Europas nycklar ekar kvar
Europa gick under 800 år från avkrok till världens ekonomiska och kulturella centrum. Och det var inte på egna uppfinningar. Utan tre andra grepp. Grepp som kan vara tänkvärda när vi blickar framåt.
Jag har just sommarläst närmast en pusseldeckare: Vår världs ekonomiska historia, av Johan Söderberg. Han fångar på ett hisnande sätt europeernas segervissa vandring från att ha suttit på en primitiv avkrok, till att med tur och skicklighet bli kungar av industrialiseringen. Och nycklarna som europeerna använde ser vi har en roll än i dag. Och kanske de även ger en fingervisning om vad som kommer härnäst?
För jordbruket som lyft Kina, Indien och Mellanöstern var inte alls europeernas språngbräda. Istället hittade de framgången inom nischerna metall, boktryckeri och fartyg. Ja, det var inte egna uppfinningar som vägledde dem, utan att fila på andras original. Europeerna förfinade metallframställningen. Med metall så förbättrades sedan allt från fartyg, vagnar, vapen, hus och broar. Något som snabbt ger i effekt i allt från människors livslängd till tillväxt i ekonomin.
Nästa grepp var att vidareutveckla boktryckarkonsten, som föddes i Kina, men det var i Europa som metoden fick foklig spridning. Genom att både förnya tekniken och snabbt sprida maskinen över hela Europa växte snabbt europeernas förmåga att lagra fakta, kunskap och lärdomar. Böckerna gjorde snabbt de europeiska universiteten till världsledande. Något som snart märktes i statistiken över såväl barnadödlighet som studenter.
Och den sista stora fördelen fick Europa allt större fartyg. Staterna lät handeln utvecklas relativt fritt och med långa räntor. De tog hem kaffe, kanel, muskott, guld, siden, silver och bomull. Europa slukade allt. Så pressades fartygsbyggare att utöka dimensionerna. Det blev en god spiral i sökandet efter nya råvaror, idéer och kunskaper. Samtidigt bestod den europeiska kontinenten länge av hundratals självständiga furstendömen och små nationer. Detta lockade till tävling, inspiration och nytänkande.
Så tänker jag framåt: vilken är framtidens ”metall” som kan förnya våra vardagsting på ett häpnadsväckande sätt? Och vilken maskin är morgondagens ”boktryckeri” som kan lagra och sprida fakta och kunskap, bättre än någonsin tidigare? Och sist: Vilka är de nästa ”fartyg” som öppnar för handel och upptäckter bortom nästa horisont? /Claes
