.

En annan studie visar hur CIOer i sakförsäkringsbolag ser på sin roll i sina respektive bolags utveckling. 90% av de 50 försäkringsbolags-CIOer som intervjuats säger att de bör ha en nyckelroll i bolagets digitala transformation. Dessvärre säger dock bara 27% att de verkligen har en sådan ledande roll.

CIOn måste vara med och leda arbetet. Därför bör kanske försäkringsbolag titta litet närmare på vilka egenskaper den ideala försäkringsbolags-CIOn bör ha. I Cognizants studie friläggs följande viktiga kompetenser, som samarbetsförmåga inom organisationen och öppenhet även för samarbeten med partner. Man bör också vara intresserad av innovation och villig att analysera all den data som idag finns tillgänglig. Dessutom bör man vara duktig på att identifiera och rekrytera nya kompetenser.

Försäkringsbolag som har en CIO med dessa egenskaper har mycket bättre förutsättningar att bli ledande i sin marknad än organisationer som saknar modernt digitalt ledarskap.

Artificiell Intelligens stor möjlighet för försäkringsbolag

Publicerat den 9 september 2016 kl. 15:36

Artificiell Intelligens (AI) har utvecklats oerhört snabbt på senare tid och trots att det fortfarande finns en del utmaningar kopplade till den utbredda tillämpningen av förarlösa fordon, marknadsför redan flera tillverkare bilar som kan köra själva under kortare tidsperioder. Andra sägs snart tillverka modeller som inte ens kräver en fysisk person att vara närvarande.

Den fortsatta utvecklingen inom AI går extremt snabbt. Man tror att vi inom bara några år kommer ha gått från AI-system som gör saker, till system som lär sig, till system som tänker och till och med förbättras med tiden. Detta gäller i synnerhet för försäkringsbranschen, där flera bolag redan implementerat AI-system för att förbättra verksamheten. I takt med att AI-teknologin förbättrar kundernas upplevelser, minskar risken och reducerar operationella kostnader, innebär den fortsatta utvecklingen av AI följande saker:

  • Göra: mönsterigenkänning och kategorisering, såsom att para ihop en kund av en viss typ med en placeringsportfölj som har en lämplig balans mellan risk och potentiell avkastning.
  • Tänka: sammanställning av exempelvis ostrukturerad information från sociala medier, Internet of Things och rik data som video och ljud, för att få en bättre överblick av faktorer som kan påverka en kund – exempelvis vederbörandes riskbenägenhet, eller en viss typ av placering.
  • Lära: dynamisk utveckling av försäkringstecknande och automatiserade placeringsråd.

Vad bör försäkringsbolag fokusera på om man vill börja dra nytta av de möjligheter som AI ger?

För det första, fokusera på att bygga system som hjälper befintliga medarbetare att göra ett bättre jobb, eller hjälp dem att göra jobbet mer effektivt och med lägre risk. Det kan handla om att hitta information, sortera, utvärdera, ranka – allt det som en duktig försäkringstjänsteman måste göra innan han eller hon fattar beslut om hur en specifik kund eller ett specifikt avtal ska hanteras. När försäkringsbolagen väl börjat med detta så kan de utvidga kontaktytan mot omvärlden och samla in och analysera information också från sociala medier, bloggar, CRM-system, inköpt data och mycket annat.

För det andra handlar det om att utveckla system som utveckla system som är ännu mer autonoma och som kan utföra mer avancerade uppgifter såsom att utforma offerter och avtal. Lånebolaget ZestFinance gör redan detta: med hjälp av system för Machine Learning så produceras automatiskt ”rätt” villkor.

I grund och botten – AIs affärspåverkan

AI-teknik kan användas inom en mängd olika försäkringsområden och av en rad olika skäl. Det kan exempelvis användas för att öka försäljning, identifiera nya intäktsmöjligheter samt ge inspiration till nya produkter och tjänster som kan skalas upp. Det kan också användas för att öka medarbetarnas kompetens och ge rådgivare och säljare bättre beslutsunderlag. AI kan dessutom öka effektiviteten överlag genom att hantera ärenden snabbare och sänka kostnader för exempelvis skadereglering och kundinteraktion. Slutligen kan AI också öka kundnöjdheten genom att ge kunderna bättre och mer relevanta upplevelser, och dessutom ofta till en lägre kostnad.

Med det sagt finns det fortfarande ett antal utmaningar för de försäkringsbolag som vill börja utforska möjligheterna med AI. Först och främst så tar det tid att bygga en solid plattform och ett systems kvalitet är förstås beroende på den information som används. Det är därför viktigt att verkligen säkerställa att man har korrekt information och att man har en partner med god kompetens om hur man sätter upp och ”tränar” systemet.

Men saker kan också gå fel. Om du säger till en självkörande bil att så snabbt som möjligt köra till flygplatsen, menar du antagligen inte att den direkt ska accelerera upp till 250 km/h. AI-system har fortfarande svårt att ”lära sig” människans behovssystem, intentioner och drivkrafter. Det är därför det var en sådan sensation nyligen när Googles Go-spelare vann över den koreanske Go-mästaren Lee Se-Dol – det verkade som om Googles maskin faktiskt visade känslor.

Acceptansen hos allmänheten är en annan fråga. Kommer kunder – eller ett företags medarbetare – acceptera att ha att göra med robotar och självlärande program? Hur kommer det att påverka organisationen? Vem ska ansvara för vad? Kan vi anförtro en maskin att förvalta pensioner? Detta är mycket viktiga frågor att hantera. Integritet och regulatoriska krav måste också hanteras. Om mindre än två år kommer EUs dataintegritetsprogram GDPR (General Data Protection Regulation) att implementeras i Sverige. Ett företag som då inte kan hantera exempelvis dataintrång på rätt sätt, eller som inte på begäran kan radera all information om en kund kan drabbas av dryga böter. Det blir således allt viktigare att säkerställa att man kan hantera inte bara den information man har om varje kund utan också de situationer då informationen ändrats – exempelvis när kunden gjort förändringar i sin pensionsfond.

Så kommer du igång med AI

Först och främst är det väldigt viktigt att inventera alla möjliga förbättringar som AI kan leda till, och att involvera personalen i ett tidigt skede. Människor har svårt att acceptera förändringar om de inte varit involverade i processen och förstår vad som är bra med förändringen. För det andra är det klokt att börja smått. Försäkringsbolag bör börja med att stödja relativt enkla processer och projekt även om vinsten inte blir så stor; det är bättre att misslyckas med ett litet projekt än med ett stort. För det tredje måste försäkringsbolag också hantera den förändring som AI-projektet leder till. Kommer människors dagliga arbete att påverkas? Sannolikt. Kommer organisationen att förändras? På sikt, absolut. Kommer personal behöva utbildning eller bli omplacerade? Slutligen – de bästa resultaten nås när man samarbetar. Så samla de bästa krafterna i organisationen och hitta de bästa lösningarna och implementera dem tillsammans.

Försäkringsindustrin i synnerhet kan ha mycket stor nytta av AI. Allt från försäljning och riskhantering till utbetalningar och återförsäkring kan hanteras mycket mer effektivt med hjälp av AI. Inom bara några år kommer AI att vara den allra viktigaste skillnaden mellan de riktigt framgångsrika försäkringsbolagen och de som hamnat på efterkälken. Det kommer därför att bli allt viktigare att inleda samarbeten med experter som kan identifiera ny teknik och nya metoder, verktyg och plattformar som kan säkerställa att man utvecklar de mest effektiva systemen till rimliga kostnader.

Fyra steg för att påbörja arbetet med att implementera blockkedjan

Publicerat den 29 juni 2016 kl. 15:32

I mitt senaste blogginlägg skrev jag om blockkedjetekniken med slutsatsen att det är dags för svenska banker och finansinstitut att börja fråga sig vilka steg de behöver ta för att implementera tekniken. Blockkedjetekniken är fortfarande ny, och trots att det rapporterats att bankerna kommer att spendera runt 400 miljoner dollar årligen på blockkedjesatsningar fram tills 2019, kantas beslut om tekniken fortfarande av både oro och förväntningar. Om tekniken används rätt kan den leda till en rad förändringar för bank- och finansföretag, inte minst inom säkerhetsområdet då den är mycket manipulationssäker. Med hjälp av blockkedjan kan man även ta bort mellanhänder och förenkla arbetsprocesser, och tekniken leder även till ökad transparens.

En del banker och finansinstitut har redan börjat inse blockkedjans fördelar, men för de flesta företag är implementeringen av blockkedjan fortfarande en utmaning. För att komma igång med arbetet kan därför följande fyra tips vara vägledande:

  • Var öppen för nya möjligheter: Genom att sprida kunskap om blockkedjans fördelar inom banken kan nya användningsområden och metoder upptäckas. Identifiera och involvera därför en kärntrupp av blockkedjeentusiaster och placera ut dem i affärs- och teknikutvecklingsteam för att hitta innovativa användningsområden för tekniken.
  • Skaffa bättre kunskap: Innan man påbörjar arbetet med att sprida kunskap om tekniken inom organisationen är det viktigt att själv skaffa sig god kunskap om dess möjligheter, risker och begränsningar. Ta till exempel reda på hur så kallade ”smarta kontrakt” kan öppna upp för digitala överföringar. Har användningen av tekniken för dessa funktioner potential att förändra de nuvarande affärsprocesserna på riktigt? När nya IT-investeringar ska planeras kan det även vara en god idé att inkludera blockkedjetekniken i listan över potentiella framtidsscenarier och utvärdera investeringsbesluten med den möjligheten i åtanke. Skulle blockkedjan kräva att organisationen tar andra beslut?
  • Identifiera ett problem som kan lösas med tekniken och börja där: Ett bra sätt att skapa kunskap och intresse kring tekniken internt kan vara att identifiera ett problem som kräver praktiskt arbete med blockkedjan. På så sätt kan fördelarna med tekniken spridas internt utan att miljoninvesteringar behöver göras. Genom att introducera ett antal pilotprojekt där blockkedjan leder till fördelar kan medarbetarna själva skapa sig en förståelse för tekniken samt hur den kan utnyttjas. Exempelvis började en av våra kunder sin blockkedjeresa med att skapa ett pilotprojekt för att med smarta kontrakt möjliggöra dokumentdelning mellan bankens olika dotterbolag. Först fokuserade man på att visa teknikens kapacitet, nästa steg var att skala tekniken i lösningen för att bättre förstå hur affärsprocesser behöver anpassas för att bäst gagnas av teknikens fördelar. En annan möjlighet som kan vara värd att se över är att använda blockkedjan internt för att till exempel förbättra bokföring och revision, eller skapa delade databaser mellan olika dotterbolag och förenkla administrationsprocesser.
  • Se över möjliga samarbeten och partner: Om ditt företag eller organisation redan ingår i ett konsortium eller överväger att inleda ett sådant samarbete är det viktigt att syftet med arbetet är tydligt definierat. Räcker det exempelvis att ha med företagets namn i samarbetet, eller ger en mer aktiv medverkan ännu mer värde? Även om man bara börjar med att implementera tekniken för back-office kan teamet behöva hjälp med den integrationen. För att genomföra det krävs ofta en bredare diskussion med andra parter.

Även om en del banker och finansföretag börjat samarbeta kring blockkedjan är tekniken långt ifrån fullt utnyttjad. Blockkedjan förutspås förändra hela finansbranschen och att anamma tekniken kommer snarare bli regel än undantag inom bankvärlden. I takt med att bankerna börjar fråga sig varför inte, istället för varför, är det viktigt att ta fram en strategi för hur man på bästa sätt implementerar blockkedjetekniken.

Blockkedjan: Dags att ta steget från ”varför” till ”varför inte”

Publicerat den 1 juni 2016 kl. 10:07

Om du frågar en grupp teknikchefer inom bank och finans vad de önskar de gjort annorlunda de fem senaste åren får du kanske till svar att man borde hanterat datamängderna bättre, med en tydligare digital strategi, och varit bättre på analys och hantering av kunddata. Men vad kommer samma chefer svara på frågan om fem år igen? Om de inte agerar snart finns det risk att ännu en punkt läggs till listan – att vi väntade för länge med att ta beslut om blockkedjetekniken.

Tekniken bakom Bitcoin, blockkedjan, har omtalats mycket i svensk media på sistone. Inte minst har det skrivits om hur bankerna genomgår en digital transformation och som en del av processen i allt högre grad överväger tekniken, även om implementeringen fortfarande kan vara utmanande. Men vad är det då som gör den här tekniken så attraktiv för traditionella finansinstitut?

Blockkedjan löser problem med bristande tillit

Blockkedjan togs från början fram som en spårningsdatabas för Bitcointransaktioner. Tekniken utvecklades 2009 för att individer och organisationer skulle kunna hantera transaktioner utan banker eller andra mellanhänder. Istället används komplexa algoritmer och modeller för att verifiera transaktionerna. Sju år senare räknar både startups, etablerade teknikföretag, banker och finansinstitut med att tekniken kommer kunna erbjuda pålitliga alternativ till system som förlitar sig på mellanhänder och validering från tredje part. Målet är att utnyttja den bakomliggande tekniken för att skapa ett system som inte förlitar sig på endast en verifieringskälla och samtidigt skär ner på transaktionsavgifter och förkortar handläggningstider.

I kort kännetecknas blockkedjan av följande egenskaper:

  • Decentralisering: Istället för att ha en central aktör som kontrollerar allt inom ett system distribuerar blockkedjan kontrollen bland alla som deltar i transaktionskedjan och skapar en delad infrastruktur.
  • Digitala signaturer: Blockkedjan möjliggör transaktioner med hjälp av unika digitala signaturer. Dessa signaturer säkerställer ägarskap och grundas på offentliga nycklar, där dekrypteringskoden är tillgänglig för alla i nätverket, och privata nycklar, då koden bara är tillgänglig för ägaren.
  • Data Mining: Ett system som bygger på distribuerad konsensus belönar datautvinnare, eller miners, för verifikation av transaktioner och lagrar dem i block genom att använda sig av strikta kryptografiska regler.
  • Dataintegritet: Genom att förlita sig på komplexa algoritmer och konsensus mellan användarna kan transaktionsdata, när den väl bekräftats, inte manipuleras eller ändras. Data som lagras i blockkedjan fungerar på så sätt som den enda sanna versionen för alla inkluderade parter och reducerar risken för bedrägeri.

Utmaningar för utbredd användning av blockkedjetekniken

Introduktionen av blockkedjebaserade digitala valutor har de senaste åren kantats av diverse nyhetsrubriker, bland annat om prisfluktuationer och kurskollapser. Tvekan inför teknikförändringen är därför självklart förståelig. En rad utmaningar måste hanteras innan tekniken blir allmänt vedertagen, däribland teknikens skalbarhet, tiden det tar att verifiera transaktioner, kostnaden för transaktionerna och säkerheten.

På säkerhetspunkten har det nämnts en del om dataintrång på Bitcoinbaserade företag och startups. Det som dock inte nämns i detalj är att en del av intrången inte skett via nätverket utan av individuella kunder. Exempelvis är en Bitcoinplånbok, vilket mer eller mindre är Bitcoinversionen av ett bankkonto, installerad på en kunds egen dator och kontrollerad av kunden själv. Dessa plånböcker lagras okrypterat och har attackerats genom att kundens egen dator hackats. Däremot är det i stort sett omöjligt att göra ändringar eller förfalskningar i själva blockkedjan, detta kan bara göras om man kontrollerar 51 procent eller mer av deltagarna i nätverket vilket gör risken oerhört liten.

Om tekniken används rätt kan den göra transaktioner snabbare, billigare, säkrare och mer transparenta. Även om det pratas mycket om blockkedjan är tekniken fortfarande ny. Företagsledare inom finansbranschen, en av naturen försiktig bransch, är därför både exalterade och ängsliga. Borde man ta ett tidigt steg för att få försprång och bli ledande inom tekniken? Eller ge det några år att mogna? Vänta på att någon av open source- leverantörerna styr upp det hela och satsa på vinnaren? Eller bara satsa på att fortsätta med traditionella transaktioner så länge de varar?

En sak är säker, om man bara lutar sig tillbaka och väntar på att frågetecknen ska rätas ut att och orosmolnen skingras av sig själv kommer man säkerligen bli omkörd. Den största utmaningen för företagen är att förstå hur blockkedjetekniken kan användas och vilka steg som måste tas för att den ska implementeras. Håll utkik efter mitt nästa inlägg, då ger jag några handfasta tips om hur man påbörjar detta arbete.