Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Wed, 23 Jan 2019 10:27:49 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.0.3 »Det viktigaste är inte nästa steg i hierarkin« https://www.finansliv.se/artikel/det-viktigaste-ar-inte-nasta-steg-i-hierarkin/ Tue, 22 Jan 2019 08:40:54 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31261 Hon är mer eller mindre uppvuxen i bankvärlden, men efter nästan 30 år på SEB och flera ledande befattningar senare var det dags för Isabelle Cassel att ta nästa steg. Sedan i maj förra året är hon chef för företagsinvesteringar och investmentbanken i Sverige på storkonkurrenten Nordea. Planen är att hjälpa banken bli bäst i Sverige på ledarskap.

Isabelle Cassel är född och uppvuxen i Schweiz men flyttade till Sverige som 15-åring. Hon pratar snabbt, engagerat och i sitt sätt att vara och uttrycka sig finns som hon själv uttrycker det något annat än det helpursvenska. Att hon vågar ta plats och bemöter alla som individer oavsett kön, är enligt henne viktiga orsaker till att hon är en av få kvinnor som slagit sig in på ledande positioner i branschen.

– Jag har i stort sett hela min karriär alltid varit ensam tjej, men jag har valt att inte göra en grej av det utan alltid sett alla som individer. Det gör att det inte blir laddat och att det funkar. Om jag vid något tillfälle upplevt att jag blivit annorlunda behandlad på grund av att jag är kvinna så har jag sagt ifrån säger hon.

Isabelle Cassel

Ålder: 53

Utbildning: Stockholms Universitet, ekonomi med statistisk inriktning

Karriär: SEB (29 år i olika roller och ledande befattningar), Nordea

Intressen: Familj och vänner, alpin skidåkning

Familj: Man och tre döttrar

Att det blev en karriär inom bank var egentligen en ren slump. Under studietiden jobbade hon extra på vad som i dag är SEB Kort och fick nys om en traineetjänst i banken. Hon sökte, fick jobbet och började en vecka efter examen. Ett antal år och olika roller senare blev Isabelle tvåbarnsmamma och med facit i hand skulle tiden efter föräldraledigheten i mitten av 90-talet visa sig bli en viktig pusselbit för hennes fortsatta karriär.

– Trots att jag var nybliven mamma, hade ett lite stukat självförtroende och en man som reste mycket i jobbet så vågade SEB sätta mig som förstagångschef och som kundansvarig för ett team på storföretagssidan.

– Det var ett väldigt viktigt steg att banken vågade satsa på mig, säger hon.

Det var ett väldigt viktigt steg att banken vågade satsa på mig.

Med tiden fick hon mer ansvar och efter en vända utomlands blev hon återigen befordrad på koncernnivå. Nu skulle hon chefa över andra chefer och satt med i den verkställande ledningen med ansvar för att som första bank implementera lean (»lean« är ett sätt att öka produktiviteten och få en kultur av ständiga förbättringar. reds anm.) på gruppnivå och rapporterade direkt till dåvarande vd Annika Falkengren. Genom hela sin karriär hade Isabelle haft en målsättning att bli ledare och en drivkraft att alltid sikta högre, men väl uppe på toppen fick hon en insikt som förändrade den inställningen.

Det viktigaste är inte pengar eller nästa steg i hierarkin, utan att få inflytande över det som verkligen ligger mig varmast om hjärtat.

– Det viktigaste är inte pengar eller nästa steg i hierarkin, utan att få inflytande över det som verkligen ligger mig varmast om hjärtat. Jag brinner för att utveckla andra, att se medarbetarna bli passionerade över vad de gör och att på det sättet göra skillnad.

– Det är mycket mer tillfredsställande för mig än att hoppa upp ett jack i hierarkin. När jag insåg det förstod jag att jag aldrig skulle vilja ha den typ av position som Annika hade, säger hon.

För lite drygt 1,5 år sedan hörde Nordea av sig och tajmingen kunde inte vara mer rätt. Vid tidpunkten var Isabelle chef för koncernens kundansvarsorganisation men hade i stort uppnått sina mål och arbetet hade successivt börjat glida över mot förvaltning. Nordea var på jakt efter nya ledare med en tydlig målsättning att bli bäst i Sverige på ledarskap. Pitchen tilltalade Isabelle Cassel och efter en rekryteringsprocess hon beskriver som »oerhört bra« började hon sedan på Nordea som chef för storföretagsaffärer och investmentbanken i Sverige, vilket i korta drag innebär att hon är ytterst ansvarig för allt som har med bankens storföretagsrelationer att göra.

För att lyckas i sin nya roll är det viktigt att ha full överblick och förståelse för vart banken är på väg, men kanske framför allt att ha tajt access till sina närmaste chefer, vd Casper von Koskull och Martin Persson, chef för storföretagssidan globalt.

– Det här är stora kunder och därför är det viktigt att de verkligen kan se att det finns förankring hela vägen upp i banken.

Isabelle Cassel har alltid jobbat inom ett storföretag och haft storföretag som kunder. Trots flera erbjudanden, bland annat från kundsidan, har hon inga planer på att byta sida. Hon har inte heller funderat på vad hon vill göra när hon är klar i sin nuvarande roll.

– Vi får se vad nästa steg blir. Jag har alltid gjort vad som förväntats av mig och lite till vilket lett till att jag aldrig har sökt ett jobb och jag har heller aldrig funderat på vad ska jag göra sen. Om jag gör ett bra jobb kommer det säkert visa sig så småningom vad jag ska göra.

]]>
»Hur tål vi nästa lågkonjunktur?« https://www.finansliv.se/artikel/hur-tal-vi-nasta-lagkonjunktur/ Mon, 21 Jan 2019 09:48:53 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31258 Att byta jobb självmant är kul. Även om jag inte kommit på exakt vad jag ska göra härnäst. Att tvingas lämna, kan däremot få vilken stålmage som helst att kurra bekymmer. Jo, jag var med om det i början på 90-talet. Det var då jag slutade med bryggkaffe.

Vi i Sverige har ju inte heller haft större uppsägningar sedan dess. Vi är milt sagt ovana vid tanken. Arbetslösheten i dag är väldigt låg och då brukar det bara kunna gå åt ett håll. Men varför skulle fler uppsägningar komma just nu, tänker du.

Dels för att tekniken möjliggör nedskärningar. Robotar kan göra många jobb mycket billigare, snabbare och med färre fel. Även ledningen har lärt sig detta nu.

Mer mogna självständiga kunder pressar också på. Mer näthandel, hemkörning, mer sociala medier, färre kontor och fler appar gör effektiviseringar fullt görbara. Swish och e-kronan gör det ännu lättare.

Nästa lågkonjunktur kan därför bli droppen som sätter fart på en våg av effektiviseringar.

Att skära i antalet medarbetare ter sig sedan alltid omöjligt. Alla ska med. Det är ju ingen som gör ett dåligt eller onödigt jobb. Men titta på senaste årens många nya starka småföretag, så kallade startups. De visar på utrymmet för helt nya tankar och tilltag.

Nästa lågkonjunktur kan därför bli droppen som sätter fart på en våg av effektiviseringar. »Billigare och bättre« blir ledordet som får ägare att vakna till, vd:ar att dra i tömmarna, chefer att knyckla pannan i djupa veck och trycka på knappen.

Det är här du kommer in i bilden. Som ögonöppnare. Så att chefen börjar fundera. För att hastigt nödspara är sällan en bra metod. Det drabbar lätt fel funktioner, personer och roller. Även nödens osthyvel ogillar jag starkt. Därför är det hög tid att var och en av oss talar med partnern, chefen och andra med samma fråga: »Hur tål vi nästa lågkonjunktur?«. Börja redan vid fikamaskinen. Sedan skulle jag hänga på frågan: »Jag är inte skeptisk, utan undrar bara: Vad kan jag göra för att hjälpa dig att förbereda oss på en tänkbar lågkonjunktur?«

Är vi där snart? Kanske redan våren 2019. I USA talar de om över 110 goda börsmånader i ryggen. Vilket är ett hyperrekord, exakt dubbelt mer än snittet för goda tider senaste 70 åren… Och senaste tiden har vi nu fått flera siffror som pekar på ett lugnare tempo redan nästa år; i världen, i Europa och även i Sverige.

En lågkonjunktur behöver sedan inte vara tuff, hemsk och djup. Den kan bli snäll, försiktig och kort.

En lågkonjunktur behöver sedan inte vara tuff, hemsk och djup. Den kan bli snäll, försiktig och kort. Men vid porten klämtar nu även stormakterna USA och Kina med 2019 års handelskrig, Merkel lämnar sin post, Brexit, Italiens budget, Ryssland bråkar igen, Saudi skälver, Östeuropas populister…

Efter alla år med billiga pengar som eldat på börsen och bostadspriserna har vi pressat ekonomin extra hårt. Det gör kanske frågan ännu mer viktig denna gång. Så hugg tag i chefen nu. För det är mycket enklare att vara snabb och göra rätt, om hen har fått tänka lite i förväg. Hälsa gärna från mig.

]]>
Jag blev uppsagd på grund av min graviditet – vad kan jag göra? https://www.finansliv.se/artikel/jag-blev-uppsagd-pa-grund-av-min-graviditet-vad-kan-jag-gora/ Thu, 17 Jan 2019 12:13:51 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31255 Fråga: Jag hade en provanställning som anställd i bank. När jag hade gått in i min andra graviditetsmånad berättade jag för min arbetsgivare att jag var gravid. Dagen efter meddelade min regionchef att de sa upp min provanställning i förtid.

När jag frågade om orsaken fick jag till svar från chefen att de inte var nöjd med min arbetsinsats. När jag pratade med min närmsta chef, som också var min handledare, var han förvånad eftersom han inte hade några synpunkter på min arbetsinsats. Jag tror att min graviditet är orsaken till att arbetsgivaren sagt upp mig. Vad kan jag göra?

Henrik Cronier: Enligt diskriminerings- och föräldraledighetslagen är det inte tillåtet att säga upp en anställd på grund av graviditet.

I ditt fall föreligger ett nära tidssamband mellan beskedet att du var gravid och uppsägningen. Det innebär att arbetsgivaren har bevisbördan för att uppsägningen gjordes på andra grunder än graviditeten. I ditt fall kan du blivit utsatt för bland annat direkt diskriminering. Ta kontakt med din fackliga företrädare på arbetsplatsen för att få ytterligare hjälp.

]]>
Kan arbetsgivaren säga upp mig hur som helst om vi inte har ett kollektivavtal? https://www.finansliv.se/artikel/kan-arbetsgivaren-saga-upp-mig-hur-som-helst-om-vi-inte-har-ett-kollektivavtal/ Thu, 17 Jan 2019 12:08:27 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31075 Fråga: Jag arbetar hos en mäklare som inte har kollektivavtal. Företaget har ekonomiska­ bekymmer och chefen säger att jag troligen kommer att bli uppsagd. Kan min arbetsgivare säga upp mig hur som helst när inte avtal finns?

Svar:

Nej, för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en arbetstagare krävs att det föreligger saklig grund (till exempel arbetsbrist). Innan arbetsgivaren verkställer uppsägningen måste hen alltid förhandla med den anställdes fackliga organisation, även om företaget inte har kollektivavtal.

Detta framgår i medbestämmandelagen (MBL § 13). Även i LAS finns tydliga anvisningar om förhandlingsskyldighet innan en arbetsgivare säger upp en fackligt ansluten arbetstagare.

(Svaret gavs i augusti 2018)

]]>
Det betyder bruttosoliditetskravet https://www.finansliv.se/artikel/det-betyder-bruttosoliditetskravet/ Thu, 17 Jan 2019 08:33:43 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31233 Vad är bakgrunden till brutto­soliditetskravet?

– Baselkommittén har sedan 2010 varit drivande i diskussionen om och utformningen av ett bruttosoliditetskrav inom ramen för skärpta kapital- och likviditetskrav för banker och kredit­institut, den så kallade Basel  3­­-överenskommelsen. Utöver åtgärder för att hantera exempelvis bristande riskhantering samt otillräcklig kapital- och likviditetsplanering ansågs även att ett icke-riskbaserat kapitalkrav behövde införas.

– Baselkommitténs förslag till brutto­soliditetskrav har ännu endast introducerats inom EU i form av rapporteringskrav inom kapitaltäckningsregelverken CRR och CRD 4, som trädde i kraft 2014.

Johan Magnuson.

– Under 2016 publicerade EU-kommissionen förslag till revidering av CRR och CRD 4 där ett formellt krav på bruttosoliditet inkluderades.

– I somras enades EU-rådet och Europaparlamentet om förändringarna i förordningen och direktivet, som nu heter CRR 2 och CRD 5. Dessa väntas träda i kraft i början av 2019 och implementeras de närmaste åren.

Vad är bruttosoliditetskravet för något?

– Det innebär att banker behöver se till att det så kallade primär­kapitalet (CET1 + AT1-kapital) inte understiger tre procent av bankens totala exponering.

– Dagens riskvägda kapitaltäckningskrav betyder, förenklat, att bankerna behöver säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital i relation till deras riskvägda tillgångar. Riskvägda tillgångar kan beräknas genom föreskrivna schablonvärden (schablonmetoden) eller interna modeller (som kräver tillstånd från Finansinspektionen).

– Bruttosoliditetskravet syftar i stället till att säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital (primärkapital) för bankens totala tillgångar, det vill säga utan riskviktning. Banker behöver inkludera poster på och utanför balansräkningen. För poster utanför balansräkningen ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor för att beräkna hur stor del av exponeringen som ska innefattas i bruttosoliditetsgraden. För systemviktiga institut tillkommer även ett buffertkrav avseende brutto­soliditet, vilket föreslås träda i kraft 2022.

Hur påverkas bankerna av brutto­soliditetskravet?

– Det kommer främst att påverka banker och kreditinstitut med specifika affärsmodeller, exempelvis banker med fokus på bolån, kommunlån, stora likviditetsportföljer eller andra typer av exponeringar som anses ha låg risk.

– Bland andra Bankföreningen har argumenterat för att ett bruttosoliditetskrav inte borde införas inom EU på grund av just dessa implikationer. I det senaste förslaget till nya regelkrav har anpassning genomförts i syfte att reducera påverkan för banker och institut med specifika affärsmodeller, exempelvis undantas offentlig utlåning från offentliga utvecklingsbanker, garanterade exportkrediter och subventionerade lån.

– Det nya bruttosoliditetskravet anses dock inte ha någon betydande påverkan för majoriteten av de svenska bankerna och kreditmarknadsbolagen. De svenska bankerna har generellt en bruttosoliditetsgrad som överstiger det föreslagna »golvet« på tre procent, och majoriteten av instituten har redan börjat styra på bruttosoliditet. Medvetenheten är hög på den svenska marknaden.

– Bankerna behöver nu påbörja utvärdering av hur de ska inkludera bruttosoliditet inom ramen för den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKLU) – om detta inte redan har genomförts.

]]>
»2019 är vi på väg utför« https://www.finansliv.se/artikel/2019-ar-vi-pa-vag-utfor/ Wed, 16 Jan 2019 08:20:26 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31232 Det finns flera orosmoln under 2019. Många bedömare anser att vi redan har passerat toppen av högkonjunkturen. Robert Bergqvist är en av dem.

– Vi är på väg utför. Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå och hur länge den här inbromsningen kommer pågå.

SEB spår inget dramatiskt fall i år utan tror att BNP-tillväxten i Sverige kan bli omkring 2 procent, med risk för något sämre utfall. Men det som oroar Robert Bergqvist är att när vi väl går in i en lågkonjunktur finns det få verktyg för att ta oss ur.

Penningpolitiken är uttömd.

– Penningpolitiken är uttömd. Räntorna ligger på rekordlåga nivåer och centralbankerna har redan köpt mycket tillgångar.

Vice riksbankschef Per Jansson har sagt att för att penningpolitiken ska fungera som ett försvar vid lågkonjunktur bör reporäntan kunna sänkas med 2-3 procentenheter. Något som är omöjligt idag, då vi redan har en minusränta.

Kontracykliska kapitalbuffertar

Banker måste under perioder med högkonjunktur och hög kredittillväxt bygga upp så kallade kontracykliska kapitalbuffertar. Syftet med buffertarna är att stärka bankernas motståndskraft och motverka finanskriser. Buffertvärdet ligger i dag på 2 procent kärnprimärkapital, alltså aktiekapital plus icke-utdelade vinster. Finansinspektionen planerar att höja buffertvärdet till 2,5 procent  den 19 september 2019.

Ändå ligger Sverige bättre till än många andra länder, enligt Robert Bergqvist. Främst på grund av vår låga statsskuld. Dessutom finns ett verktyg till: bankernas kontracykliska kapitalbuffertar. Finansinspektionen planerar att höja kraven på buffertarna i september 2019.

– Om konjunkturen viker finns skäl att skjuta på den höjningen, eller till och med sänka kraven och därmed underlätta kredittillförseln, säger Robert Bergqvist.

Men även om vi får en lågkonjunktur är det dags för Riksbanken att börja höja räntan, tycker han. Minusräntan infördes i ett krisläge då inflationen var låg och vi dessutom hade en avtalsrörelse. Så ser läget inte längre ut.

Han tror inte att en höjning kommer att få några dramatiska effekter.

Vi är på väg in i en lågkonjunktur, men Sverige ligger bättre till än många andra länder, enligt Robert Bergqvist. Foto: Oskar Omne

– Räntorna kommer fortsatt vara låga. Den första höjningen är från -0,5 till -0,25 procent, det är fortfarande väldigt lågt. Om den höjningen visar sig vara ett misstag, då skjuter Riksbanken bara på nästa höjning. Men det kommer inte välta ekonomin eller bostadsmarknaden.

Bostadspriserna sjönk i slutet av 2017 med cirka fem procent men har under 2018 legat relativt stilla. SEB räknar med att priserna kommer att gå ned lite till, men tror inte på något ras.

– Vi tror att de kommer falla ungefär fem procent 2019. För ett ras behövs ett betydligt mer bekymmersamt internationellt läge, säger Robert Bergqvist.

Där är vi inte i dag. Men det finns några saker som oroar internationellt, anser han. Inte minst Brexit. Om det blir ett utträde med eller utan avtal är avgörande för Europas framtida ekonomi.

Om det blir en hård Brexit så har vi ett allvarligt läge.

– Vi tror med omkring 50-60 procents sannolikhet att det blir någon typ av avtal. Det ger i så fall en övergångsperiod till åtminstone december 2020, vilket innebär att det finns tid för förberedelser. Om det däremot blir en hård Brexit, utan avtal, så har vi ett allvarligt läge.

Enligt Robert Bergqvist är många företag inte förberedda på ett utträde redan i april. Dessutom skulle en hård Brexit innebära ett osäkert läge för Storbritannien, vilket i sin tur kan få stora konsekvenser.

– Tyvärr kommer det att sätta avtryck på den europeiska konjunkturen. Storbritannien är världens femte största ekonomi.

Det osäkra politiska läget i Sverige är han däremot mindre oroad över.

– Ekonomin klarar sig utan politiker under en viss tid, om det inte är kris.

]]>
Finansfredag: Så placerar förbunden sina pengar https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-sa-placerar-forbunden-sina-pengar/ Fri, 11 Jan 2019 11:33:35 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31221

]]>
Får jag gå på min svärmors begravning? https://www.finansliv.se/artikel/far-jag-ga-pa-min-svarmors-begravning/ Thu, 10 Jan 2019 12:06:06 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31076 Fråga: Min svärmor gick nyligen bort och jag har ansökt om ledighet från min arbetsgivare för att kunna gå på begravningen. Min arbetsgivare säger att jag bara kan få ledigt om någon i min närmaste familj gått bort. Vad är det som gäller?

Svar: Hej, det framgår inte var du arbetar eller om det finns kollektivtal. Det finns ingen lag som ger rätt till ledighet för att gå på en begravning. Enligt praxis och god sed inom arbetslivet ska ledighet beviljas när någon nära anhörig begravs. Vad som räknas till nära anhörig kan skifta. Normalt sett räknas exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar som nära anhörig. Kretsen kan vara mer begränsad eller utökad beroende på vilket företag du arbetar på och om det finns kollektivavtal.

De centrala avtalen på Finansförbundet, BAO-avtalet, och Svensk Handel-avtalet innehåller regler som ger möjlighet till att få ledigt för att gå på begravning. Lokala kollektivavtal och företagspolicy kan ge närmare svar på under vilka förutsättningar du kan beviljas ledighet.

Ta kontakt med din fackliga företrädare på arbetsplatsen för att höra vad som gäller för dig.

(Svaret gavs i augusti 2018)

]]>
Oljebolag i FTF:s portfölj https://www.finansliv.se/artikel/oljebolag-i-ftfs-portfolj/ Wed, 09 Jan 2019 09:35:41 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31214 FTF:s konfliktfond värderas till runt 240 miljoner kronor och förvaltas diskretionärt av Öhman Kapitalförvaltning. Vår genomgång visar att portföljen i stort följer kraven på avkastning och en etisk och hållbar förvaltning.

Målsättningen är att generera en stabil avkastning som över rullande femårsperioder slår KPI (konsumentprisindex) med 3 procent per år. Portföljen består till ungefär hälften av aktie- och räntefonder med en bred geografisk riskspridning. Allokeringen är relativt konstant mellan tillgångsslagen och de senaste åren har portföljen levererat en avkastning enligt förbundets målsättning.

Innehaven ska leva upp till de etiska riktlinjerna vi har, det är inget snack

I FTF:s riktlinjer ställs krav på etik och hållbarhet. Öhman har placerat pengarna i de Öhmanfonder som ställer hårdast hållbarhetskrav enligt företagets definition. Finansliv har gjort en granskning av portföljen utifrån samma stickprovskontroller som använts i genomgången av Finansförbundets portfölj. Genomgången visar att fonderna inte har innehav i bolagen med allvarliga hållbarhetsproblem som lyfts fram i de två granskningarna från Fair Finance Guide.

Finanslivs stickprov visar däremot att fonden Öhman Emerging Markets Etisk har innehav i sju oljebolag, en exponering som går stick i stäv med portföljens etiska ambition.

Andreas Westerius, kanslichef på FTF, hur ser du på mängden oljebolag i fonden?

– Innehaven ska leva upp de etiska riktlinjerna vi har, det är inget snack om det, och då ska det inte vara en betydande andel olje bolagsinnehav i en sån här fond.

Är exponeringen ett problem utifrån ett etik- och hållbarhetsperspektiv?

– Det behöver det inte vara. Dels behöver man titta på hur stor del av portföljens värde som bolagen utgör, men även vad fondbolaget gör för att försöka påverka bolagen i rätt riktning.

– Vi är med nöjda Öhman. Vår bedömning är att de når förbundets avkastningsmål och att de har ett gott hållbarhetsarbete, säger han.

I fjol betalade förbundet ungefär 820 000 kronor i förvaltningsavgifter, vilket ger en genomsnittlig räntesats för hela portföljen runt 0,3 procent. Det finns ett tak för det totala avgiftsuttaget, men FTF betalar även för extern genomlysning av kostnaderna i förvaltningen.

LÄS OCKSÅ: Flera frågetecken i förbundens portföljer

Det blir allt svårare att skapa avkastning på räntesidan, vilket hämmar institutionella investerare som vill hålla nere risknivån. Problemet påverkar FTF vars räntepapper i nuläget ger en mycket låg till ingen avkastning. och det finns även risker i befintliga ränteplaceringar när räntemarknaden börjar ticka uppåt igen. Riksbanken har indikerat att det arbetet kommer påbörjas försiktigt i slutet av 2018, alternativt under inledningen av nästa år. Andreas Westerius säger att förbundet inte har fört ett särskilt resonemang med Öhman om portföljens ränterisk. Förbundet har i nuläget heller inga planer att utöka portföljens investeringsmandat.

Vår bedömning är att de når förbundets avkastningsmål och att de har ett gott hållbarhetsarbete

– Vi har vårt avkastningsmål och tittar på totalavkastningen för hela portföljen och utvärderar förvaltningen utifrån det. Och det målet når portföljen. Eftersom vi valt diskretionär förvaltning blandar vi oss inte i förvaltningen men följer givetvis upp att portföljen når vår övergripande målsättning.

– Vi har inte sett någon anledning att omvärdera vilka tillgångsklasser som förvaltaren kan investera i. Skulle vi få det kommer vi givetvis att fundera ytterligare ett varv. Mandatet är inte statiskt utan går att justera, säger han.

Så gjorde vi granskningen

]]>
Så gjorde vi granskningen av innehaven https://www.finansliv.se/artikel/sa-gjorde-vi-granskningen-av-innehaven/ Mon, 07 Jan 2019 14:03:21 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31200 • Finansliv har även ställt frågor utifrån ett framåtblickande perspektiv, det vill säga hur förbunden ser på portföljernas stabilitet givet ett scenario där aktie- eller räntemarknaderna utvecklas negativt. Vi har även ställt frågor om aktiviteten i portföljerna, hur stor del som omsätts under ett år och vad förbunden har att säga till om när det gäller innehållet i förvaltningen.

• Vi har utifrån de etiska krav som ställs på förvaltningen granskat de underliggande innehaven med avstamp i två granskningar av Fair Finance Guide. Fair Finance Guide är ett projekt som drivs av Sveriges Konsumenter som har i uppdrag att granska bankernas investeringar och hållbarhetsarbete.

• Den ena granskningen gjorde Fair Finance Guide i september i år tillsammans med Amnesty. Genomgången bygger på stickprovskontroller av sex bolag med väldokumenterade historiska övertramp av mänskliga rättigheter och långvarig miljöpåverkan. De sex bolagen som granskades var Dow Dupont, Shell, Goldcorp, Stora Enso, Vedanta och Renault.

• Den andra granskningen gjordes för drygt ett år sedan av Fair Finance Guide tillsammans med Regnskogsfondet. Genomgången fokuserar på sex asiatiska banker som tillåter finansiering till särskilt kontroversiella palmoljeföretag som skövlar regnskog och som även orsakar stora skogsbränder i Indonesien. Bankerna som granskades är Bank Madiri, Bank Rayat Indonesia, Bank Central Asia, Bank Negara Indonesia, OCBC samt DBS som beräknas stå för runt hälften av finansieringen till palmoljeindustrin i landet. Ingen av bankerna ställer krav på att bolagen ska undvika skövling för att få låna pengar. Det ska sägas att flera av de etablerade palmoljeföretagen har åtagit sig att motverka skogsskövling men det ser betydligt sämre ut bland småbolag som kan fortsätta med hjälp från bankerna.

• Det har riktats kritik mot Fair Finance Guides granskningar. En kritik som ofta lyfts fram är att granskningarna inte fokuserar tillräckligt på fondbolagens påverkansarbete i de underliggande bolagen. Enligt Jakob König, på Fair Finance Guide, granskar man alltid bankernas påtryckningsarbete innan rapporterna släpps. Banker, kapitalförvaltare och fonder som lyfts fram i rapporterna och som investerar i specifika bolag har alltså inte gjort tillräckligt för att sätta press, enligt Fair Finance Guide.

• Finansliv har även gjort egna stickprovskontroller på innehav kopplat till oljesektorn. Branschen har hög svansföring att bankerna har tagit ansvar och minskat exponeringen kraftigt de senaste åren. Utifrån förbundens etiska profiler var det därför intressant att jämföra om det överensstämmer med innehållet i portföljerna.

• Granskningen baseras på fondernas innehav daterat 30 juni 2018, vilket är den senast tillgängliga informationen över fondernas samlade innehav.

]]>