Fintech eller fultech

TencentDet bubblar en fintech-hysteri i Sverige. Det mesta är av godo. För det behövs många teknikbolag som utmanar den dyra tröga bankindustrin. Men här finns även fultech, att se upp för. Fultech är de som försöker skära guld utan att vilja att göra nytta. Fintech är de som insett hur teknik kan sänka avgifter, bli enklare och öka snabbheten. Det är en himmelsvid skillnad.

Finansbranchen med de stora flödet av pengar lockar en särskild sorts människor. Några som vill vara en del av det och tjäna pengar. Några som vill bryta upp det. Bland fintechbolagen finns bägge.

Under 80-talet var bankers och mäklare så kallade finansvalparna. Under 90-talet exploderade dyra pensionsbolag. Under 00-talet köade utländska dyra fondbolag. Och nu är det fintech, med både goda och ibland direkt oseriösa ambitioner.

Spontant tänker jag på alla goda exempel. Swish för att skicka pengar. Bank id legitimerar. Tink samlar ekonFintechomin. Snitträntan är på god väg att bli ett gängse prutverktyg. Izettle får affärer att funka. Kinajätten Tencent erbjuder smidiga mobilbetalningar (bilden ovan). Trustly garanterar transaktioner. Morningstar samlar fondfakta. Jag gillar Lånbyte som förhandlar fram bolån. Jag gillar servicen med Klarna även om jag ogillar krediter…

De bygger på tekniska smarta genvägar, enkel upplevelse, sänkta priser, ökad snabbheten och åstadkommer förändring i grunden. Detta är inte smink utan vår tids genuina uppfinnare. Jag storgillar dem.

 

Riktig fultech – avvarterna finns också tyvärr. Där girigheten styr snarare än omtanken. Bolag som utan skrupler lurar folk medvetet. De är inte alltid så tekniska, men spelar ann på enkelhet och pris. De låtsas vara fintech. Jag tänker på: Snabb-utlånare med flera 100 procent ränta, borde stoppas med ett pennstreck. Engelska optionsmäklare som låtsas ge proffsstöd och folks pengar går upp i rök eller onecoin-säljare som låtsas sälja framtidens valuta.

Ämnet pensioner tycks samla extra många ful fiskar. Anledningen är mycket pengar och snåriga regler. Jag pratade med en seriös pensions-vd häromdagen. Hennes bolag tog tio år att bli lönsamt. Det är fin pensionstech. Tvärr är de få:

En vän investerade i ett litet pensionstech. Utan att fråga om min åsikt… Hon berättade häromdagen att de skiljts åt: ”De höll inga löften, kunde inte grejorna och jag ser inte att de kan tjäna pengar”. Ren och skär fultech.

En ”pensionsrådgivare i kostym” diskuterade jag med nyss. Han sitter på ”en modern rådgivningsjtänst” och smartmålar landets bästa pensionsfond; AP7 aktiefond, för att vara högrisk. Hyckleri och fultech. Jag suckade: ”AP7 kostar 0,12 i avgift. Din blandfond kostar fruktansvärda 2,73%. Du sitter på en enorm sannolik risk att göra pensionssparare väldigt fattigFultecha”. Han svarar inte.

Ett gäng fintech-kort har också sett världens ljus. Kortet är ingen dum idé, men om de läcker pengar så är de farliga. En erbjöd automatsparande för 1-5% när du handlar. Pengarna landar i en dyr fond. Första halvan på vara bra. Men dyra fonder gör dem ofta till fultech.

Inom PPM har fultech verkligen blommat upp. Pensionsmyndigheten har inte varit beredd. De använder ETI:er lagar och bankid för att locka pengar av folk. Fultechen stavas just nu Fondeum, Lundstedt fond & finansSFF och Falcon fond.

Ja, vi ser hur  att regler som var tänkt att öppna för konkurrens kan slå bakut, om inte politiker och myndigheter verkligen sätter sig in i den nya tekniken. Det behövs en kurs fintech även för dem.

Mitt råd till vanliga sparare:1) Charmas inte av häftig fintech. 2) Kontrollera avgifterna och inlåsning. 3) Sparpengar växer inte genom komplexa dyra lösningar, utan genom enkla billiga. Säger all forskning.

Till investerare: Riktig fintech behövs verkligen för att skaka om de gamla bankpalatsen. Men kasta inte pengar efter allt som stavas fintech. Ta in en oberoende person som granskar affären; både ur perpspektivet seriös och långsiktighet och avgifter. Det fina med fintech är att den kan pressa avgifter. Om den görs rätt. Annars blir det fultech.

Vilka är dina fin- och fultech?/claes hemberg

 

publicerad
8 december 2016
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram