Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Fri, 05 Jul 2019 11:03:12 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.2.2 Kontantbutiken växlar upp inför högsäsongen https://www.finansliv.se/artikel/kontantbutiken-vaxlar-upp-infor-hogsasongen/ Mon, 01 Jul 2019 08:01:10 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31691 Klockan 10.00 går gallergrinden upp och damen rullar in sin rullator i butiken. Mannen efter henne trycker fram en ny kölapp. 10.04 väntar fem personer på att bli betjänade av personalen bakom det skottsäkra glaset vid disken. Säkerheten har alltid haft stort fokus på Forex, butiken som säljer pengar – cash, kontanter – i olika valutor.

I Sverige har vi kommit långt i det kontantfria samhället. Från att affärer inte tog kort som betal­medel har pendeln svängt till att allt fler butiker och restauranger inte tar emot kontanter som betalmedel. Många hyllar utvecklingen, inte minst ur säkerhetssynpunkt för personalen. Men så är det inte i övriga Europa, definitivt inte i övriga världen, säger Victoria Torbjörnsson, regionchef för Öst som omfattar Stockholm, Linköping, Norrköping och Skavsta.

Startades 1965

Forex startades 1965 av Rolf Friberg när han tog över valutakontoret från SJ på Centralstationen i Stockholm. Företaget ägs idag av familjen Friberg. Forex Bank AB äger också bolaget X-change in Sweden AB. År 2003 fick bolaget banktillstånd. I dag finns 107 butiker runt om i Norden.

– Enligt Europeiska centralbanken sker 78 procent av alla köp i Europa med kontanter. Turister som kommer hit tror att det går att betala med kontanter, säger Victoria Torbjörnsson.

Men även hos semesterplanerande svenskar ingår ett besök hos Forex fortfarande, det vet åtminstone galleriachefen som driver Sollentuna Centrum –  här ligger resebyrån, resväskebutiken och Forex på rad.

– Folk brukar komma in och fråga »vet du vilka kort som funkar?« på det resmål de ska till. Då svarar jag att »det har jag ingen aning om men jag vet att kontanter alltid funkar«, säger Victoria Torbjörnsson, som vet att tala för sin vara.

– Dessutom är det så otroligt smidigt, du kan bara lägga pengarna på restaurangbordet och gå och du har en tydlig översikt över din reskassa.

Victoria Torbjörnsson.
Foto: Alexander Donka

Våren och sommaren är förstås högkonjunktur. På centrala platser, som centralstationer och flygplatser där turisttrycket är »galet högt«, har de alla kassor bemannade hela tiden. De börjar planera för sommarbemanningen i december, mitt i julrushen, och hoppas som alla butiker att många av de upplärda stannar som extrajobbare resten av året.

Forex är en bank. De har haft banktillstånd sedan 2003 och har 107 butiker i Norden. Flest butiker har företaget i Sverige, 68 stycken, men det finns även 14 i Norge, 12 i Finland och 10 i Danmark. Och trots att Forex är en bank kallas de inte kontor utan just »butiker« för att betona sin retail-bakgrund. Företaget startades 1965 och har sitt ursprung i valutaväxlingen – det är en affär där man köper och säljer pengar i olika valutor.

Men Forex har fler saker gemensamt med detaljhandeln, där de också skiljer sig från bank- och finansbranschen. Öppettiderna följer deltaljhandelns 10–20 vardagar och 10–18 på helger, Stockholms centralstation har öppet 7–21 på vardagar och 9–20 på helger. Butikerna ligger ofta i gallerior eller på andra populära handelsplatser eller resecentra.

Finansförbundet har här avtal med Svensk Handel, i stället för BAO. I många praktiska frågor har de fortfarande mer gemensamt med detaljhandeln än med finansbranschen, tycker företaget.

Å andra sidan, även om det är en udda sådan så är företaget i dag en bank som sköter alla bank­ärenden; inlåning, utlåning (dock inte bolån), olika typer av konto- och korttjänster, internetbank. I mitten av april började de utfärda mobila bank-id.

– Det är väldigt stort för oss. 2021 räknar vi med att banktjänster och valutaaffären är lika stora, säger Victoria Torbjörnsson.

Så »en liten stund till« kommer huvudaffären att vara valutaväxling. Men visst märker även Forex av att det kontantfria samhället breder ut sig.

I den här butiken har vi många stamkunder. Många betalar fortfarande räkningarna hos oss.

– Därför är vi extra uppskattade av de kunder som kommer hit, säger Shadi Hashemi som är affärschef för Sollentunabutiken, den i Mall of Scandinavia i Solna och butiken i Täby.

– Vi har valt att gå i samma takt som kunden och erbjuder både och. Kunden får välja i vilken takt de vill gå över från kontanter till kort.

Att döma av nummerlappskön är det övervägande människor som firat sin 50-årsdag, många även sin 65-årsdag.

Både Victoria Torbjörnsson och Shadi Hashemi nickar – visst är den äldre generationen överrepresenterad i deras kundstock. Personer utan smartphones eller datortillgång, människor utan personnummer eller de med skyddad identitet är andra typiska Forex-kunder.

– I den här butiken har vi många stamkunder. Många betalar fortfarande räkningarna hos oss, säger Shadi Hashemi.

Jag tror inte folk skitar ner sig med att försöka råna längre. Du kommer inte in, det är för höga straff och för litet byte.

Sollentunabutiken har ett litet separat rum för kundmöten men även där är glasrutan en säker gräns mellan kund och personal. Finansliv har fått stränga order att inte fotografera sådant som kan avslöja säkerhetssystem. In bakom »kundytan« kommer ingen. Någonsin. Inte heller de värdetransporter som levererar valutan eller väktare. Säkerheten i lokalen är massiv. Att det skulle vara en utsatt arbetsplats när det gäller risk för rån förnekar både Shadi Hashemi och Victoria Torbjörnsson bestämt. Forex har jobbat med kontanthantering sedan 60-talet och vet hur man sköter det på ett säkert sätt:

– Vi har väldigt strikta rutiner och har alltid haft det. Jag tror inte folk skitar ner sig med att försöka råna längre. Du kommer inte in, det är för höga straff och för litet byte, säger Victoria Torbjörnsson.

– Det är helt enkelt inte lönt, fortsätter Shadi Hashemi.

I Sollentunabutiken jobbar hon tillsammans med tio anställda banksäljare. En verksamhet som ökat är internationella pengatransaktioner. Allt fler européer jobbar utomlands. De flesta av de som jobbar i Sverige och har familj i sitt hemland skickar pengar till dem. Det är inte Forex egen tjänst, men de utför den som ombud för Western Union. Efter att nya regleringskrav, som penningtvättsdirektivet och GDPR, har kraven ökat för den verksamheten. Många mindre butiker som tidigare utförde tjänsten har därför slutat med det.

– Det behövs viss kompetens. Framför allt handlar det om att ha kundkännedom; du måste ju veta pengarnas »syfte och ursprung«, säger säger Victoria Torbjörnsson.

Hur stor lagerhållning de har i pengar räknat är förstås inget de avslöjar med hänsyn till de höga säkerhetsrutinerna. Men antalet lagervalutor ligger runt 80. Kunderna kan också beställa på webben till sitt kontor om de tror att det behövs.

 Jag väntar med spänning på att se vart de stora tågresorna ska gå. Vart orkar folk åka med tåg?

Kan man följa svenskarnas resvanor över året genom att titta på vilka valutor som går bäst? Ja, kanske det, skrattar de till och börjar resonera. Euro går förstås alltid bäst, US dollar är också en säker standard. I december och januari är det, förutom dollarn, thailändska bath som gäller. Mars och april blir polska sloty, ungerska forint och tjeckiska korunas högvaluta. Nu i maj och juni växlas mycket turkiska lira och kroatiska kuna inför sommaren. Höstens toppvalutor är ungefär desamma som sommarens. Plus brittiska pund eftersom London är svenskarnas weekendfavorit året runt. Brexit­diskussionerna är inget som påverkat den saken enligt vad de kan se. Man väntar sig också att en »Greta-effekt« på svenskarnas resvanor ska bli synlig i Forex valutaväxling:

– Jag väntar med spänning på att se vart de stora tågresorna ska gå. Vart orkar folk åka med tåg? undrar Victoria Torbjörnsson.

]]>
Semesterreglerna att ha koll på https://www.finansliv.se/artikel/semesterreglerna-att-ha-koll-pa/ Thu, 27 Jun 2019 08:40:43 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31689 Du vill vara ledig under slutet av juli och början av augusti, men din chef tycker att du ska ta semester från midsommar istället och vara tillbaka på jobbet i slutet av juli. Känns det igen?

Det är inte alltid arbetsgivare och arbetstagare är överens om hur sommarsemestern ska förläggas. Som anställd har du rätt att önska vissa veckor, men i slutändan är det faktiskt arbetsgivaren som bestämmer när du får vara ledig. Däremot kan arbetsgivaren inte ge dig två veckor semester i början av sommaren och två i slutet. Du har rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet någon gång under juni-augusti, om ni inte har avtalat fram andra regler på din arbetsplats.

Den enda gången arbetsgivare inte har rätt att bestämma över din semester är om du har sagt upp dig. Semester får inte läggas under uppsägningstid, om uppsägningstiden är kortare än sex månader.

Om du är nyanställd på en arbetsplats som saknar kollektivavtal kan det dröja ett år innan du har rätt till betald semester. Du har däremot alltid rätt att ta ut obetald ledighet. Men om din arbetsplats följer Finansförbundets kollektivavtal har du rätt till betald förskottssemester redan första anställningsåret. Så länge du jobbar kvar på företaget i minst fem år skrivs förskottssemestern av, men om du slutar tidigare kan arbetsgivaren dra det från din lön.

För dig som har ett sommarjobb inom finansbranschen där anställningen är kortare än tre månader kan du och din arbetsgivare komma överens om att du inte tar ut någon semester. Men arbetsgivaren kan inte kräva att du avsäger dig ledighet.

För dig som vill vara föräldra­ledig under sommaren gäller helt andra regler. Arbetsgivaren kan inte bestämma när du tar ut föräldraledighet, det väljer du helt själv. Så länge du har rätt till hel föräldrapenning och inte redan använt tre eller fler föräldraledighetsperioder under året kan du vara ledig när du vill. Kom bara ihåg att ansöka minst två månader i förväg.

Vad händer då om din arbetsgivare plötsligt ringer under semestern och säger att det är kris, du måste komma in och jobba?

Du som omfattas av Finansförbundets kollektivavtal med BAO behöver inte avbryta din semester om arbetsgivaren begär det. Du kan göra det om du vill, och har i så fall rätt till kompensation samt ersättning för eventuella resekostnader.

Men om du omfattas av Finansförbundets avtal med Svensk Handel eller jobbar på företag utan kollektivavtal måste du avbryta din semester ifall arbetsgivaren kallar in dig. Det ska då råda speciella omständigheter. Om du känner dig tveksam kring omständigheterna kan du kontakta en förtroendevald på arbetsplatsen och fråga. Men strunta aldrig i att dyka upp ifall du blir inkallad, det kan i värsta fall betraktas som arbetsvägran och vara grund för uppsägning.

Du kan också själv avbryta din semester, ifall du blir sjuk eller behöver vabba. Ring i så fall in till din arbetsgivare och meddela detta, så sparas dina semesterdagar. Arbetsgivaren har rätt att kräva ett läkarintyg om du blivit sjuk.

Den uppskjutna semestern har du rätt att ta ut i en sammanhängande följd senare, om inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat. Du har dock inte rätt att få dagarna i direkt anslutning till din pågående semester.

Du som är medlem i Finansförbundet har ingen skyldighet att vara tillgänglig under din semester, så länge du inte har beredskapstjänstgöring. Det gäller även de som avtalat bort sin övertidsersättning. Om du ändå behöver svara på mejl eller telefonsamtal under ledigheten ska du skriva upp det som arbetstid och få ersättning.

]]>
»Din image är kopplad till företagets« https://www.finansliv.se/artikel/din-image-ar-kopplad-till-foretagets/ Tue, 25 Jun 2019 07:33:47 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31673 Alma Friberg, Malin Almkvist och Erik Olivecrona läser alla första året Business & Economics på Handelshögskolan i Stockholm. De har ännu inte valt inriktning på sin utbildning, det görs sista året, men både Alma Friberg och Malin Almqvist vill läsa Redovisning och finans.

– Då kan man få jobb både inom revisionsbolag och bank, eller som konsult, säger Alma Friberg.

Erik Olivecrona har inte bestämt sig än, men alla tre ser finansbranschen som ett tänkbart alternativ efter utbildningen.

Det är viktigt att man får ansvar, även om man är ny.

– För mig är arbetsplatsen väldigt viktig, jag skulle kunna tänka mig att jobba inom finans om man jobbar i rätt bolag, säger Erik Olivecrona.

– Rätt arbetsuppgifter är viktigare för mig. Jag vill känna mig utmanad från dag ett, fyller Malin Almkvist i.

Alma Friberg instämmer. Alla tre vill till företag där de kan göra sina röster hörda, utvecklas och växa. För toppstyrt får det inte vara, de vill kunna påverka tidigt.

– Det är viktigt att man får ansvar, även om man är ny. Jag vill jobba någonstans där jag kan göra skillnad, där man kan påverka sin prestation och sina resultat, säger Alma Friberg.

– Det måste finnas möjligheter att ta sig framåt, så att man inte fastnar. Annars blir det kanske svårt att lägga ned det engagemang som krävs, säger Erik Olivecrona.

De lockas mer av små arbetsgivare än storbankerna. De ser fördelar med båda, men tror att det kan vara svårare att synas i ett stort bolag.

– Det finns en risk att man blir en i mängden. Jag söker mer värde från en arbetsgivare än bara det ekonomiska, och i en stor organisation där man inte sitter högt upp finns risk att man inte upplever särskilt mycket värdeskapande, säger Erik Olivecrona.

Tryggheten som en storbank kan innebära har mindre betydelse, anser studenterna.

– Jag har aldrig reflekterat kring att det skulle vara tryggare med en stor arbetsgivare, säger Malin Almkvist.

Man måste känna att man står för det som företaget står för.

Hon och de andra vill känna sig stolta över sina jobb, och då räknas inte bara titel eller lön. Företagets värderingar är centrala, det måste finnas ett hållbarhetstänk och ett samhällsansvar, liksom bra arbetsvillkor.

– Det är viktigt att företaget bryr sig inte bara om verksamhetens välmående utan även om arbetstagarna, och att de inte har för negativ påverkan på omvärlden och miljön, säger Alma Friberg.

– Jag vill vara en del av en värdeskapande verksamhet, så att man känner att ens roll har något syfte, säger Erik Olivecrona.

Värderingar är inte bara något som ska stå på papper, anser studenterna, företagen måste leva upp till dem också.

– Många företag har fina värdeord, men det handlar om vilka som tar konkreta beslut i linje med värderingarna, säger Erik Olivecrona.

När ett företag bryter mot sina värderingar skadas också de anställda, tycker studenterna.

– Din egen image är kopplad till företagets. Därför vill man inte läsa negativa artiklar om det företag man jobbar på, att de har hållit på med barnarbete eller stora globala utsläpp, säger Alma Friberg.

– Jobbet är en så stor del av ens liv. Man måste känna att man står för det som företaget står för, säger Malin Almkvist.

]]>
Nya vägar in i branschen https://www.finansliv.se/artikel/nya-vagar-in-i-branschen/ Mon, 24 Jun 2019 12:56:04 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31678 Framtidens finansbransch. Var finns jobben, och vilka försvinner? Det var rubriken på Finanslivs omslag för två år sedan.

Sedan dess har mycket hänt. Digitaliseringen har ökat, och flera banker har minskat antalet kontor och anställda.

Om man tittar lite längre tillbaka, på de senaste tio åren, har 400 bankkontor försvunnit och 17 000 anställda hos de fyra storbankerna, enligt statistik från Svenska Bankföreningen.

– De traditionella banktjänstemannen som sitter på en lokal bank kommer inte finnas i framtiden. I stället kommer vi få se mer robotar, machine learning och AI för enkla tjänster. Många processer som kan bli automatiserade blir det, till exempel låneansökan. Den utvecklingen har redan börjat, säger Claire Ingram Bogusz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som har undersökt hur digitaliseringen påverkar finansbranschen.

Det blir kanske lite annan karaktär på kundrådgivning, med mer underlag från AI och annan data. Men sen är det upp till den kundansvariga att använda huvudet i en dialog med kunden.

Pehr Wissén, tidigare finanschef i Handelsbanken och numera professor emeritus of practice vid Swedish House of Finance vid Handelshögskolan, tror inte att digitaliseringen kan ersätta all kundkontakt.

– Rutinjobben kommer att försvinna. Det blir kanske lite annan karaktär på kundrådgivning, med mer underlag från AI och annan data. Men sen är det upp till den kundansvariga att använda huvudet i en dialog med kunden.

Än så länge har storbankerna fortfarande grepp om marknaden. Fintechbolagen och techjättar som Google växer i Sverige och på vissa områden har de tagit marknadsandelar, men något reellt hot är de ännu inte.

– Vi ser att storbankerna är lite oroade över konkurrensen, och att de börjar samverka med fintechbolag och bli mer digitaliserade. Men det har inte hänt särskilt mycket än. Jag tror att statliga initiativ som e-kronan och PSD2 kommer påverka finansbranschen mer än fintechbolagen den närmaste framtiden, säger Claire Ingram Bogusz.

Ett av företagen som har lyckats plocka marknadsandelar från storbankerna gällande aktiehandel och sparande är Nordnet.

– I dag väljer kunderna att sprida sina produkter mer än de gjorde tidigare. De är inte lika lojala mot en och samma storbank. Jag tror att bankerna kommer behöva nischa sig mer i framtiden, säger My Strömberg, sparexpert på Nordnets kundservice.

My Strömberg, Nordnet.
Foto: Oskar Omne

Hon började på Nordnet i höstas. Tidigare har hon bott och arbetat i Norge. My Strömberg läste ekonomi med inriktning på entreprenörskap vid Handelshögskolan i Oslo. Ekonomiintresset har alltid funnits där, men entreprenör hade hon inte tänkt på från början.

– Men sen skulle en vän starta eget, och då hjälpte jag till lite. När vi kom i gång insåg jag hur lite jag kunde om att starta företag och hur roligt det var, så när jag hittade den här utbildningen kände jag att det var helt rätt. Det är också den snabbast växande utbildningen i Norge.

Handelshögskolan i Stockholm går i samma spår. Skolan har tillsammans med Stockholm School of Entrepreneurship infört en kurs i fintech-entreprenörskap.

– I Sverige kommer de flesta nya jobb från entreprenöriella aktörer. Vi ser att studenterna i framtiden kanske kommer behöva starta eget företag, och ofta vill de starta eget också, säger Claire Ingram Bogusz.

Andra nyheter på Handelshögskolan är kurser i dataanalys och vissa programmeringsspråk samt en kurs i digital strategi.

– Det tar lite tid att förändra i universitetsvärlden och vi är inte helt framme än, men vi har börjat anpassa utbildningen efter de nya kraven från finansbranschen, säger Claire Ingram Bogusz.

Men det är inte bara från Handelshögskolorna som finansbranschen plockar sina talanger längre. De nyanställda har ofta helt andra utbildningar i bagaget.

En av dem är Rasmus Larsson. Han har läst industriell ekonomi på KTH med inriktning på optimering och systemteori. Det innebär att han matematiskt kan optimera allt ifrån lagerhållning till aktieportföljer. Rasmus Larsson har valt det senare.

För en dryg månad sedan började han på Nordea. Han jobbar på avdelningen Research Insights, där han analyserar stora mängder komplex data och drar slutsatser utifrån den.

Hans kompetens är mycket eftertraktad i finansbranschen i och med den ökade användningen av datadriven analys så som machine learning. Men Rasmus Larsson tycker att det svenska näringslivet har vaknat sent.

– Vi ligger efter USA och Kina, som är marknadsledande. Jag skulle vilja se satsningar på mer affärsdrivet AI-ledarskap och kultur där man mixar programmeringskunskap med förståelse för hur en affärsverksamhet fungerar. Vi har jätteduktiga programmerare och jätteduktiga ekonomer, men få som kombinerar de kunskaperna.

Emilie Sandell, Rasmus Larsson, Jenny Lidman
Foto: Oskar Omne

En annan nyanställd på Nordea med annorlunda bakgrund är Emilie Sandell. Hon har en kandidatexamen i juridik vid Stockholms universitet och har tidigare jobbat som skattejurist, både på revisionsbyrå och advokatbyrå. Sedan knappt två månader jobbar hon med företagsbeskattning på Nordea.

Det som lockade Emilie Sandell med finansbranschen var komplexiteten.

– Det finns alltid ett regulatoriskt lager att ta hänsyn till, jag tycker det är roligt att bli utmanad.

Jenny Lidman instämmer. Även hon är nyanställd på Nordea, men har tidigare inte alls velat jobba i finansbranschen. Hon är utbildad civilekonom och har jobbat som revisor, konsult och redovisningschef på ett läkemedelsföretag.

– Jag har snarare hållit mig undan finansbranschen, jag tyckte den verkade så hårt reglerad och trögrörlig, säger Jenny Lidman.

Men i slutändan var det just regleringarna som lockade henne. Nordea och hela finansbranschen präglas nämligen av riskhantering och kontroll, som är Jenny Lidmans arbetsområden.

– Det genomsyrar hela organisationen, vilket det inte gör på samma sätt i andra företag.

Nordeas storlek har också betydelse, enligt Jenny Lidman. Det sker så många transaktioner att banken har stort behov av bra interna kontrollfunktioner.

– Efterfrågan av den typ av kompetens jag har är därför ganska stor, säger Jenny Lidman.

För Emilie Sandell var just Nordeas storlek en av faktorerna som lockade. Hon har alltid sökt sig till större företag eftersom hon gillar de karriärmöjligheter det ger.

– Det finns möjlighet att utvecklas väldigt fort. Jag ville också gärna till en internationell arbetsgivare, det gör arbetet mer utmanande.

Sofia Öquist, SEB
Foto: Oskar Omne

Utmaningar och möjligheter att utvecklas är viktigt för alla de nyanställda som Finansliv pratat med.

– För att motiveras att driva förändring behöver jag se att det finns ett nästa steg, någon som lyfter och utmanar mig, säger Sofia Öquist, som är Nordic Solution Manager på SEB Kort.

Hon har gått SEB:s traineeprogram, som är uppdelat i tre delar. En tredjedel är ägnad till den tjänst hon nu har, en tredjedel handlar om att testa på olika delar av bankens verksamhet och den sista tredjedelen består av utbildningar tillsammans med andra trainees.

Sofia Öquist gick klart traineeprogrammet för ett år sedan, och har sedan dess jobbat med affärsutveckling av bankens betaltjänstlösningar för företag.

– Det handlar om allt från betalkort till inköpskonton och virtuella betalningar.

Mycket av hennes arbete är kopplat till IT. Trots att hon själv inte har någon utbildning inom IT försöker hon lära sig så mycket som möjligt om de system som banken använder. En del av hennes traineeprogram ägnade hon åt jobbrotation inom just IT och digital banking.

Liksom Rasmus Larsson anser Sofia Öquist att det finns en efterfrågan på personer med förståelse för både IT och affärsutveckling.

– Det finns många som är duktiga på det ena eller det andra, men man behöver kunna prata båda språken och bygga bryggor mellan områdena. Både kunna se vad behoven är och vad som är möjligt att göra.

Hon upplever att SEB efterfrågar nyanställda som kan utmana de gamla »sanningarna«, ifrågasätta system och hitta nya vägar. Därför söker banken personer med olika utbildningar och bakgrunder. Själv har hon läst företagsekonomi, men med inriktning på management och psykologi.

– Finansbranschen söker många nya kompetenser. IT kommer att väga tungt i framtiden, men i och med att vi driver mer och mer komplexa organisationer och utvecklingar kommer det också vara viktigt att förstå sig på människor och vad som motiverar dem, säger Sofia Öquist.

Även Américo Fernández, ekonom på SEB, tycker att banken söker folk som kan utmana och ifrågasätta gamla mönster. Det är inte ovanligt att nyanställda i dag har en bakgrund som skiljer sig från de traditionella universitetsutbildningarna.

Americo Fernandez, SEB
Foto: Oskar Omne

– Det är mer entreprenörskapsanda hos trainees nu, det blir tydligare för varje år. Man vill att de ska ifrågasätta de traditionella mönstren.

Américo Fernández är nygammal i finansbranschen. Han är nationalekonom i grunden och har precis återvänt till SEB efter några år på Finansdepartementet. Även han har gått traineeprogrammet, fast 2012. Redan då fanns en stor bredd bland de trainees som banken tog in.

– Min förutfattade mening när jag sökte traineeprogrammet var att det skulle vara tio Handelsstudenter som såg exakt likadana ut, varav nio var killar. Men faktum är att det både var ingenjörer och nationalekonomer, lika många killar som tjejer och flera med utländsk bakgrund. Det är det som är Sverige i dag, vi är inte en homogen grupp, och eftersom banker är samhällsaktörer så bör man ta det ansvaret och representera mångfalden.

Américo Fernández tror att det kommer bli allt viktigare för bankerna att attrahera arbetskraft med olika bakgrund i framtiden. Men en kompetens är han och de övriga överens om kommer vara fortsatt starkt efterfrågad: IT.

– Man kommer behöva mer IT-kunskap, oavsett vilken tjänst det gäller, säger My Strömberg.

Jag tror att aktieanalys, portföljförvaltning och hela verksamheter kommer att vara mer drivna av slutsatser från så mycket kvantitativ data som möjligt, snarare än att man utgår från kvantitativ data, till exempel vad en vd har sagt.

– Jag tror att aktieanalys, portföljförvaltning och hela verksamheter kommer att vara mer drivna av slutsatser från så mycket kvantitativ data som möjligt, snarare än att man utgår från kvantitativ data, till exempel vad en vd har sagt, säger Rasmus Larsson.

Claire Ingram Bogusz instämmer, och rekommenderar de som vill in i finansbranschen i framtiden att satsa på just IT-utbildning.

– Man måste kunna programmera. Man behöver inte ha en magisterutbildning i datakunskap, men man måste förstå digitala tjänster på en djupare nivå och kunna använda dem praktiskt, säger Claire Ingram Bogusz.

Däremot behöver digitaliseringen inte innebära färre jobb i framtiden, enligt de Finansliv pratat med.

– Jag tror att vi går mot en framtid med större mångfald, med olika typer av banker. Det finns säkert en del yngre kunder med mindre komplicerad ekonomi som är helt nöjda med att göra allt på nätet. Men jag tror också att det kommer finnas ännu bättre personlig rådgivning för den som vill ha det, säger Pehr Wissén.

– Jag oroar mig inte över färre jobb. Det kommer krävas mer kompetens för att förvalta allt vi bygger för att automatisera de digitala kanalerna, säger Sofia Öquist.

– Arbetet kommer förändras och mer monotona arbetsuppgifter kommer försvinna. Men jag tror fortfarande att förtroende och nätverk kommer vara viktigt, det kan aldrig en robot ersätta, säger Jenny Lidmark.

 

]]>
Har jag rätt till löneförhöjning varje år? https://www.finansliv.se/artikel/har-jag-ratt-till-loneforhojning-varje-ar/ Wed, 19 Jun 2019 08:09:54 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31671 Fråga: Hej, jag är medlem i Finansförbundet och jag arbetar på en av storbankerna. Vi ska ha lönesamtal snart på min arbetsplats – har jag alltid rätt till en löneförhöjning varje år?

Henrik Cronier: Eftersom du arbetar på en av storbankerna och är medlem i Finansförbundet finns det med största säkerhet lokala löneprinciper på din arbetsplats. De lokala löneprinciperna reglerar när och på vilket sätt löneprocessen går till. Du ska vända dig till din lokala förtroendevalda som förklarar närmre hur det ser ut på just din arbetsplats. I det centrala kollektivavtalet finns generella regler om att medarbetare har rätt till ett årligt lönesamtal som ska präglas av kvalitet. Har man gjort en god arbetsinsats är det naturliga att man också får en löneförhöjning. Om man inte får en löneförhöjning eller endast en »ringa« löneförhöjning ska chefen och medarbetaren skriftligt dokumentera vad som krävs för en löneutveckling vid nästa lönesamtal.

(Svaret gavs i maj 2019)

]]>
»Riksbanken har lekt med elden« https://www.finansliv.se/artikel/riksbanken-har-lekt-med-elden/ Tue, 18 Jun 2019 07:30:08 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31669 Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, går på hård offensiv mot Riksbanken som hon menar är ansvarig för det kraftiga kronraset.

– Riksbanken har ett mycket stort ansvar i försvagningen av kronan, dels för den penning­politik som centralbanken bedrivit men också för det sätt som Riksbankschefen gått ut och tryckt till kronan verbalt, säger hon.

Trots stark svensk konjunktur har den svenska kronan tappat runt 30 procent mot euron och halverats i värde mot dollarn de senaste åren. I jakten på inflationsmålet på 2 procent har Riksbanken underskattat konsekvenserna av en långvarig minusränta, vilket både drivit upp hushållens skuldsättning och sänkt den svenska kronan, menar Annika Winsth.

–Riksbanken har vid flera tillfällen då kronan varit svag sagt att kronan inte får stärkas för snabbt och att det inte är Riksbankens jobb att stärka kronan. När kronan ligger över 10 euro är det anmärkningsvärt. Jag tror inte Riksbanken fullt ut har reflekterat över vilka risker en svag krona bygger upp i svensk ekonomi.

Enligt Annika Winsth bidrar kronans instabilitet till ökade risker för företagen. Tuffast är det för importbolagen, men även exportbolagen är bekymrade. På grund av kronans oförutsägbarhet tvekar dessutom nu företag att göra nödvändiga investeringar.

– Kronans instabilitet är den vanligaste frågan jag får från näringslivet, följdfrågan är om vi bör gå med i euron. Företagens oro beror främst på osäkerheten eftersom det exempelvis blir svårare att räkna på sina investeringar. Företagen är mycket bekymrade hur svensk ekonomi ska kunna hålla sig konkurrenskraftig när Riksbanken hela tiden dopar ekonomin med en svag valuta.

Min bedömning är att det är för riskfyllt att till varje pris nå inflationsmålet med kronan som verktyg.

– Min bedömning är att det är för riskfyllt att till varje pris nå inflationsmålet med kronan som verktyg. Inflationsmålet är till för att stabilisera ekonomin, men riskerar nu att bli skapa obalanser. Det går att tolka Riksbankens uppdrag mjukare än vad banken gör nu.

Riksbanken har vid ett par tillfällen bemött kritiken att man eldar på försvagningen av kronkursen och nyligen försvarade vice Riksbankschef Cecilia Skingsley i SVT:s Agenda centralbankens penningpolitik.

– Riksbanken har ingen sån politik som går ut på att medvetet göra kronan svag. Utan tvärtom så tror vi att vi kan klara vårt inflationsmål de kommande åren också med en starkare krona, sa Cecilia Skingsley i programmet.

Ska kronan ha en chans att stärkas menar Annika Winsth att Riksbanken tydligt måste visa att den är bekymrad över växelkursen. För att skapa förtroende krävs krafttag, men det finns risk att det kan bli svårt i en utsatt situation.

Problemet är att hushållens räntekänslighet kombinerat med en svag kronkurs nu ger Riksbanken ett mycket litet handlingsutrymme vid en eventuell kris.

Skulle Riksbanken tvingas försvara kronan genom att höja räntan riskerar banken att knäcka hushållen.

– Skulle Riksbanken tvingas försvara kronan genom att höja räntan riskerar banken att knäcka hushållen och företagen som får dyrare finansieringskostnader. Alternativet är att acceptera en svagare krona, vilket redan i dag slår mot importbolagen och vid en ännu svagare krona skulle kunna slå ut delar av dem.

– Riksbanken har lekt med elden när den använt kronan för att till varje pris nå inflationsmålet, säger Annika Winsth.

Enligt Annika Winsth talar få externa faktorer för en vändning i kronan på kort sikt. En dollarförsvagning kan dock möjligen lyfta kronan.

]]>
»Den ljusnande framtid, ja den är kanske vår« https://www.finansliv.se/artikel/det-badar-gott-for-framtidens-finansbransch/ Mon, 17 Jun 2019 07:40:38 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31668 Den ljusnande framtid, ja den är kanske vår.

Den kommer inte se ut som nu, men både studenter och professorer verkar tro på finansbranschens framtid.

I vårt reportage om branschens utmaningar är färgerna glada. Mångfalden i bakgrund och utbildning ökar och kraven på arbetsgivarna växer. Det bådar gott. Om man fortsätter att utvecklas och ligger i den berömda framkanten så kan det gå.

Men många frågor kvarstår att lösa:

Digitaliseringen. Hur många kommer egentligen att behövas när digitaliseringen skapat möjligheter för kunderna att lösa det mesta själva. Kommer behovet av rådgivning och kundkontakt vara så stort, som till exempel Handelsbanken i Solna Strand tror (se intervju sidan 32)?

Kontanterna. Hur kommer kunderna reagera om bankerna börjar ta betalt för att de ska få ta ut sina egna pengar. Vad kommer staten att göra?

Hållbarheten. Kommer finansbranschen att hinna bygga upp sina hållbara fonder innan andra aktörer reagerat och levererat på konsumenternas efterfrågan på gröna investeringar.

Trovärdigheten. Kommer branschen att kunna möta kraven på att själva vara hållbara och trovärdiga som arbetsgivare, som samarbetspartners. Hur ska fläckarna från penningtvättsskandalerna försvinna?

På kortare sikt finns frågor om handelskriget, Brexit, den svaga kronan, börsfall …

Fällorna är många, men det är också lösningarna. Med tungan rätt i mun, kan branschen styra rätt runt blindskären.

Detta är Finanslivs sista nummer före sommaren.

Vad som gäller nu är uppmaningen: Släpp räntor, kronfall och aktiekurser. Semester är till för att ladda batterierna, inte att tömma dem.

Hur du laddar avgör du förstås själv. För min del handlar det om klassiska semesteraktiviteter som att vara med familjen, göra sådant man inte hinner annars som att läsa böcker och kanske snickra på något. För andra gäller helt andra saker.

Patrik Hadenius skriver i sin bok Paus att man borde ha semesterkunskap i skolan. En rolig idé, men kanske skulle det skapa en känsla om att man även på semestern måste prestera. För jag tror att det just är prestationskraven på arbetet som man behöver komma ifrån. När jag »bygger« vet jag att ingen har förväntningar på mig att det ska bli proffsigt utfört. Prestationen är underordnad att försöka och pröva.

I finansbranschen finns det gott om anställda som har särskilda fritidsintressen. Vi lyfter ibland upp dem i Finansliv. Kanske finns det ett särskilt behov att koppla av med något annat, efter en dag med kunder, eller stirrande i datorskärmen.

I alla fall hoppas jag att vi alla kan få den där semestern som vi önskar.

Väl mött den 28 augusti och trevlig sommar.

PS. Glöm inte att träna lite också, till Finansloppet den 5 september.

]]>
»Vår organisation springer extremt snabbt« https://www.finansliv.se/artikel/var-organisation-springer-extremt-snabbt/ Fri, 14 Jun 2019 07:09:53 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31661 Det dröjde bara sex månader från att Camilla Giesecke började på Klarna tills hon blev befordrad till finanschef (CFO). Nu har hon haft rollen i ett och ett halvt år och lärt sig att snabba förändringar inte är något ovanligt på Klarna.

– Vi har en mycket visionär chef och en organisation som vill springa och springer extremt snabbt.

Camilla Giesecke pluggade tillsammans med Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski på Handelshögskolan i Stockholm. Det var där han träffade Niklas Adalberth och Victor Jacobsson, som han grundade Klarna med 2005.

Camilla Gieseckes karriärtips

• Börja med att fråga: vad tycker du är roligast i ditt jobb? Satsa på det.

• Var generös med tips och råd till andra.

• Våga fråga om hjälp. Våga visa dina svagheter, det är också en styrka.

• Uppmärksamma din chef på att du är intresserad av nya arbetsuppgifter. Tydliggör dina ambitioner och vad som driver dig. Om det inte funkar, sök dig till en mindre rigid organisation.

Camilla Giesecke gick en annan väg. Hon var en av få kvinnor på finansinriktningen på Handels och bestämde sig för att göra som de flesta av hennes manliga klasskamrater ville, nämligen söka praktik på en investmentbank i London. Hon fick plats på eftertraktade JP Morgan Chase.

– Jag hade en fantastisk praktik med ett jättebra team.

Hon blev erbjuden en fast tjänst efter praktiken. Ett drömjobb för de flesta, men för Camilla Giesecke var det ingen självklarhet att tacka ja. Hon hade till skillnad från sina gamla klasskompisar inte karriärvägen klar för sig.

Jag har aldrig haft en plan, utan gjort det jag är nyfiken på. Jag tror mycket på tillfälligheter, och att lyssna på folk och hämta inspiration från andra.

– Jag har aldrig haft en plan, utan gjort det jag är nyfiken på. Jag tror mycket på tillfälligheter, och att lyssna på folk och hämta inspiration från andra.

I tjänsten på JP Morgan ingick en åtta veckor lång praktik på Wall Street. På sina kollegers inrådan bestämde hon sig för att ta chansen. Ett beslut hon inte har ångrat.

– Det var jättebra träning och en otroligt rolig tid med folk från hela världen. Jag håller fortfarande kontakten med många av dem.

Foto: Ylva Sundgren.

Hon blev kvar på JP Morgan Chase i två år. Egentligen ville hon stanna längre, men när hennes chef slutade splittrades teamet. Camilla Giesecke bestämde sig för att flytta hem till Sverige igen och testa något nytt.

– Jag blev kontaktad av Investor, och hade en bra intervju med Johan Forsell som nu är vd.

Hon började på Investor 2006 och jobbade med bolagets olika investeringar, främst inom tech. Efter ett tag gick hon över till mer operativa roller inom Investors portföljbolag, bland annat Saab och Permobil. Det var under den tiden som hon träffade på Sebastian Siemiatkowski igen.

– Vi började diskutera Klarna. Ett tag senare ringde de upp mig och sa att nu har vi en konkret roll till dig, ska vi inte testa? Jag var otroligt nyfiken på bolaget, jag tänkte att jag provar.

Camilla Giesecke blev chef för analys och controlling i februari 2017. Vid samma tid fick Klarna sin banklicens.

– Klarna var reglerade innan, men den största skillnaden är att vi får nya förutsättningar, vi tror att vi kan åstadkomma mer som bank.

Klarna var reglerade innan, men den största skillnaden är att vi får nya förutsättningar, vi tror att vi kan åstadkomma mer som bank.

Mycket har hänt under de två år som Camilla Giesecke jobbat på Klarna. Banken har infört en ny organisationsstruktur, fått två nya storägare (riskkapitalbolaget Permira och den danske miljardären Anders Holch Povlsen), noterat en obligation på Nasdaq, släppt bankkort i Sverige och nyligen även i Tyskland. Allt samtidigt som Klarna ständigt växer och nyanställer.

Det liknar inget som Camilla Giesecke jobbat med förut.

– Det skiljer sig jättemycket från mina tidigare erfarenheter. Dels är min roll mer operativ, och dels har jag aldrig stött på den här hastigheten tidigare.

Att jobba i ett bolag som leds av grundaren är speciellt, enligt Camilla Giesecke. Det är mindre politik och lättare att fatta beslut. En kultur som hon gillar, men som också innebär utmaningar.

Camilla Giesecke, Klarna. Foto: Ylva Sundgren.

– För att kunna fatta snabba beslut med fakta som grund måste vi har en bra analys, och för det krävs ett mycket bra informationsflöde och en bra redovisning.  Vår nya organisationsstruktur är en förutsättning för detta.

Camilla Giesecke jobbar mycket med strukturförbättringar. Många ser det som en förberedelse till börsintroduktion, även om några sådana planer inte har offentliggjorts från Klarna.

– Det finns ingen tidsplan som vi kommunicerar. Men att få den ordning vi behöver kommer att gynna oss hur vi än väljer att göra till slut.

]]>
Kruxet med bankernas horrokruxer https://www.finansliv.se/artikel/kruxet-med-bankernas-horrokruxer/ Tue, 11 Jun 2019 10:01:11 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31655 Stora bolag har en särskild förmåga att falla offer för kannibaler. Då menar jag inte fjärran öbor med udda matvanor, utan nya briljanta idéer som äter upp värdet av gamla tjänster.

Den gamla melodin, konglomerat, att slå ihop verksamheter till större helheter, var länge det mest upphöjda vägvalet i näringslivet. På samma sätt har bankvärlden fungerat.

Men de senaste åren har det gamla urverket i näringslivet börjat att gå i motsatt riktning. En rad jättar har i stället delats. Bland annat har NCC, Atlas Copco, Autoliv och SCA fött fram Bonnava, Epiroc, Veoneer och Essity. Naturligtvis måste bankjättarna fundera på samma existentiella fråga.

Det enkla svaret är att dela upp jättarna i mindre delar, för att mer efterlikna sina snabbfotade kombattanter. Ett annat val är att köpa upp småttingarna. Eller val tre: hävda förträffligheten i sin storlek och bevisa både bättre kundnytta samt större marginaler än hos alla näpna nytänkare.

Det är till exempel svårt att med 20–30 år gamla bank-IT-system konkurrera med små fräscha ursnabba app-bolag.

Men de stora bankmaskinerna har sina horrokruxer. Det är till exempel svårt att med 20–30 år gamla bank-IT-system konkurrera med små fräscha ursnabba app-bolag. Ett annat krux är bankcheferna. De har i dag löner och bonusar i atmosfärer för sig. Något de knappast vill smula sönder genom att dela härligheten i småbitar.

Men så ekar senaste årtiondena, med utraderade marginaler på fonder och pensioner. Detta har varit smärtsamt för bankelefanterna. Varje vecka har ett bankkontor stängts. Tiotusentals medarbetare har fått gå hem. Och nu blir det värre.

Det nya heta stavas bolån, försäkring, betalning och teknikflytt.

Det nya heta stavas bolån, försäkring, betalning och teknikflytt. Det bubblar av nya bolag. Försäkring är mest en lättsåld högmarginal-krydda. Men bolåneutmanare är ett skott mot själva ryggraden i dagens storbank. Detta är jättarnas sista utpost. Att se den gå upp i rök är obeskrivligt. Sedan finns bara nödprovianten kvar i bankernas företagstjänster.

Samtidigt tar privatkunderna ett jättekliv ifrån gamla vanor. Knappt har bankkontoren blivit tömda på kundmöten, så slutar folk att besöka hemsidor, tala i telefon, läsa mejl och pappersbrev. Själva motorvägen i gamla relationer har eroderat. I stället träffas, köper och betalar folk i dag över appar och sociala medier. Som är snabba, smarta och interaktiva på ett helt nytt sätt. Det blir en tuff värld för uråldrig bank-IT, kontor, hemsidor och jättar under central styrning.

Svaret är rimligen att inte bannlysa utan bejaka kannibaliseringen.

Svaret är rimligen att inte bannlysa utan bejaka kannibaliseringen. Innan någon annan gör fina kundmagneter av dem. Den kollega som hittar en marginalätare förtjänar medalj. För kunderna älskar lägre barriärer och kostnader i både produkter, tjänster och service. Idéerna kommer locka kvar och även locka till sig nya kunder. Ja, så fungerar dagens kundvärld. Gårdagens tjänst räcker inte. Kunderna kräver något extra. Varje dag. Tänk Swish och bank­-id. Låt dem inte bli sista nödraketen, utan inspirationen till många fler.

Glöm bekväma lojala kunder. De kritiska aktiva är de mest attraktiva. När sociala medier är den största kanalen, ger de kritiska aktiva kunderna ren epidemisk spridning. Äntligen kan kunden bli kung även på jätteföretag.

För det räcker inte längre med ny puts och paketering. Dagens köpare är fruktansvärt kräsna. De vill bli överraskade, kittlade, gärna gratis och en anledning att visa kompisen detta i sociala medier. Först då är cirkeln sluten.

Forntidens höga bankmarginaler och utdelningar går mot sin ättestupa. För de tål inte den kader av kannibaler som finns inom bolån, försäkring, betalning, mobiler och sociala medier. Gamla chefer, gamla ägare med gamla IT-system måste nu välja väg: Att krama kannibalerna, köpa dem eller att dela upp de gamla konglomeraten i små och mer effektiva delar. Och hålla tummarna.

]]>
»Det finns många snabba tjejer inom finansvärlden« https://www.finansliv.se/artikel/det-finns-manga-snabba-tjejer-inom-finansvarlden/ Mon, 10 Jun 2019 09:49:18 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31651 …Varför tror du att du lyckades ta hem segern förra året?

– Jag tränar generellt mycket och springer faktiskt orientering på elitnivå när jag inte är på kontoret, så min grundfysik är väl rätt bra i jämfört med många andra. Ibland springer jag löplopp för tränings- och skojs skull men för det mesta är det längre distanser än på Finansloppet, vilket alltid gör Finansloppet lite extra nervöst för mig.

Du har varit med flera år, varför springer du Finansloppet?

– Det är ett fint, mysigt och väldigt roligt lopp. Mitt bästa minne av loppet var faktiskt 2017 när vi vann med tjejlaget. Vi hade ingen aning om det, satt och picknickade och uppfattade inte vårt lagnamn förän speakern ropade upp det för tredje gången, vi blev så glada.

Vinner du i år igen?

– Jag planerar att springa även i år. Jag siktar alltid högt men det finns många snabba tjejer inom finansvärlden.

Här kan du läsa mer om Finansloppet 2019.

]]>