Gå direkt till textinnehållet

USA växer

(USA) USA:s fyra viktigaste BNP-mätare pekar alla uppåt. Amerikanerna har samtidigt blivit effektivare och arbetskraften billigare efter fem års kris. Fiskala stupet är mest politiskt käbbel. Och den inbördes konkurrensen mellan amerikanska stater kan få USA att lyfta sig i håret. Det är mina mest påtagliga slutsatser efter sparresan till USA 26-30 november. Det gör mig mycket positiv till sparåret 2013.  

Bilden av USA har i senaste åren varit mest negativ. Det har många gånger mest påminnt om en vadslagning i pessmism. Kanske är det mest européer som ser sig själva? tänkte jag. På plats i USA har jag fått en ny långt mer positiv bild av USAs ekonomi.

Den hetaste frågan just nu är vad som sker 1 januari. Fackuttrycket är det fiskala stupet. Om inte skattesystemet reformeras så kommer höjda skatter kunna rycka undan mattan på landets ekonomi, spår skeptikerna. Men optimisterna är lugna med att president Obama sätter sin prestige på spel och kommer att förhandla fram en lösning före april. Under tiden blir det en hel del politisk teater, med tillfälliga börskast upp och ned.

Men ekonomin har fått fart igen. Nu hösten 2012 är första gången sedan våren 2007 som alla fyra stora BNP-faktorer pekar på plus. (Personlig konsumtion, privata investeringar, nettoexport och statliga investeringar.)  Husbyggena ökar, bilproduktionen ökar. Men den stora efterfrågan växer nu mest utomlands. General Electrics var bara ett exempel på hur rader av länder beställer turbiner, men inte USA. First Republic Bank berättade om stark tillväxt i kustregionerna och en ny våg för teknikmeckat Sillicon Valley.

En ny energiboom kommer också bli betydelsefull. Nya fyndigheter av gas och olja i skifferlager väntas göra USA till självförsörjande inom tio år. Redan har priserna på gas pressats kraftigt. Billig energi är som bensin på ekonomin. Så har USA senaste året blivit det land som minskat CO2 utsläppen mest i världen, då många industrier slutat använda kol till förmån för gas.

Krisen har fått goda effekter. Kostnaderna för att producera i USA har sjunkit rejält. Detta lockar hem produktion. Dessutom har krisen väckt nygamla industrier som pantbanker. Järnvägen byggs ut, i takt med att Mexico börjar bli ett allt viktigare produktionsland för USA.

Sist har vi i Europa missat en väsentlig skillnad mellan USA och Europa. När Bryssel försöker dämpa konkurrensen mellan olika länder, så gör Washington tvärt om. Här slåss stater om arbetskraft, kompetens, industrier och pengar. Staten Texas har senaste åren minskat utrymmet för advokater att tjäna pengar på stämningar. Indiana har reformerat skolsystemet. Lousiana har förändrat sjukvården… Så pågår en ständig tävlan mellan olika stater.

Smolket i bägaren är allt större grupper i tjänstesektorn lever på minimilöner. Kostnaderna för sjukvården och pensioner kommer att bli svåra frågor och USA är inte längre framgångslandet för alla invånare. Infrastrukturen som vägar och broar är enormt eftersatta och väntas kosta enorma belopp i mindre effektivt näringsliv.

ALLA USA-TEXTER: http://blogg.avanzabank.se/hemberg/?s=USA

Vad tror du om USA?//claes hemberg

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord