Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Fri, 20 Apr 2018 13:37:18 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.5 Finansfredag: Jämställt i finansbranschen? https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-jamstallt-i-finansbranschen/ Fri, 20 Apr 2018 09:30:49 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30503

]]>
Vad ska jag ha på mig på intervjun? https://www.finansliv.se/artikel/vad-ska-jag-ha-pa-mig-pa-intervjun/ Thu, 19 Apr 2018 07:55:19 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30484 Varför är klädseln på jobbet viktig?

– Det du har på dig är det allra första omgivningen lägger märke till, vare sig du vill det eller ej. Det är även sympatiskt att visa sin omgivning lite respekt genom att klä upp sig en aning.

Vad säger ni om stilen i finansbranschen?

– Den har väl blivit ganska slentrian, och skiljer sig idag väldigt lite från andra branscher.

Hur tycker ni att finansbranschen klär sig?

– Det finns ju högt och lågt så klart, men inte tillräckligt bra!

Vad gör finansbranschen för stilmässiga fel?

– För långa byxor och oputsade skor.

Vad gör finansbranschen för stilmässiga rätt?

– Använder slips i större utsträckning än andra.

Hur ska man inte klä sig på jobbet?

– Undvik bruna skor, shorts, överdel utan krage och jeans. Använd heller inte dubbelknäppt kostym innan du fyllt 40.

Hur ska man tänka kring stil vid en intervjusituation?

– Du ska genom din stil signalera ditt intresse för jobbet och plocka bort så mycket brus som möjligt från det som är viktigt vid mötet – samtalet. Egentligen spelar ju inte utseendet någon roll när kompetensen ska bedömas men vi kan inte komma ifrån att vi lägger värderingar i klädseln. Att klä sig rätt handlar om riskminimering.

– Vissa arbetsgivare kan känna sig förolämpade när en arbetssökande kommer ovårdad till intervjun. Men även att klä upp sig till tänderna kan bli fel och få motsatt effekt, då kan du signalera desperation. Klädsel är en fin balansgång.

]]>
Konto utan ID – utmaning för både bank och kund https://www.finansliv.se/artikel/konto-utan-id-utmaning-for-bade-bank-och-kund/ Wed, 18 Apr 2018 12:02:29 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30451 Bankkonton för nyanlända har länge varit en omdebatterad fråga. Särskilt under 2015, då rekordmånga asylsökande kom till Sverige. I ett land med ett så digitaliserat betalsystem som vårt är ett eget bankkonto avgörande, både för den enskilde individen och för integrationen. Utan bankkonto är det svårt att arbeta och försörja sig, eftersom ytterst få arbets­givare är villiga att betala ut lön kontant.

Överenskommelse om bankkonton för asylsökande

2016 gjorde Svenska Bankföreningen och Migrationsverket en överenskommelse kring asylsökande som vill öppna bankkonton. Den innebär att de som beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd, så kallad AT-UND, har en vidimerad kopia av sina ID-handlingar och ett LMA-kort ska kunna få bankkonton.

Bankerna måste dock kontrollera uppgifterna genom att ringa till Migrationsverket, som i sin tur måste motringa bankerna.

När identifieringen är klar måste bankerna också uppnå tillräcklig kundkännedom.

Men eftersom asylsökande saknar personnummer och ID-handlingar – antingen för att de inte har några eller för att Migrationsverket tagit dem i förvar under asylprövningen – nekas många att öppna bankkonton.
Under 2016 kallade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till sig företrädare för bankerna, Migrationsverket och Svenska Bankföreningen för att försöka hitta en lösning på problemet.

En överenskommelse gjordes mellan Bankföreningen och Migrationsverket som skulle underlätta för bankerna att säkerställa asylsökande kunders identitet. Med hjälp av det så kallade LMA-kortet, som asylsökande med rätt att arbeta kan få av Migrationsverket, samordningsnummer och kopior av utländska ID-handlingar skulle asylsökande lättare kunna få konton i svenska banker.

Sedan dess har Sveriges asyllagstiftning ändrats kraftigt, och vi har i dag betydligt färre asyl­sökande. Dessutom infördes ett nytt EU-direktiv förra året som ger alla personer skrivna inom EES rätt att öppna betalkonton med grundläggande funktioner även utan nationella ID-handlingar.
Debatten kring frågan har nu lagt sig. Men innebär det att problemen är lösta?

Konsumenternas Bank- och finansbyrå ser inga tecken på det. De får tvärtom in allt fler klago­mål från personer som nekas bankkonton på grund av att de saknar svenska ID-handlingar.

Den stora majoriteten som kontaktar oss är EU-medborgare.

Om ökningen beror på att fler ansöker om att öppna bankkonton sedan det nya direktivet trädde i kraft vet inte Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Men klart är att asylsökande bara står för en liten del av klagomålen, omkring 15 procent.

– De känner oftast inte till att vi finns eller vilka rättigheter de har, så mörkertalet är stort. Den stora majoriteten som kontaktar oss är EU-medborgare, säger Suneta Ogbay, som är projektledare för Konsumenternas Bank- och Finansbyrås projekt Ny i Sverige.

De flesta klagomålen kommer från studenter eller personer som är tillfälligt i Sverige för att jobba och vill öppna bankkonton. De skäl som är vanligast när de nekas konton är att de saknar arbets­givarintyg, inte förstår svenska eller engelska eller saknar svenska ID-handlingar.

Oftast hänvisar bankerna till lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt den måste bankerna uppnå kundkännedom, vilket innebär att de både måste kunna styrka kundens identitet och förstå vad de ska använda bankkontot till.

– Intentionen från den svenska lagstiftaren och EU är att alla ska ha möjlighet att hantera sin privat­ekonomi, men samtidigt har man ställt väldigt höga krav i penningtvättsregelverket. De här två regelverken krockar till viss del, säger Sara Ekstrand, jurist med ansvar för penningtvättsfrågor och compliance på Bankföreningen.

För att undvika sanktioner vill bankerna inte ta några risker, enligt Sara Ekstrand. Det kan innebära att man hellre nekar än godkänner en ansökan om bankkonto om man är osäker.

– Vi har dessutom en tillsynsmyndighet, Finansinspektionen, som inte är särskilt hjälpsam i penningtvättsfrågor. I slutändan är det FI:s föreskrift som anger hur en person ska identifieras. Där står det att utan ID-handlingar så kan personer identifieras med en annan rutin. Men problemet är att det inte finns någon annan rutin.

Det gör att bankerna hanterar kunder utan svenska ID-handlingar ganska olika. Det beror dels på hur mycket banken jobbar med frågan, dels vilka interna rutiner som finns och dessutom rent praktiska förutsättningar som antalet bankkontor.

– Som distansbank är det ibland svårare att identifiera kunderna, men vi gör det genom att bland annat inhämta och kontrollera uppgifter som styrker personens namn, adress och personnummer eller liknande, säger Emelie Ericson, pressansvarig på Ica Gruppen.

Mardrömsscenariot är att kunder får olika bemötanden på olika kontor.

Även gällande asylsökande skiljer sig tillvägagångssättet åt mellan bankerna, trots Bankföreningens och Migrationsverkets överenskommelse.

– Det är inte alla banker som har anslutit sig till överenskommelsen, det finns de som inte tycker att den är tillräckligt bra, säger Sara Ekstrand.

Bland de banker som har anslutit sig görs också olika bedömningar. Det kan till och med variera inom samma bank.

– Medarbetarna är personligt ansvariga för besluten, så det kan vara svårt. Mardrömsscenariot är att kunder får olika bemötanden på olika kontor, säger Nicolas von Schmidt-Laussitz, som är affärsutvecklare inom privatmarknad på SEB.

För att undvika detta arbetar SEB nu med att ta fram informationsblad, som utgår från Bankföreningens blankett om rättig­heter och skyldigheter för personer utan svenska ID-handlingar som i dag finns på flera språk.

– Vi håller på att ta fram en liknande blankett, som också kommer innehålla information om vad som gäller hos oss och hur lång tid det kan ta att få ett konto. Det är både för att kunden ska veta vad som gäller och för att våra rådgivare ska göra rätt, så att bemötandet blir detsamma på alla kontor, säger Nicolas von Schmidt-Laussitz.

Liknande information finns redan på tolv språk hos Swedbank.

– Vi har fått många förfrågningar från kunder som inte pratar svenska eller engelska, därför tog vi fram den här informationen för två år sedan, säger Malin Hlawatsch, privatmarknadschef på Swedbank.

Swedbank samarbetar med Migrationsverket och ser det som en del av bankens motto »banken för de många kunderna« att erbjuda bankkonton till bland annat nyanlända.

– Det är en del av vår identitet, vi väljer att se det som möjlig­heter både för oss och kunderna. Det är viktigt för oss att hjälpa människor att etablera sig, säger Malin Hlawatsch.

Det har genererat väldigt mycket merarbete både för bankerna och för vår kundtjänst, mer än vi förutsåg.

Men det innebär inte att processen är problemfri, enligt Malin Hlawatsch. För att styrka asyl­sökandes identitet räcker det nämligen inte med att kunden uppvisar LMA-kort och kopior på ID-handlingar, banken måste också kontrollringa till Migrationsverket för att bekräfta identiteten. Därefter måste Migrationsverket i sin tur ringa tillbaka till banken för att säkerställa att det verkligen är en banktjänsteman som har ringt.

– Det tar tid, den här motringningen. Ibland har Migrationsverket svårt att hitta tillbaka till rätt person inom banken, säger Malin Hlawatsch.

Nicolas von Schmidt-Laussitz instämmer.

– Det är lite krångligt, men vad finns det för alternativ?

Även Amir Colakovic, produktägare Betalningar på Forex Bank, tycker att identitetskontrollen är tidskrävande. Eftersom förfrågningarna är komplexa och inte särskilt många per kontor och månad har Forex valt att hantera dem centralt. De har just nu 1–2 handläggare på huvudkontoret som arbetar med ansökningar från de som saknar svenska ID-handlingar.

– Det har blivit tydligare efter EU-direktivet, men det är fortfarande inte särskilt smidigt, säger Amir Colakovic.

Även för Migrationsverket är processen tidskrävande. Myndigheten får 200–300 samtal per vecka från bankerna, vilket innebär lika många motringningar.

– Det har genererat väldigt mycket merarbete både för bankerna och för vår kundtjänst, mer än vi förutsåg när vi gjorde den här överenskommelsen, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare på Migrationsverket.

Migrationsverket arbetar nu på att ta fram en digital lösning i stället. Eftersom identitetsuppgifterna är sekretessbelagda krävs det i så fall krypterad e-post.

– Vi har kommit ungefär halvvägs i det här arbetet. Det som återstår är att samtliga banker ska ansluta till systemet, säger Jaqueline Bajo Lundberg.

Betalkonto­direktivet

I juni 2017 trädde ett nytt EU-direktiv i kraft som ger alla konsumenter som är lagligt bosatta inom EES rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner, även om man saknar svenska ID-handlingar.

Både Forex Bank och SEB ser positivt på en digital lösning. Swedbank och Bankföreningen skulle dock helst vilja se att regeringen gjorde om LMA-korten till godkända identitetshandlingar, så att man slipper hela processen med att styrka identiteten hos Migrationsverket.

– Det var också något vi lyfte i diskussionerna 2016, att vi måste hitta en långsiktigt hållbar lösning. Men den politiska viljan att verkligen lösa det här problemet är ganska svag. Myndigheterna skyndade på överenskommelsen, och lanserade den innan den var riktigt färdig. Man ville få bort problemet från agendan, säger Sara Ekstrand.

EU-direktivet om rätt till grundläggande betaltjänster hjälper inte heller, enligt henne.

– Grundproblemet kvarstår. Kan banken inte uppnå kundkännedom kan man inte heller öppna ett bankkonto.

Men det finns en typ av betalmedel som inte kräver kundkännedom: kontantkort. De används bland annat för att betala ut dagpenning från Migrationsverket, försörjningsstöd och studiemedel till studenter. Tjänsten upphandlas av Riksgälden, men själva korten ges ut av ICA-banken.

Det oroväckande är vad avslagen leder till. Arbetsgivare betalar ut svarta löner till sina utländska anställda för att de inte kan få bankkonton.

Korten är inte kopplade till en identitet utan enbart till själva kontot. På så sätt kringgår man problematiken kring identifiering. Kontot tillhör inte heller kortinnehavaren, utan ägs av den myndighet som sätter in pengar på kontot. Det innebär att kortinnehavaren själv inte kan göra några insättningar, utan endast ta ut pengar eller betala med kortet. Internetbetalningar fungerar inte, och lön kan inte sättas in på kontot.

De stora skillnaderna mot vanliga bankkort gör att kontantkorten inte kan användas som någon ersättning för bankkonton.

– Att få ett konto är jätteviktigt, det finns en stor samhällsnytta i det, säger Jaqueline Bajo Lundberg på Migrationsverket.

Migrationsverket hoppas att Riksbankens e-krona kan bli ett bättre alternativ. Men det är fortfarande oklart om e-kronan blir verklighet, och i så fall hur länge det kan dröja. Under tiden fortsätter klagomålen till Konsumenternas Bank- och finansbyrå att öka.

– Det som är oroväckande är att vad avslagen leder till. Arbetsgivare betalar ut svarta löner till sina utländska anställda för att de inte kan få bankkonton, eller öppnar konton själva och ger de anställda ett kort. Då har de ingen kontroll på sin egen ekonomi. Det skapas ett system utanför banksystemet, säger Suneta Ogbay.

]]>
Finansfredag: Bolånemarknaden i gungning https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-bolanemarknaden-i-gungning/ Fri, 13 Apr 2018 11:03:21 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30446

]]>
Så tacklar branschen de ökade ID-kapningarna https://www.finansliv.se/artikel/sa-tacklar-branschen-de-okade-id-kapningarna/ Tue, 10 Apr 2018 08:01:52 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30371 Saga är 20 år. Som många andra har hon en facebook-profil och ett instagramkonto. Så får hon ett sms från ett okänt nummer där avsändaren undrar »hur det ska bli med den där träffen«. Saga förstår ingenting och frågar vem det är som sms:ar. Han är en man som har beställt sex av henne på en eskortsajt och swischat 7 000 kronor i förväg. Nu vill han ha valuta för sina pengar. Men Saga har varken anmält sig till sajten eller tagit emot några pengar. Någon annan har kapat hennes identitet och tjänar pengar på det.

Alexander blev uppringd av en misstänksam postkassör som berättade att någon försökt ändra hans adress med hjälp av ett förfalskat körkort. Han polisanmälde. Men tre veckor senare fick han en faktura på 30 000 kronor för något han inte köpt. Han polisanmälde igen. Ett halvår senare har kaparen handlat för nästan 100 000 kronor i hans namn.

Polisen lägger ner ärendet, men efter att Alexander via tips från en anställd på ett av de företag bedragaren handlat från kan förse dem med bild från postkontoret, facebookprofil och andra uppgifter så har de återupptagit utredningen.

Saga och Alexander är bara två av 120 000 personer som det senaste året polisanmält sin identitet som stulen. Deras fall har tagits upp av nyhetssajten Nyheter 24:s webb-tv-serie Kapad, som är gjord i samarbete med försäkringsbolaget Mysafety.

Ett annat exempel är Securitas vd, Alf Göransson, som i mars förra året drabbades av att en främmande person använde hans personnummer för att ta ett lån. Trots att han polisanmälde ID-stölden lyckades någon försätta honom i personlig konkurs i juli.

 »Det finns absolut en potential i den här typen av tjänster, och det märks inte minst genom att antalet andra aktörer på marknaden har ökat lavinartat.«

Bedrägeri är ett brott som växer »lavinartat«, uppger Polisens nationella bedrägericenter. Under januari månad anmäldes 20 535 bedrägeri­brott, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med januari 2017. I närmare 60 procent av de brotten finns någon form av identitets­intrång i botten.

Och bara det brottet – att stjäla eller kapa andras identitet – är ett beteende som även det har ökat »explosivt«, enligt nationella bedrägericentret på Polisen. För bara några år sedan var det inte ens brottsligt att använda en annan persons identitet om det inte skedde som ett led i ekonomisk brottslighet.

Först i juli 2016 blev »olovlig identitetsanvändning« ett brott.

Det definieras som att »använda andra personers identitetsuppgifter på ett sådant sätt att det leder till en skada eller olägenhet för denne«.

Till det räknas till exempel oro för att andra tror att man sagt något man inte sagt. Under andra halvåret 2016 anmälde 10 224 personer, varav 178 barn, att de utsatts för olovlig identitetsanvändning. För helåret 2017 är motsvarande siffror 27 567, varav 371 barn. Eftersom det är ett så nytt brott antas mörkertalet vara stort.

Brott orsakar inte bara jobb för polisen, även om den drabbade inte förlorar pengar får hen en hel del som behöver tas omhand. Förutom då oro och rädsla. Men den enes död, den andres bröd. De senaste åren har allt fler försäkringstjänster mot ID-kapningar dykt upp.

Försäkringsbolaget Mysafety började sälja försäkringar för ID-stölder runt 2008 och omsatte då 144 183 miljoner kronor.

– Då blev vi nästan skrattade åt, säger PA Prabert, vice vd och talesperson för bolaget, vars årsredovisning 2016 visar på en omsättning på 455 700 miljoner och en vinst efter finansnetto på nästan 55 miljoner.

– Marknaden kommer att växa snabbt och mycket de närmaste åren. Vi räknar med att fördubbla vår omsättning på den nordiska marknaden inom de kommande tre åren.

Även andra bolag ser att behovet av ID-försäkringar kommer att växa. Liksom antalet aktörer.

– Det finns absolut en potential i den här typen av tjänster, och det märks inte minst genom att antalet andra aktörer på marknaden har ökat lavinartat sedan 2016, säger Johanna Westin, presstalesperson på Kreditupplysningsföretaget UC, som under 2017 lagt in över 10 000 nya bedrägerispärrar.

UC drog igång sin ID-skyddstjänst 2010. Till att börja med innehöll den en varningssignal när ett personnummers kreditupplysning förändrades.

– Då kan man snabbt upptäcka om något inte stämmer och får som privatperson möjligheten att förhindra, eller iallafall drastiskt minska, omfattningen av en ID-kapning, säger Johanna Westin.

Sedan dess har tjänsten utvecklats och innehåller idag även assistans, det vill säga hjälp att hantera allt som behöver hanteras om man blir drabbas, samt en försäkring på upp till 100 000 kronor för att täcka betalningar och skulder som bolaget inte lyckas spärra eller häva.

Mysafety har fyra delar i sitt försäkringsupplägg: assistans, där man hjälper till att säkra bevis, ger råd och tar del i arbetet med att få bort information, återställa kreditstatus och att bestrida alla krav och fakturor. Rättsskydd upp till 2 miljoner där de hjälper till att driva saken i domstol om det behövs. Försäkring som täcker ekonomiska skador upp till 200 000 om fordringsägare inte ger sig. Samt bevakning online av identiteten.

»Är du Alf Göransson på Securitas har du rätt stor juridisk backup när du blir utsatt, men gemene man har inte det.«

– Förra året inledde vi ett samarbete med Eye-on-ID, en proaktiv bevakningsapp som scannar såväl det publika nätet som deep web och darknet, efter kundens uppgifter i olika misstänkta kombinationer, till exempel e-postadress tillsammans med olika sifferkombinationer som kan vara kreditkortsnummer. Då får du en varning i appen om att det kan vara dags att byta lösenord, säger PA Prabert.

För många som drabbas är just hjälpen med det praktiska en viktig del, enligt PA Prabert. Man drabbas lätt av panik och har inte kunskap om hur man ska gå till väga. Det är också ett arbete som kräver både tid och engagemang.

– Är du Alf Göransson på Securitas har du rätt stor juridisk backup när du blir utsatt, men gemene man har inte det. Många tror inte heller att de kan få hjälp.

Som alltid skiljer det sig förstås åt mellan olika bolags tjänster och det kan vara svårt att jämföra. Jämförelser blir inte heller lättare av att många av de traditionella försäkringsbolagen lagt in skydd mot ID-kapning i den vanliga hemförsäkringen.

Folksam införde det i sin bashemförsäkring för sex år sedan, 2012. Trots det är det få som utnyttjar den hjälpen, säger Karolina Westin, produktutvecklare för hemförsäkringen. Med tanke på att de har två miljoner försäkringstagare borde de ha åtminstone 50 procent av de 120 000 som drabbats enligt brottsstatistiken. 60 000 fall. Men så är det inte.

– Vi ser en ökning av anmälningar år efter år men det är betydligt fler drabbade i brottsstatistiken än vad vi ser i vår skadestatistik. Det är en outnyttjad del av försäkringserbjudandet. Våra kunder hör inte alls av sig till oss i den utsträckning vi trodde när vi införde detta, säger Karolina Westin.

Hon tror att många inte vänder sig till hemförsäkrings­bolaget i första hand utan går direkt på banken eller andra betalningsleverantörer som ligger närmare brottet.

Kanske är ungdomar den största riskgruppen och att de i större utsträckning reder ut detta själva.

Även Folksams ID-skydd går ut på att hjälpa den drabbade att reda ut problemen:

– Vår målsättning är att hjälpa kunden att bestrida krav man drabbas av om någon knycker ens identitet, att se till att kunden får den hjälp man behöver för att reda ut situationen.

I vissa försäkringar kan återstående skulder täckas, men hemförsäkringar har som regel självrisk.

Nya brott föder nya försäkringsbehov. Nya försäkringsbehov föder nya produkter och lockar nya aktörer. Nya aktörer på en växande marknad leder lätt till lycksökare och att gränser prövas. I synnerhet när det gäller sälj- och marknadsföringsmetoder.

Mysafety stoltserar med att vara »först på marknaden« men är också ett av de bolag som fått mycket klagomål hos Konsumenternas Försäkringsbyrå, framför allt när det gäller förnyelse av avtalsbindningar och telefonförsäljningen. PA Prabert är självkritisk:

– Vi har tagit det till oss och haft ett kvalitetsarbete de senaste tre åren. Vi har utbildat personalen till certifierade försäkringsrådgivare och skärpt upp avtalsvillkoren, säger han, och påpekar att de faktiskt vann ett mål mot Konsumentverket i marknadsdomstolen 2016.

»Man kan inte skydda sig. Det som händer är att man får hjälp om skadan sker. Det är viktigt att förstå den skillnaden och att det är tydligt vad man köper.«

Men Mysafety är långt ifrån ensamma om att få kritik. 2016 gjorde Konsumentverket en granskning av ID-försäkringsmarknaden. 14 företag ingick och de flesta fick ett brev av myndigheten med saker att åtgärda.

– Framför allt handlade det om hur ID-skyddet marknadsfördes, säger Elin Steno, jurist på Konsumentverket.

Problemet var att många avtalsvillkor var otydliga, att många spelade på människors rädsla och marknadsförde försäkringen som ett skydd mot en skada.

– Men man kan inte skydda sig. Det som händer är att man får hjälp om skadan sker. Det är viktigt att förstå den skillnaden och att det är tydligt vad man köper, säger hon.

Efter granskningen har nästan alla bolagen rättat sig efter Konsumentverkets tillrättavisning. Ett ärende pågår fortfarande, mot bolaget Protect me. Bolagets ID-skydd är dock inte en försäkring utan en tjänst, enligt Elin Steno. Vilket är ytterligare en dimension av en ny jungfruelig marknad – av de 14 granskade bolagen var fem tjänstebolag och nio försäkringsbolag.

Försäkringar får bara säljas av försäkringsgivare, som står under tillsyn av Finansinspektionen, men vilket bolag som helst kan sälja en tjänst. Skillnaden är dock inte alltid så tydlig för konsumenten.

Men Konsumentverket ser en skillnad:

– Vi har inte så många anmälningar på försäkringsområdet. Det som kommer in gäller mest »tjänster«, säger Elin Steno.

Enligt Finansinspektionen har de flesta förmedlare av ID-skyddstjänster ett försäkringsbolag i botten, även om de själva inte står under FI:s tillsyn.

– Men det finns inget klart skrivet i lagen om vad som är en tillståndspliktig försäkring och inte, säger Timothy Yuan, biträdande avdelningschef för försäkringstillsyn.

»Många av dessa produkter är väldigt lika en försäkring.«

Det man får göra, säger han, är att titta i förarbetena i FRL, försäkringsrörelselagen. Där ställs villkoren att en tjänst som mot betalning lovar att »vid ovissa händelsers inträffande« utge ekonomisk ersättning eller utföra en prestation ska anses vara en försäkringstjänst om den utförs »yrkesmässigt«.

– Många av dessa produkter är väldigt lika en försäkring. Försäkringsbolag innebär en trygghet eftersom det finns en mängd lagkrav på dem. FI ser till att försäkringsbolag med tillstånd sköter sig, säger Timothy Yuan.

Att försäkringar mot ID-kapningar har framtiden för sig märks mer på ett annat sätt än i klagomål på bolagen, säger Andera Szanto på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– Vi får mer konsumentfrågor på detta. Det har spridits en allmän oro i samhället, säger hon.

Konsumenternas Försäkringsbyrå tycker som regel att det är bättre att lägga in nya behov i hemförsäkringen än att skapa specialprodukter och hon konsta­terar nöjt att sedan 2016 har i princip alla hemförsäkringar ett ID-skydd inbakat.

Men den stora folkliga oron och Folksams blygsamma skadestatistik visar att det finns utmaningar. Inte minst kommunikativa. Här handlar det snarast om att det marknadsförs för lite.

»Vi får mer konsumentfrågor på detta. Det har spridits en allmän oro i samhället.«

– Vi har ett jättebra skydd för våra kunder. Kunderna tycks dock inte vara medvetna att det ingår i hemförsäkringen, säger Karolina Westin på Folksam.

Trots det överväger inte Folksam att bryta ut det till specialförsäkringar. Snarare är det tvärtom: att man måste anpassa hela den grundläggande hemförsäkringen till en alltmer digital värld.

– Vi måste försäkra hela det digitala livet, säger hon.

Att vi bara är i början på en utveckling av ökad digital brottslighet bekräftas även av Brottsföre­byggande rådets, BRÅ, rapporter. 2016 gav BRÅ ut en rapport som visar att identitetsmissbruk ingår i drygt tre av fem, 63 procent, polisanmälda bedrägerier.

Samma rapport hänvisar till UC:s kartläggning och beskriver kreditbedrägerier med identitetsstölder som »ett växande problem som drabbar enskilda, men främst näringslivet, mycket hårt.

Enligt en intervjuad representant för kreditföretagen är det så att »[…] företagen förlorar nästan mer nu på grund av ID-stölder än på rena kreditförluster.« Sammanlagt 62 kreditbedrägeriärenden (16 procent av de anmälda brottsbalksbedrägerierna) innehåller identitetsmissbruk, där privatpersoners identiteter har stulits och använts vid bedrägliga kreditköp eller lån.

Fyra av fem fall handlar om köp, en femtedel består av lån i annans namn.«

Förutom att digitaliseringen gör oss sårbara spelar även globaliseringen in här. PA Prabert lägger ut texten när ämnet kommer på tal:

– Den digitala brottsligheten kommer att öka avsevärt, dels på grund av den digitala utvecklingen i samhället och dels på grund av att denna typ av brott är globala i sin natur. Personerna som utför ID-kapningar bryr sig varken om nationalitet, ålder eller kön. De är också duktiga på att förfina sina metoder, vilket gör att privatpersoner alltid kommer att ligga steget efter även om de med tiden lär sig att skydda sig bättre.  Det innebär att behovet av försäkringar som skyddar mot brott i det digitala livet kommer att öka markant de kommande åren, säger han.

Han är rätt dystopisk när det gäller ansvarstagandet hos de stora samhällsinstitutionerna:

– Det offentliga kommer inte att klara ökningen av brotten resursmässigt, samtidigt som banker och kreditgivare varken kommer att vilja eller kunna täcka de ökande kostnaderna. Då läggs ansvaret på de drabbade, privatpersoner och företag, en trend vi redan ser. Det innebär i sin tur att företag som arbetar med att hjälpa de som drabbas får en allt större roll.

Detta varnas även för i BRÅ-rapporten från 2016. Det är dock en diger uppgift för kommersiella företag att ansvara för att medborgarna kan sova gott i cyberspace, under ständig risk att någon stjäl våra kortuppgifter eller gör uttalanden i vårt namn som förstör relationer för evigt.

Lars Trädgårdh forskar om tillit och projektleder ett forskningsprogram som delfinansieras av Länsförsäkringars forskningsfond. Han kallar Sverige ett traditionellt högtillitssamhälle, som drabbats av att den allmänna tilliten sjunker. Han menar att vi har både för mycket och för lite information – samtidigt.

– Försäkringar handlar om balansen mellan risk och til­lit. I gapet mellan för mycket och för lite fakta, och dessutom konkurrerande fakta, där finns en potential att försöka sälja den här typen av trygghet, säger Lars Trädgårdh.

Även för försäkringsbolagen är till exempel globaliseringen en ny osäkerhetsfaktor:

– Hackers i Ryssland eller var de nu sitter är ju inte kontrollerbara på samma sätt som att försäkra hus och bilar i Sverige, säger han.

Bolagen är beroende av kundernas tillit, för att ha den måste de själva kunna kalkylera på riskerna.

– För sin egen trovärdighet och en hållbar affärsidé behöver bolagen skapa en stabil kunskapshorisont. De måste själva ha på fötterna i vad de säljer. Kunskapsproduktion är viktigt för försäkringsbolag.

Och för att öka sitt förtroende hos kunderna förmodligen även kunskapsöverföringen. I takt med branschens samtidiga utmaning – att få kunderna att uppleva valuta för pengarna även när inte olyckor sker – lär inte UC vara ensamma i sitt undervisande arbete:

– Vi har under flera år aktivt arbetat med att förse en bred allmänhet med kunskap om ID-kapningsproblematiken och hur man som konsument kan öka sin medvetenhet kring bedragarnas tillvägagångssätt, säger Johanna Westin.

]]>
»Det har varit en del fajter genom åren« https://www.finansliv.se/artikel/det-har-varit-en-del-fajter-genom-aren/ Fri, 06 Apr 2018 07:50:57 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30364 Det är få i finans- och försäkringsbranschen eller ens i närings­livet som inte har hört talas om Carina Lundberg Markow. Hon har gjort sig känd för sin raka och ofta hårda kritik av bolag som missköter sig, och har bland annat utsetts till näringslivets bråkigaste kvinna av tidningen Passion for Business.

Men det var inte ett intresse för hållbarhet som ledde henne in i finansbranschen. Hon började sin karriär med kapitalförvaltning och aktiehandel. Hon har också varit bankdirektör på SEB och vd på S:t Eriksfonden och Trygg-Banken. Det var först när hon blev vd för KPA Fond som hon började jobba med hållbarhet, eftersom fonden var inriktad på ansvarfulla placeringar.

– Jag blev inte anställd för att jag kunde mycket om hållbarhet, utan för att jag kunde fondförvaltning och bank. Men de här frågorna har den effekten, efter att man jobbat med dem ett tag kan man inte leva utan dem.

När Folksam köpte upp KPA 2001 följde Carina Lundberg Markow med och blev marknadschef på Folksam Kapitalförvaltning, med löfte om att få ägna sig åt ägarfrågor på halvtid. Det dröjde inte länge innan de senare tog över och hon blev chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

Sedan dess har hon bland annat liknat den tidigare Telia-ledningen vid strutsar i samband med korruptionshärvan i Uzbekistan, kallat Industrivärden och Handelsbanken för omoderna när de flyttade upp sina vd:ar till ordförandeposterna efter Sverker Martin-Löfs avgång, kommenterat Nordeas inblandning i skandalen kring Panamadokumenten med att det är »inget att snacka om, utan det är bara att erkänna att man har gjort fel«.

»Kunderna är ett besvärligt släkte. De vill inte bara ha avkastning, de vill också att man ska förvalta kapitalet på ett ansvarsfullt sätt.«

Men hon har också försvarat bolag lika hårdnackat.

»Om man är kritisk är man det öppet. Annars håller man käften« sa hon till Svenska Dagbladet efter att tidningen publicerat kritik från anonyma aktie­ägare mot Ericssons dåvarande ordförande Leif Johanson.

Det råder ingen tvekan om att Carina Lundberg Markow gillar att ifrågasätta och har en fallenhet för dräpande kommentarer. Men det är inte hennes egna åsikter hon för fram, påpekar hon, utan kundernas.

– Kunderna är ett besvärligt släkte. De vill inte bara ha avkastning, de vill också att man ska förvalta kapitalet på ett ansvarsfullt sätt.

Ansvarsfullt ägande handlar inte heller enbart om kritik. Informationsinsamling och analys är en viktig del av Carina Lundberg Markows jobb, liksom dialog med bolagen. Folksam har valt att fokusera på de företag som har högst hållbarhetsrisker, företag där problem har uppdagats eller som är verksamma i regioner eller affärsområden där det förekommer mycket korruption, barnarbete, miljöutsläpp eller liknande.

– Vi försöker hjälpa företagen att identifiera problematiken. Ensamma eller tillsammans med andra ägare för vi den här dialogen via telefonkonferenser, platsbesök, bolagsstämmor, och debattartiklar. Bolagsdialogen är väldigt central.

Samtidigt är hon inte rädd för att vara obekväm när det behövs.

»Jag har en viss förmåga att uttrycka mig lite drastiskt ibland.«

– Det har varit en del fajter genom åren. Jag har en viss förmåga att uttrycka mig lite drastiskt ibland, säger hon och skrattar.

Men att kritisera storbolag har sitt pris. Det är inte alla vd:ar och ordföranden som uppskattar att bli utmålade som sämst på hållbarhet eller få rubriker om att de helt saknar kvinnor i sin styrelse.

– Jag har fått höra »se till att du blir kvar på Folksam, för du kommer aldrig få något annat jobb i branschen«.

Carina Lundberg Markow verkar dock inte särskilt orolig över sin framtid. Hon har under åren på Folksam fått flera erbjudanden om andra jobb, men inget som känts tillräckligt lockande.

– Jag har ett mycket varierat jobb, det är väldigt roligt. Ingen av de förfrågningar jag har fått har verkat lika kul.

I stället går hon nu vidare inom Folksam. Hon lämnar tjänsten som chef för ansvarsfullt ägande och kommer från och med i år istället att arbeta med strategisk utveckling.

– Jag ansvarar inte längre för att styra bolagen, även om jag fortfarande deltar i det arbetet. Det jag i stället är fokuserad på är hur ska vi göra för att fortsätta vara i framkant när det gäller hållbarhet.

Mycket har nämligen hänt sedan Carina Lundberg Markow började arbeta med hållbarhetsfrågor i finansbranschen för snart 20 år sedan. Då var det både ovanligt och kontroversiellt att ställa krav på företagens etiska arbete, men i dag är det en självklarhet. De allra flesta bolag redovisar sitt CSR-arbete öppet, och många ser numera hållbarhet som ett affärsområde, eller åtminstone en affärsmöjlighet som kan innebära ett ökat värde för aktieägarna. Det är naturligtvis positivt, men det innebär också att ribban ligger högre – även för Folksam.

»De som är unga i dag är mer kräsna och duktigare på att ta fram fakta, de ställer betydligt hårdare krav.«

– Min generation har visserligen haft krav, men de som är unga i dag är mer kräsna och duktigare på att ta fram fakta, de ställer betydligt hårdare krav. Det gäller att utveckla verksamheten så att vi ligger i fas med vad kunderna förväntar sig.

Vilka områden som Folksam fokuserar på i sitt hållbarhetsarbete styrs av vad kunderna anser är viktigt. Just nu är det främst miljöfrågor, sociala frågor, arbetsförhållanden och barnarbete. Det är de frågor som enheten för ansvarsfullt ägande bygger sina hållbarhetsanalyser på när de granskar företagen.

Framöver tror Carina Lundberg Markow att klimat­förändringar kommer vara en allt viktigare fråga. Kundernas medvetenhet i frågan ökar, och därmed även kraven på företagen. Inte en dag för tidigt, tycker hon.

– Det har gått långsamt, det är först nu som klimatfrågan fått en riktigt framträdande position och tas på allvar. I grevens tid får man säga, man hoppas verkligen att det inte är för sent. Det är inte så mycket värt med en stor pension om man inte kan leva i världen.

Men även om klimatförändringarna påverkar oss alla skiljer sig klimatpåverkan kraftigt åt mellan olika företag, påpekar hon.

– Om man tittar på de tio största börsnoterade bolagen i Sverige så står de för 90 procent av utsläppen. Så alla behöver inte jobba lika hårt med frågan.

Hon lyfter också fram FN:s globala hållbarhetsmål som ska nås fram till 2030. Det handlar om 17 olika områden, allt ifrån jämställdhet och utbildning till energi och biologisk mångfald.

– Det finns lika många problem som möjligheter. Det många bolag gör i dag är att identifiera vilka områden man ska lägga mest krut på.

Tidigare har också företagens arbete mot korruption varit viktigt för svenska kunder, men den frågan är inte längre högst på agendan. Det hänger ihop med att vi inte har haft någon uppmärksammad korruptionshärva den senaste tiden, enligt Carina Lundberg Markow.

– Om det kommer en skandal hamnar de frågorna i fokus, som med Telia och Uzbekistan för några år sedan.

Samma sak gäller företagens bonussystem. Det var en omdebatterad fråga – inte minst i bankerna – för några år sedan.

– Det kan alltid dyka upp igen. Det är inget fel att tjäna mycket pengar, men aktieägarna måste först se en värdeökning innan man börjar höja ersättningarna till ledningen, säger Carina Lundberg Markow.

En fråga som däremot har fått stort fokus den senaste tiden är sexuella trakasserier på jobbet. Sedan #metoo-rörelsen drog igång i höstas har ett stort antal berättelser kommit fram om allt från verbala kränkningar till rena övergrepp. I bransch efter bransch har kvinnor gått samman och skrivit under upprop mot trakasserierna och krävt en förändring.

Men i finansbranschen dröjde uppropet. En debatt om tystnadskultur uppstod och finansmarknads­minister Per Bolund (MP) kallade företrädare för branschen till ett möte om varför så få vågat träda fram och berätta om problemen med sexuella trakasserier.

När uppropet till slut startades innan jul, vilket Finansliv var först att berätta om, slogs det ihop med uppropet för försäkringsbranschen i en gemensam Facebookgrupp. Under hashtaggarna #inteminskuld och #påvåravillkor släpptes sedan uppropet officiellt strax efter årsskiftet, med namnunderskrifter från 300 kvinnor och krav på bland annat nolltolerans mot sexuella trakasserier, tydligare rutiner och fortlöpande jämställdhetsutbildningar för chefer.

Carina Lundberg Markow var en av dem som skrev under uppropet.

– Det kändes viktigt. Även om finansbranschen kanske inte är den mest utsatta innebär det ändå ett väldigt resursslöseri att man har den här typen av beteende. Vem vågar komma med en fantastisk idé eller ett nytt projekt om man riskerar att bli klappad på rumpan eller förnedrad på annat sätt? Då håller man hellre tyst.

Själv har hon inte utsatts för sexuella trakasserier på jobbet.

– Det kanske beror på att jag är så besvärlig, tänkte jag först. Men sen pratade jag med en väninna som jobbar med statistik, hon sa att det kan helt enkelt vara slumpen som gjort att jag klarat mig.

Hon har däremot hört andra vittna om sexuella trakasserier och har även hanterat flera fall i sin roll som chef.

»De här typerna som använder maktmedel för att slå sig fram har varit gränslösa på många andra sätt också, och det drabbar även män.«

Carina Lundberg Markow tror att #metoo-rörelsen kommer att sätta press på personalavdelningarna och få dem att följa upp arbetsmiljön mer, vilket i sin tur kan leda till att andra egenskaper lyfts fram i branschen. Det gynnar båda könen, anser hon.

– Det som har avslöjats under #metoo har varit allt från incidenter till rena övergrepp. Men de här typerna som använder maktmedel för att slå sig fram har varit gränslösa på många andra sätt också, och det drabbar även män. Jag tror att #metoo kan bli en lättnad för män som vill fokusera på sitt arbete, och inte ser sina kvinnliga kolleger som sexobjekt.

Även om finansbranschen har problem med både sexuella trakasserier och ojämställda ledningar tycker Carina Lundberg Markow att det har hänt en hel del under den tid hon har arbetat med hållbarhetsfrågor.

– Det är inte helt bra än, men när jag tittar tillbaka har det varit en otrolig resa. För 20 år sedan fanns det inte många kvinnor i styrelser och ledningsgrupper.

Det blir allt viktigare att kvinnor får samma möjligheter att göra karriär som män, enligt Carina Lundberg Markow. Inte bara för kvinnorna, utan även för företagen. I takt med att 40-talisterna går i pension ökar efterfrågan på kompetent personal.

– Därför är det viktigt att man rekryterar utifrån kompetens, inte utifrån kön, vänskapskopplingar eller liknande. De som inte gör det kan få problem med kompetensförsörjningen helt enkelt.

]]>
Digitaliseringens baksida https://www.finansliv.se/artikel/digitaliseringens-baksida/ Tue, 03 Apr 2018 09:03:32 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30384 Hur känns det? En klassisk fråga när det gäller sportjournalistik. Men också relevant när det gäller hur vi som människor ställs inför en okänd och oviss framtid. Vissa älskar förändring och befinner sig i en kontinuerlig utvecklingsprocess. Men den typen av personlighet tillhör nog snarare undantag än regel. I stället känner säkert många ett sting av obehag vid tanke på att den egna kompetensen kanske inte räcker till för att säkra sin plats i företaget vid nästa omorganisation. Hur ser det ut i finansbranschen? Vilka jobb försvinner och vilken kompetens kommer att efterfrågas framöver? Några av dessa frågor får vi svar på i Aron Sigblads reportage i Finansliv nummer 3 2018. Andra måste vi finna svaret på själva.

Att inte veta om man fortfarande är anställningsbar är ingen trevlig känsla och tyvärr också högst aktuell för flera seniorer. Och faktum är att allt fler oroar sig för att deras kunskaper ska räcka till när den ökande digitaliseringen ändrar på arbetets innehåll och rutiner. Samtidigt som det ställs allt högre krav på regelefterlevnad.

Att inte veta om man fortfarande är anställningsbar är ingen trevlig känsla.

En annan trend är att jobben i finanssektorn minskat under lång tid. Under de senaste tio åren har antalet svenska bankkontor minskat från runt 2 000 till 1 600. Det är alltså lika många som kontor som har lagts ned Handelsbanken totalt har i dag. Tankern svindlar. Samtidigt har antalet anställda hos de fyra storbankerna reducerats med cirka 17 000, vilket innebär att vart femte bankjobb har försvunnit under ett decennium.

Mycket av pappersarbetet har försvunnit i takt med digitaliseringens framfart inom exempelvis lånehantering. Många enklare bankärenden som tidigare utfördes vid ett personligt besök på bankkontoret sköts idag direkt i mobilen.

Den som vill se till att hålla sig anställningsbar bör lägga mer krut på att lära sig mer om IT, eller arbeta som ett slags tolk med att översätta kundernas behov så att kodarna vet vad de ska fixa. Alternativt specialisera sig på något av de områden där personliga kontakter behövs även i framtiden, som mer avancerad rådgivning till företag eller förmögna privatpersoner.

En annan jobbig företeelse för såväl företag i finansbranschen som privatpersoner är de allt mer vanligt förekommande ID-kapningarna.

I ett reportage i Finansliv nummer 3 2018 skriver vi just om ID-stölder och dess effekter. Ju mer digitala och internationella vi blir i vår konsumtion desto större risk för att utsättas från något cyberbrott. Och problemet är långt ifrån litet, i en utredning från BRÅ som gjordes 2016 uppger en intervjuad representant för kredit­företagen att företagen nästan förlorar mer på identitetsstölder än på rena kreditförluster. I fyra av fem fall handlar det om köp i någon annans namn, den andra femtedelen avser att någon lånat pengar med hjälp av stulna identiteter. Det betyder att behovet av försäkringar mot brott i det digitala livet kommer att öka framöver.

Glädjande nyheter är att det redan finns hjälp att få för den som blivit drabbad. Under förutsättning att man har en hemförsäkring som omfattar ID-stöld, eller har tecknat någon av de alltmer populära separata försäkringarna för detta ändamål.

]]>
Vem blir kvar när branschen förändras? https://www.finansliv.se/artikel/vem-blir-kvar-nar-branschen-forandras/ Tue, 03 Apr 2018 08:51:45 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30392 Nordea ska bli färre. Det beskedet lämnade vd Casper von Koskull, vid dragningen för tredje kvartalet 2017. Sammanlagt ska 6 000 tjänster varav 4 000 anställda och 2 000 konsulter försvinna de kommande fyra åren, motsvarande 13 procent av den totala arbetsstyrkan.

För en anställd med branschvana kom nyheten om nedskärningarna i Nordens största bank sannolikt inte som någon överraskning.

Den strukturella förändringen där bankkontor läggs ned och personalstyrkan minskar har pågått länge, och den har påverkat alla i finansbranschen.

Sedan tio år tillbaka har 400 av runt 2 000 bankkontor försvunnit i Sverige och under samma period har antalet anställda hos de fyra storbankerna minskat med ungefär 17 000, enligt statistik från Svenska Bankföreningen. Fram till 2009 fanns minst ett lokalt bankkontor i varje kommun, så är inte längre fallet.

Den förändrade kravbilden har på sätt och vis även inneburit en revolution för dem som jobbar på bankerna.

Givetvis finns det många skäl bakom utvecklingen, men kärnan till den drastiska scenförändringen är den ökade digitaliseringen. Enkla och användarvänliga tjänster som Bank-id och Swish har banat väg för en smärre revolution där kunden numera sitter i förarsätet och ställer allt högre krav på smarta och användarvänliga produkter, en ökad tillgänglighet och bättre service.

Den förändrade kravbilden har på sätt och vis även inneburit en revolution för dem som jobbar på bankerna.

En aspekt är ändrade arbetssätt. Allt fler processer går från manuell till digital hantering och ute på de större arbetsplatserna talar man ofta om det agila arbetssättet, vilket innebär att personalen jobbar i korta sprintar inom olika projekt och rör sig mellan arbetsområden och ibland även avdelningar. Det ställs högre krav på de anställda att vara digitala, anpassningsbara och att ta ett större eget ansvar för att utvecklas i sin roll.

Anna-Karin Glimström är ordförande i Finansförbundet i SEB och menar att det nya arbetssättet innebär en högre press på varje individ att själv kliva fram och göra sig synlig jämfört med för tio år sedan.

– Då fanns det naturliga karriärvägar. I dag måste du våga kliva in i lite främmande konstellationer och jobba med saker du inte alltid känner till och är bekväm med, säger hon.

Enligt Anna-Karin Glimström beror de allra flesta av bankens omorganisationer på den tekniska omställningen. Det finns en osäkerhet kring vad som händer om man skulle förlora jobbet, särskilt bland äldre medarbetare.

–I dagsläget vet man inte om man fortfarande är anställningsbar.

– I dagsläget vet man inte om man fortfarande är anställningsbar. Framför allt märks det en osäkerhet bland många seniora personer på de arbetsplatser som står inför att ändra arbetssätt. Jag vet säkerligen att det finns en oro i många läger, säger hon.

På SEB är man medvetna om problemet och det genomförs kontinuerligt interna utbildningar och har bland annat satsas mer resurser på ökad IT-kompetens. Samtidigt anser Anna-Karin Glimström att det behövs insatser i mycket större utsträckning.

– Det finns ett kunskapsgap och ett behov av mer kompetens­utveckling, det är helt uppenbart.

Hur kan man tänka för att hålla sig anställningsbar?

– Det gäller att ställa sig frågan vilket kunskapsgap man har. Och framför allt vad man behöver göra för att täppa igen det gapet, säger hon.

Det gäller att ställa sig frågan vilket kunskapsgap man har.

De fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken, har valt att tackla den digitala omställningen på lite olika sätt. Både Handelsbanken och Swedbank har en lång tradition att finnas lokalt medan Nordea och SEB har klart färre kontor. Handelsbanken är i dag störst och har 420 lokalkontor med målsättningen att fortsätta vara lokala i den digitala miljön. Personalstyrkan har dimensionerats därefter och över 1 000 tjänster har försvunnit mellan 2011 och 2016.

Stefan Henricson är ordförande i Finansförbundet Region Väst i Handelsbanken och han sitter även i Finansförbundets förbundsstyrelse. I jobbet har han regelbunden kontakt med lokalkontor i regionen och säger att banken har dimensionerat för en framtid som inte riktigt är här ännu, men det grundläggande arbetet måste fortfarande göras. Det tär på arbetsmiljön och är tufft för den enskilde medarbetaren.

– Vi står mitt i en övergångsperiod. Många digitala lösningar har kommit till kunderna, men jobbet som bankman är fortfarande administrativt och regelefterlevnadstungt.

Många digitala lösningar har kommit till kunderna, men jobbet som bankman är fortfarande administrativt och regelefterlevnadstungt.

– Processer kommer förenklas och automatiseras. Men vi är inte där ännu.

När Stefan Henricson blickar några år framåt tror han att Handelsbanken kommer ha färre anställda än i dag, men att förändringen snarare kommer att ske genom naturliga avgångar och inte genom fler drastiska åtgärder från ledningens sida.

– Jag ser inga tecken på att banken måste göra några stora personalnedskärningar, utan tror att vi har verktyg för att ligga i framkant i dimensioneringsarbetet, säger han.

Lena Lindén är ordförande i Finansförbundet i Handelsbanken. Hon är inne på samma spår.

– Jag hör inte den oron för ett varsel i organisationen. Vi anställer i stället väldigt mycket folk just nu, både jobb på kontor och inom IT. Vi har snarare svårt att hitta folk, säger Lena Lindén.

En annan aspekt på digitaliseringen är högre krav på regelefterlevnad. Sedan årsskiftet ska bankernas rådgivare vara införstådda i det nya EU-direktivet Mifid2 samtidigt som det nya dataskyddsförordningsdirektivet GDPR närmar sig med rasande fart. Senast 31 mars i år ska även alla som jobbar med bolån (runt 15 000 anställda) ha licens för att sälja, hantera och ge råd.

Lena Lindén ser ett ökat tryck på de anställda att hinna med att hålla sig uppdaterade om vad som gäller i de nya lagkraven.

– Det finns anställda som har jobbat med ett område i 25 år och som nu måste skaffa sig en licens för att få fortsätta. Många upplever att det är tufft, att hinna med att plugga och samtidigt sköta sina ordinarie arbetsuppgifter. Det skapar en extra osäkerhet bland de anställda, säger hon.

Det ställs högre krav på regelefterlevnad i dag än för tio åren sedan, enligt Stefan Henricson. Förr byggde verksamheten på gott affärsmannaskap och ett handslag. Delen med gott affärsmannaskap finns kvar, men i dag styrs personalen istället av regelverk som bestämmer hur man ska agera.

– Runt 80 procent av det en bankman gör i dag är tvingande åtgärder, säger han.

Stefan Henricson ser inte att det finns ett större behov av ytterligare resurser på utbildning. Banken har bra internutbildningar för regelefterlevnad och ny teknik och gör insatser där det behövs. Det svåra är att veta vad som behövs utöver det för att rusta för framtiden.

– Det är den stora utmaningen för alla enheter såväl centralt som lokalt. När den nya tekniken är här även på personalsidan parallellt med att kunden kan göra det mesta själv, hur kan vi fortfarande vara relevanta för våra kunder?

Bredvid storbankerna har en alternativ grupp av så kallade nischbanker vuxit fram i Sverige det senaste decenniet. Aktörer som Länsförsäkringar, Skandia­banken, Collector Bank, SBAB och Ica Banken står i dag för en fjärde­del av de svenska hushållens inlåning.

Marie Halling är vd i Ica Banken som under sina 15 år i branschen alltid haft en digital profil och har därmed inga egna bankkontor. Utöver bankverksamheten bedriver bolaget även försäkringsrörelsen Ica Försäkring sedan två år tillbaka. Ica Banken är inne i en tillväxtfas och ökar både i antalet kunder och medarbetare.

– I takt med att vi växer i antal tjänster till kunden så har vi behövt förstärka med mer kompetens. Vi ska bli en större aktör både på bank- och försäkrings­sidan och då behöver vi anställa fler, säger hon.

De aktörer Finansliv pratat med är överens om att det i första hand inte är traditionell bankkompetens som efterfrågas av branschen.

För att ligga i framkant jobbar Ica Banken även med den interna kompetensutvecklingen. Banken har bland annat anordnat större utbildningssatsningar inom digitalisering och man har dessutom sett till att säkra kompetens inom strategiskt viktiga områden. Robotteknik är exempelvis ett område där ICA Banken numera har intern kärnkompetens.

– Vi internrekryterade och kompetensutvecklade befintliga medarbetare. Vi vill visa att det finns möjligheter att utvecklas i vårt företag och att vi prioriterar internrörligheten, men det är också en kompetens som vi vill ska finnas internt i företaget, säger Marie Halling.

De aktörer Finansliv pratat med är överens om att det i första hand inte är traditionell bankkompetens som efterfrågas av branschen. I stället kommer framtidsjobben att finnas inom IT i takt med att bankerna blir mer IT- än affärsdrivna. Flera aktörer pekar också på att det finns ett gap mellan IT-sidan och de som förstår affärsmodellen där det behövs mer resurser för att samla in kundernas förfrågningar och översätta det till produkter och tjänster som kunderna vill ha.

Försäljningskompetens kommer fortsätta vara viktigt i bankens relation med kunderna, framför allt på företagssidan som fortfarande vill ha en personlig kontakt med sin bank. Den traditionella bankkompetensen är fortfarande viktig, men kommer minska i takt med att allt fler implementeringar sker på IT-nivå.

I dagsläget är det dock svårt att mer specifikt precisera vad bankerna kommer satsa på. Casper von Koskulls knapphändiga information från i höstas om vilka tjänster som är i riskzonen och hur nedskärningarna kommer slå geografiskt säger något om hur svåranalyserad miljön är även för storbankernas frontfigurer.

Berit Ohlsson är ordförande i Finansförbundet i Nordea. Hon säger att det finns en ökad oro bland de anställda att bli utbytbar, inte minst efter beskedet i höstas.

Den aktör som stannar i utvecklingen kommer ersättas av andra aktörer

– Många är oroliga över att deras arbetsuppgifter kommer försvinna eller tas över av systemrobotar, algoritmer eller någon slags teknisk lösning. Det finns en oro för att man kommer blir ersatt av något slags system, säger hon och fortsätter.

– Samtidigt tror jag att de företag som inte är med på den här utvecklingen inte heller kommer överleva. Den aktör som stannar i utvecklingen kommer ersättas av andra aktörer, säger hon.

Claire Ingram Bogusz forskar på Handelshögskolan i Stockholm och har bland annat tittat närmare på hur digitaliseringen i olika led påverkar den traditionella bankverksamheten. I takt med att kunderna kan göra allt mer själva och processer automatiseras kommer behovet av personal att minska.

– Det finns ett mindre behov av många traditionella kontorsjobb, bland annat inom administration och kundtjänst. Vi ser redan att bolåneansökningsprocesser har blivit allt mer automatiserade och att pappersarbetet minskar.

– Det här är bara början. Många kommer förlora sina jobb som en direkt följd av en ökad automatisering och digitalisering. Men det kommer också skapa en massa nya yrkesroller, säger hon.

Claire Ingram Bogusz kan inte säga hur många jobb som ligger i riskzonen, men tillägger att det är »väldigt många«.

Allt hänger på hur flexibel personalen är och hur bankerna går vidare i frågan över att hitta rätt kompetens. Det sistnämnda kommer bli ett problem för bankerna, säger Claire Ingram Bogusz.

– Det finns redan en kompetensbrist inom IT-sektorn i Sverige. Det betyder att om bankerna digitaliserar sig mer kommer de få svårt att hitta kompetens utanför den egna sektorn.

Ett sätt att komma runt problemet är att rekrytera IT-personal från utlandet.

Enligt Claire Ingram Bogusz har bankerna redan testat det alternativet och det var ingen lyckad strategi.

– Hur enkelt är det att avgöra om en IT-utbildning från ett universitet i USA eller Pakistan ger samma förkunskaper som en IT-utbildning från Uppsala universitet? Det är jättesvårt att avgöra som arbetsgivare, säger hon.

Alternativet som står till buds är att inleda rekryteringsprocesser. Claire Ingram Bogusz föreslår dock en annan lösning.

– Jag tror det är jätteviktigt att bankerna utbildar sina egna i stället för att försöka hitta de som redan har kompetensen. För den finns inte på marknaden i dag.

Ica Bankens vd Marie Halling är inne på samma spår.

– Även om vi alltid varit en digital aktör har behovet av digital kompetens aldrig varit större än i nuläget. Samtidigt är det svårt att hitta rätt kompetens och konkurrensen från de andra aktörerna är stenhård.

– Det är helt avgörande att vi hittar rätt kompetenser. Det är den som gör skillnaden i den här världen.

]]>
»Branschen är långt ifrån jämställd« https://www.finansliv.se/artikel/branschen-ar-langt-ifran-jamstalld/ Mon, 26 Mar 2018 08:41:09 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30354 Indecap Q30 är en udda fågel på fondmarknaden. I stället för att titta på parametrar som affärsmodell, lönsamhet och utdelning fokuserar fonden enbart på bolag som framhäver kvinnor och kvinnligt ledarskap.

– Vi startade fonden eftersom det inte fanns någon produkt med fokus på de här frågorna. Vi ville skapa ett verktyg för investerare att kunna ta ställning och som tror på det här i sin investeringsstrategi, säger Elena Herrero, förvaltare i Indecap Q30.

Finansbranschen är lite bättre än snittet men är långt ifrån jämställd.

Indecap Q30 är sektorneutral vilket enkelt uttryckt innebär att fonden investerar i de bästa bolagen – jämnt fördelat över alla sektorer på Stockholmsbörsen. Enligt Indecap Q30 innebär »de bästa bolagen« de som har flest kvinnor på beslutsfattande positioner som vd, ordförande och i ledningsgrupperna. Varje månad för fonden en utvärdering och går igenom hur bolagens fördelning på de höga posterna ser ut.

Enligt Elena Herrero visar forskning, bland annat från IMF (Internationella Valutafonden) som tittat närmare på ett större antal bolag runtom i Europa, att en högre andel kvinnor i beslutfattande positioner också genererar en högre avkastning. Men trots det är det ganska få företag som har en helt jämställd fördelning på beslutsfattande poster.

– Bland våra innehav är det knappt hälften som klarar att leva upp till en helt jämställd fördelning mellan kvinnor och män på de ledande posterna, säger hon.

Elena Herrero menar att Finansbranschen är bättre på kvinnligt ledarskap än många andra sektorer och i Indecap Q30:s portfölj finns bland annat bolag som Avanza, Collector Bank, Swedbank och Handelsbanken. Samtidigt har branschen mycket kvar att jobba på.

–  Finansbranschen är lite bättre än snittet men är långt ifrån jämställd. Det är fortfarande väldigt få vd:ar och ordförande som är kvinnor i finansbranschen.

Intresset för fonden har inledningsvis varit stort, framför allt bland privatkunder. Med tiden hoppas Elena Herrero också att fler professionella investerare ska få upp ögonen för kvinnligt ledarskap och sätta jämställdhet högre upp på dagordningen.

– Det skulle vara jätteintressant om kvinnor på ledande positioner integreras som en del av analysen i olika former av investeringar. Vi ser inte mycket tecken på det i dagsläget, men jag tror säkert att andra aktörer kommer följa efter och fokusera mer på jämställdhetsfrågan framöver.

Vad som ska göras för att öka jämställdheten i finansbranschen har Elena Herrero svårt att säga, men pekar på att det finns en stor obalans.

– Tittar man på samtliga börsbolag i Sverige är det runt 6 procent kvinnor som är vd eller ordförande, och även på andra höga beslutsfattande poster är det fortfarande för dåligt. Jämställt på riktigt är det först när det är 50/50 mellan kvinnor och män.

]]>
Finansfredag: Ny roll för branschens bråkstake https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-ny-roll-for-branschens-brakstake/ Fri, 23 Mar 2018 13:57:50 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30412

]]>