Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Fri, 14 Dec 2018 14:49:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.0.1 Finansfredag – »Jag är en dålig chef« https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-jag-ar-en-dalig-chef/ Fri, 14 Dec 2018 10:02:52 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31173

]]>
»Ingen bank är bättre eller sämre än någon annan« https://www.finansliv.se/artikel/ingen-bank-ar-battre-eller-samre-an-nagon-annan/ Thu, 13 Dec 2018 08:47:12 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31171 Kritiken mot Handelsbanken har varit omfattande efter Dagens Industris avslöjanden om trakasserier mot flera kvinnliga anställda på en avdelning inom bankens värdepappersbolag Capital Markets.

Banken har anklagats för att ha försökt tysta ned problemen, som ska ha blivit kända för ledningen i samband med metoo-rörelsen förra året. Men det håller varken fackklubben eller arbetsgivaren med om.

Det har pågått ett arbete med att förbättra arbetsmiljön på Capital Markets i flera år.

– Vi jobbar väldigt decentraliserat i det fackliga arbetet på Handelsbanken, men ordföranden för klubben som ansvarar för Capital Markets har varit informerad om vilka åtgärder som vidtagits. Det är inte alltid det leder till avsked, det finns andra arbetsrättsliga åtgärder, säger Anna Hjelmberg, ordförande för Finansförbundet i Handelsbanken.

– Jag upplever inte att vi har sopat det under mattan. Det har pågått ett arbete med att förbättra arbetsmiljön på Capital Markets i flera år, där vi har vidtagit ett antal åtgärder. Men det man kan konstatera är att de här åtgärderna inte har varit tillräckliga, säger Stina Petersson, personaldirektör på Handelsbanken.

Stina Petersson vill inte närmare kommentera vilka åtgärder det handlar om.

– Med omsorg och ansvar för medarbetarna så kommenterar vi aldrig enskilda individer eller händelser.

Både Stina Petersson och Anna Hjelmberg framhåller att Handelsbanken har arbetat länge med att förebygga trakasserier och kränkande behandling, bland annat genom en årlig arbetsmiljöundersökning och utbildningar för chefer och anställda.

– Vi bildade en partsgemensam jämställdhetskommitté 2009 för att jobba med aktiva åtgärder och utbildningsinsatser, säger Anna Hjelmberg.
Arbetsmiljöundersökningen har under åren utvecklats och innehåller nu också frågor om kränkande särbehandling. Dessutom ses Handelsbankens riktlinjer mot trakasserier nu över.

På Handelsbanken Capital Markets pågår just nu en kartläggning av arbetsmiljön, med hjälp av externa experter. Den väntas vara klar innan årsskiftet.

– Vi vill både kartlägga hur det ser ut, och hur man ska nå en bättre situation, säger Stina Petersson.

Klubben på Handelsbanken upplever inte att problemen med trakasserier är utbredda på hela banken. Anna Hjelmberg tror att kulturen i just handlarrummen skiljer sig från övrig bankverksamhet.

– Uppförsbacken har varit längre där. Med tanke på den nivå de startade från har det hänt massor. Men trakasserier kan vara svårfångade i sådana miljöer, man kanske inte ens uppfattar det som händer som trakasserier för att man är så van vid den jargongen.

Det finns större problem i handlarrummen.

Anna-Karin Glimström, ordförande för Finansförbundet i SEB, håller med om att det finns en särskild kultur i handlarrum som ökar risken för trakasserier, även om Finansförbundet i SEB har inte fått in några sådana vittnesmål.

– När det gäller handlarrummen kan jag inte se att det finns någon bank som är bättre eller sämre än någon annan. På arbetsplatser med många personer av samma kön och ålder så blir det en viss kultur. För att kunna tillhöra gruppen så anammar du den kultur som finns, oavsett om du vill eller ej.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius instämmer.

– Ja, det finns större problem i handlarrummen. Det har traditionellt sett varit väldigt mansdominerade miljöer med dålig arbetsmiljö på flera sätt. Det borde naturligtvis vara bortrensat för länge sen. Utgångspunkten måste ju vara att ingen utsätts för trakasserier.

Även i försäkringsbranschen syns samma tendens, enligt FTF:s ordförande Anders Johansson.

– I säljande organisationer med kickoffer, tävlingar och belöningsaktiviteter, ofta kopplade till alkohol, där tenderar risken att vara större för sådana händelser.

Stina Petersson vill inte uttala sig om resten av finansbranschen, men bekräftar att problemen med arbetsmiljön på Capital Markets har varit större än i övriga delar av Handelsbanken.

– Jag vet inte hur det ser ut i andra banker, jag kan bara konstatera att vi har jobbat länge med arbetsmiljön på Capital Markets och att vi nu gör en djupare kartläggning. Det finns så klart skäl till det.

Handelsbankens övriga arbete mot trakasserier fortsätter och banken har bland annat infört ett nytt rapporteringssystem och förstärker sin visselblåsarfunktion. Stina Petersson hoppas att det, i kombination med att ämnet lyfts och diskuteras, ska leda till att fler vågar träda fram och larma om missförhållanden.

Finansförbundet har löpande kontakt med Handelsbanken om utvecklingen.

– Nu är min förhoppning att det sker stora förändringar, säger Ulrika Boëthius.

]]>
»Jag vill ha en ursäkt för att de inte har lyssnat« https://www.finansliv.se/artikel/jag-vill-ha-en-ursakt-for-att-de-inte-har-lyssnat/ Wed, 12 Dec 2018 08:39:12 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31169 Under metoo-rörelsens början blev If ett av de mer uppmärksammade exemplen på arbetsplatser där det förekom sexuella trakasserier och övergrepp. Efter att Expressen avslöjat en misstänkt våldtäkt på försäkringsbolaget påbörjades en intern utredning, som sedan växte till flera.

If – detta har hänt

  • I slutet av oktober 2017 avslöjade Expressen att en misstänkt våldtäkt skett i samband med en jobbkonferens på If.
  • I november 2017 bekräftade försäkringsbolaget för Finansliv att ett stort antal interna utredningar om sexuella trakasserier pågick. If lovade då att meddela resultatet när utredningarna var klara.
  • I december förra året kunde Finansliv avslöja att If har känt till problemen med trakasserier i minst två år, men inte gjort något.
  • När de interna utredningarna blev klara i början av 2018 ville inte If berätta om resultatet. Flera anställda och tidigare anställda som Finansliv har pratat med medverkade i utredningarna – men har inte fått veta någonting om vad de lett till.

Problemen med trakasserier och mobbning på If visade sig vara omfattande, vilket Finansliv skrev om förra året. En av dem som utsattes för sexuella trakasserier var Hanna, som egentligen heter något annat. Hon berättade om trakasserierna för försäkringsbolaget redan 2015 och igen när utredningarna påbörjades förra året. Trots det har hon ännu inte fått någon information om vad som hänt.

– De lovade att återkoppla, men ingen har hört av sig, säger Hanna.

Hanna har varit tjänstledig en längre tid. Förra året fick hon via kolleger veta att det kontor hon i vanliga fall arbetar på har lagts ned. Ingen från If hörde av sig och berättade om nedläggningen. Det gjorde inte heller FTF, där Hanna är medlem.
Finansliv har tidigare skrivit om att Hanna sökte stöd från FTF centralt, eftersom hon inte kände förtroende för de lokala fackliga företrädarna på If. Men där blev hon åter hänvisad till klubben på If.

FTF:s arbetsmiljöombud Christian Sundin sade till Finansliv i februari att han beklagade Hannas upplevelse och uppmanade henne att ta kontakt med förbundet igen. Det gjorde hon, men fick då veta att FTF inte kunde göra något mer för henne eftersom hennes gamla chef har slutat. Han var en av dem som fick lämna efter utredningarna om sexuella trakasserier.

Hanna känner sig sviken av förbundet.

– De avfärdade mig utan att lyssna på vad jag hade att säga. Min berättelse, vad jag har upplevt, var inte viktigt.

Finansliv har sökt FTF, men förbundet säger att man inte kan kommentera enskilda ärenden »med hänsyn till den personliga integriteten«.

I april i år tog Hanna själv kontakt med If, för att få veta vad som kommer att hända när hon kommer tillbaka. Än i dag är det oklart hur det blir med hennes tjänst. Men Hanna vill ändå inte återvända till If. Flera av de som hon har anmält för trakasserier jobbar fortfarande kvar.

– Jag ser ingen annan lösning än att vi går skilda vägar. Men jag skulle vilja att det görs på ett respektfullt sätt. Jag har jobbat här länge och bryr mig om den här arbetsplatsen. Jag vill ha en ursäkt för att de inte har lyssnat, säger Hanna.

If vill inte kommentera det som hänt Hanna. Försäkringsbolaget vill inte heller svara på vad som har hänt sedan förra året, om det inletts fler utredningar eller hur arbetet för att förebygga sexuella trakasserier fortsätter framöver.

]]>
»Vi nådde inte fram till alla« https://www.finansliv.se/artikel/vi-nadde-inte-fram-till-alla/ Tue, 11 Dec 2018 09:14:21 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31165 Hösten 2017 höjdes röster från miljontals kvinnor världen över i protest mot sexuella trakasserier och övergrepp. Det började med hashtaggen #metoo som spreds från USA efter att flera kända kvinnliga skådespelare anklagat filmproducenten Harvey Weinstein för sexuella övergrepp.

I Sverige har metoo-rörelsen kommit att handla mycket om trakasserier i arbetslivet. Kvinnor i teaterbranschen startade uppropet #tystnadtagning där de vittnade om övergrepp och trakasserier från manliga kolleger och krävde förändring. Därefter följde liknande upprop i de flesta branscher. Men uppropet från finans- och försäkringsbranschen dröjde, och när det till slut kom under hashtaggarna #inteminskuld och #påvåravillkor var det bara 300 kvinnor som skrev under.

– Branschen är splittrad. Storbank och försäkring är en del av branschen, men sen har vi finans som är ett helt annat område, som vi inte nådde med uppropet. Vi fick kännedom om att det fanns de som inte vågade träda fram av rädsla för att bli av med jobbet. Många har känt sig tvingade att anpassa sig och köpa jargongen för att nå en viss position, säger Hilma Björk, som startade #påvåra­villkor.

De relativt få berättelserna som kom fram om sexuella trakasserier och övergrepp startade en debatt om tystnadskultur i finansbranschen.

  • procent av Finansförbundets medlemmar har utsatts för sexuella trakasserier det senaste året.
  • 31 procent av de som utsatts har inte berättat det för någon.
  • 68 procent av dem som har anmält sexuella trakasserier vet inte om det lett till någon åtgärd.
  • Hälften av medlemmarna känner inte till om det finns några rutiner för att hantera kränkningar och trakasserier på arbetsplatsen.

Källa: Finansförbundets rapport Trakasserier och sexuella trakasserier i finansbranschen.

I december 2017, innan branschens upprop blev offentligt, bjöd finansmarknadsminister Per Bolund (MP) in företrädare för finans- och försäkringsbranschen till ett möte om sexuella trakasserier och varför det då ännu inte kommit ett upprop. Hans förklaring var att det är »en bransch som präglas av att allt mäts i pengar« och att kvinnorna var rädda för att träda fram.

Hans uttalanden fick Nordeas chefsekonom Annika Winsth att se rött. Hon skrev en debattartikel i Dagens Industri där hon ifrågasatte finansmarknadsministerns bild av branschen.

»Jag är inte rädd och jag är inte köpt. Jag har 23 års erfarenhet från finansbranschen varav närmare 20 år på handlargolvet. Jag har själv aldrig blivit utsatt för fysiska kränkningar och inte heller personligen hört talas om andra som blivit det.« skrev hon.

Flera kvinnor i branschen slöt upp bakom Annika Winsth, medan andra ansåg att hon förminskade de som utsatts för trakasserier genom att antyda att det inte finns någon tystnadskultur.

Min poäng var att kvinnor i finansbranschen är kapabla att göra upprop själva, utan att en manlig minister lägger sig i hur och när.

Men det är en feltolkning, säger Annika Winsth till Finansliv nu.

– Det är oerhört viktigt att övergrepp kommer upp till ytan, även i finansbranschen, vilket jag också skrev i min debattartikel. Min poäng var att kvinnor i finansbranschen är kapabla att göra upprop själva, utan att en manlig minister lägger sig i hur och när. Det kom också ett klokt och nyanserat upprop. Tystnadskulturer har det funnits i alla branscher och delar av samhället – annars hade vi inte blivit så överraskade av kraften och bredden av #metoo, säger hon.

Hon ville med sitt debattinlägg bredda frågan till att handla inte bara om trakasserier utan om de strukturer som gör det svårare för kvinnor att ta sig fram i finansbranschen och nå de högsta positionerna.

– Mitt ställningstagande har lyft dessa frågor på Nordea. Jag har tillsammans med andra suttit i ett antal möten med höga chefer och samtalat om de hinder som finns, både på Nordea och i finansbranschen i stort, och om vad vi ytterligare kan göra för att bana väg för en större andel ledare som är kvinnor. Jag har också sett att frågan är högt prioriterad hos flera chefer. Jag hoppas och tror att det kommer ske förändringar som öppnar för ett mer jämställt ledarskap och arbetsklimat framöver.

Annika Winsth tycker att metoo-rörelsen har gjort människor mer lyhörda och har lett till att de som utsatts för trakasserier får ta plats, vilket hon varmt välkomnar. Men Per Bolunds agerande i frågan är hon fortfarande kritisk mot. Hon har inte sett något resultat av det.

Hilma Björk och Louise Thilander deltog båda i det möte som Per Bolund höll med branschens företrädare i början av 2018. De lämnade över de krav som gruppen bakom uppropet tagit fram gemensamt, som finansmarknadsministern tog vidare till riksdagen.

I samband med mötet hos finansmarknadsministern skickade Louise Thilander och Hilma Björk också ut uppropets krav till de arbetsgivare som var på plats, och bad om svar på vad de gör för att möta upp kraven och förebygga sexuella trakasserier. Men de har bara fått svar från hälften.

– Det är bedrövligt dåligt. Jag hade förväntat mig mer, säger Hilma Björk.

FTF:s ordförande Anders Johansson instämmer.

– Det är väldigt tråkigt att bara hälften av arbetsgivarna har svarat. För FTF har uppropet varit värdefullt och gett bra input i arbetet som förbundet har att göra i frågan.

Om det är klart och tydligt att det är så här vi gör affärer, då är det lättare att säga ifrån om man blir illa behandlad.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius säger sig dock ha en viss förståelse för varför många arbets­givare inte har svarat.

– Personerna som startat uppropet gör en behjärtansvärd insats, men de är inte företrädare för alla finansanställda. Alla arbetsgivare som var på mötet fortsätter dialogen med sina normala förhandlingsparter, nämligen facket.

De företräder de som skrivit under uppropet, är det inte viktigt att arbetsgivarna svarar dem?

– Jo, de borde ha fått svar. Fast jag tror att arbetsgivarna anser att de svarat genom att komma på mötet. Vill de (Hilma Björk och Louise Thilander, reds. anm.) ha en dialog bör de ha det via de normala kanalerna. De är också väldigt välkomna att komma in och jobba via våra arbetsmiljökommittéer i den här frågan. Min erfarenhet är att arbetsgivarna har frågorna på agendan, säger Ulrika Boëthius.

Men både Hilma Björk och Louise Thilander skulle vilja se mer engagemang från arbetsgivarna. De tycker att det pratas mer på jobbet om trakasserier och hur man behandlar varandra efter metoo-rörelsen, men de efterfrågar mer konkreta åtgärder.

–Jag skulle vilja att man till exempel uppmärksammar vilka olika förväntningar och föreställningar baserat på kön vi har vid rekrytering och lönerevision, samt håller avslutningssamtal med medarbetare som slutar efter kort tid och som tillhör riskgruppen för att utsättas för sexuella trakasserier på arbetsplatsen.«, säger Hilma Björk.

– Det krävs att man jobbar aktivt, visar vilket ansvar man har och att det till exempel är okej att förlora en affär om man blir illa behandlad av en kund. Om det är klart och tydligt att det är så här vi gör affärer, då är det lättare att säga ifrån om man blir illa behandlad. Vi har haft en del workshops, där vi diskuterar vad som är okej och inte. Men är det en riktig förändring? Där tror jag inte att vi är än. Jag skulle önska att min arbetsgivare pratade mer om det, och var mer öppen. Det är fortfarande lite för tyst, säger Louise Thilander, som startade uppropet #inteminskuld.

Förutom #inteminskuld och #påvåravillkor startade Finansförbundet i SEB också ett internt upprop förra hösten, kallat #eftertre. Där kunde anställda skicka in sina berättelser till ordföranden, huvudskyddsombudet, ett av arbetsmiljöombuden eller anonymt via Google till och med sista januari i år. Omkring 30 berättelser kom fram, men ingen av dem har lett till några åtgärder.

– Alla 30 har varit anonyma och de har inte velat att vi ska agera, utan de vill få upp det på bordet och att vi ska ha kännedom om det, säger Anna-Karin Glimström, ordförande för Finansförbundet i SEB.

Sedan det interna uppropet avslutades har inga fler berättelser om sexuella trakasserier kommit fram till de fackliga företrädarna i SEB.

Att man inte ens vågar vända sig till oss i facket, det är förfärligt.

För Anna-Karin Glimström råder det ingen tvekan om att det finns en tystnadskultur.

– Sedan metoo har det blivit lättare att prata om trakasserier, och vi vet att arbetsgivaren jobbar med frågan. Men finanssektorn kan vara kall, jag tror att vissa anställda är så rädda för sina arbeten att de knyter näven i fickan och går vidare. Att man inte ens vågar vända sig till oss i facket, det är förfärligt.

Både Finansförbundet och FTF får in väldigt få ärenden gällande sexuella trakasserier. Antalet ökade något på FTF i samband med uppropen, men har nu gått tillbaka till samma låga nivå som innan.

– Det är svårt att säga vad det beror på. Jag tror att det fortfarande finns en tystnadskultur, precis som i många andra branscher. Den är mycket svår att bryta igenom. Jag tror att det bästa vi kan göra är att fortsätta hålla i gång samtalet, vara ute på arbetsplatser, prata och berätta, säger Anders Johansson.

En ny undersökning som Finansförbundet gjort bland sina medlemmar visar att var tredje person som utsätts för sexuella trakasserier inte berättar det för någon. Av de som berättar är det absolut vanligast att vända sig till en kollega. Endast 19 procent berättar för sin arbetsgivare vad de utsatts för. Ännu färre, 12 procent, berättar för en facklig företrädare.

– Det är naturligtvis oerhört allvarligt att så få berättar. Ett skäl kan vara att man inte tror att det ska leda till något, säger Ulrika Boëthius.

Av de som berättar för arbetsgivaren om sexuella trakasserier uppger 68 procent att de inte vet om det lett till några åtgärder.

Hilma Björk tror att det handlar om förtroende. För att få folk att berätta måste man visa att man tar dem på allvar och att det leder till något, och det gäller både arbetsgivare och fackförbund, anser hon.

– Man måste börja fråga vad man kan göra för att skapa ett klimat där folk vågar berätta. Vad skickar man för signaler när någon träder fram? säger Hilma Björk.
Det handlar också om att ge tydlig information och flera alternativ för den som känner sig obekväm med att berätta för facket lokalt, tror Louise Thilander.

– Det är människor som är fackliga representanter, vissa har man förtroende för och andra inte.

Ett annat skäl till att få berättar kan vara att det finns en osäkerhet kring vad sexuella trakasserier egentligen är. När Finansförbundet frågar om medlemmarna utsatts för sexuella trakasserier på jobbet någon gång under det senaste året svarar 2 procent ja. Men när man ger exempel på vad som räknas som sexuella trakasserier höjs siffran till 6 procent.

– Här kan vi se att det finns en kunskapsbrist, säger Ulrika Boëthius.

Sedan metoo-rörelsen började har Finansförbundet anordnat utbildningar och seminarier om sexuella trakasserier för både förtroendevalda och chefer, något man kommer att fortsätta med även framöver.

– Det gäller att hålla liv i frågan. Man kan inte tro att nu har vi gjort det här, nu är det klart. De fackliga företrädarna måste påminna arbetsgivarna om att det är deras ansvar att se till att det finns en god arbetsmiljö. Men det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivarna, säger Ulrika Boëthius.

Jag tycker inte att vi som fackförbund var tillräckligt proaktiva innan

Även FTF har börjat med utbildningar, både för förtroendevalda och för anställda ute på arbetsplatserna. Anders Johansson tycker att fackförbunden har ett särskilt ansvar att inte släppa frågan.

– Vi måste se till att det inte glöms bort. Vi har som mål nu att öka kunskapen om sexuella trakasserier ännu mer. Jag tycker inte att vi som fackförbund var tillräckligt proaktiva innan, vi hade inte särskilda metoder för att hantera just sexuella trakasserier. Nu lägger vi ner mer resurser på det, och har en mycket bättre plan för det här området och hela arbetsmiljöarbetet.

Facebookgruppen som samlade berättelserna bakom uppropen #inteminskuld och #påvåravillkor finns fortfarande. I dag har gruppen cirka 2 400 medlemmar.

– Vi drog igång gruppen igen efter sommaren, men nu mer som ett forum än ett upprop. Där uppmuntrar vi medlemmarna att dela sina erfarenheter och diskutera hur vi ska komma framåt, säger Hilma Björk.

Både hon och Louise Thilander tycker att metoo-rörelsen har lyft frågorna om sexuella trakasserier och skapat en förändring i samtalet på arbetsplatserna.

– Jag tycker att vi tar det mer på allvar och pratar mer om det nu. Men vi är inte framme än, säger Louise Thilander.

]]>
»Jag hoppas att minglet skapar mer kontaktytor inom bolaget« https://www.finansliv.se/artikel/jag-hoppas-att-minglet-skapar-mer-kontaktytor-inom-bolaget/ Wed, 05 Dec 2018 12:11:59 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31156 Hur kom du på idén att starta ett tjejmingel?

– Det finns många kvinnor som har gjort karriär på Moderna Försäkringar samtidigt som det finns mycket som vi kan lära av varandra. Jag ville att fler skulle se vilka möjligheter som finns och ett mingel var ett bra sätt att synliggöra det. I början kom bara mina kolleger från kundtjänst, men nätverket har vuxit och i dag kommer kolleger från alla avdelningar på kontoret.

Vad gör ni när ni träffas?

– Vi träffas en gång i månaden för en lunchföreläsning som vanligtvis en högre chef i bolaget håller i. Hittills har föredragen framför allt fokuserat på karriär med tips och verktyg hur man tar nästa steg eller tackla utmaningar i vardagen. Efter föreläsningen brukar vi också ha en diskussion tillsammans. I snitt kommer ungefär 30 personer på minglet.

Vad hoppas du få ut av initiativet? 

– Dels att visa vilka karriärvägar som finns inom bolaget, men också att skapa en starkare samhörighet mellan avdelningarna. Jag tror att vi kommer närmare varandra när vi får dela med oss av våra erfarenheter. Jag hoppas att minglet skapar mer kontaktytor inom bolaget, vilket också kan ge ett försprång i det dagliga arbetet.

Vad har du fått för reaktioner?

– Det har varit väldigt positivt och alla kollegor har varit jättestöttande. Än så länge har vi bara varit kvinnor på minglet men alla är välkomna, även manliga kollegor.

Har du en kollega vi borde skriva om i Finansliv? Maila oss på redaktion@finansliv.se

]]>
Jag firar inte jul – kan jag vara ledig under andra högtider? https://www.finansliv.se/artikel/jag-firar-inte-jul-kan-jag-vara-ledig-under-andra-hogtider/ Tue, 04 Dec 2018 09:03:26 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31082 Fråga: Jag firar inte jul av religiösa skäl, utan andra högtider. Måste jag vara ledig på de röda dagarna kring jul? Eller kan jag jobba då och få rätt till ledighet på den högtid jag firar i stället för jul?

Svar: På Finansförbundets avtalsområden är den här frågan inte direkt reglerad. Du har alltså ingen ovillkorlig rätt att byta röda dagar mot andra dagar. Däremot så ska arbets­tiden förläggas i dialog med medarbetaren och här ska arbetsgivaren ta hänsyn till individens intresse. Sedan beror det ju också på hur verksamheten ser ut.

Jobbar man på ett kontor som håller stängt på röda dagar blir det ju svårt att förlägga arbetstid den tiden. Om man vill vara ledig för att fira andra högtider brukar det gå att lösa med att ta ut komptid eller semester.

I avtalet mellan Finansförbundet och BAO är just önske­mål om semesterledighet i samband med religiös högtid något som ska tas hänsyn till. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats är det arbetsgivaren som bestämmer.

(Svaret gavs i november 2018)

]]>
Finansförbundets kanslichef slutar https://www.finansliv.se/artikel/finansforbundets-kanslichef-slutar/ Mon, 03 Dec 2018 10:08:15 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31146 Jakob Beijer har varit kanslichef på Finansförbundet i knappt tre år. Men nu lämnar han förbundet.

– Jag och förbundsstyrelsen har olika idéer om hur Finansförbundet ska utvecklas framöver, säger Jakob Beijer till Finansliv.

Finansförbundets kansli informerades om hans avgång i torsdags. Han lämnade sin tjänst på dagen.

Anita Ruud, som är enhetschef för verksamhetsstöd, har utsetts till tillförordnad kanslichef till dess att en ny kanslichef har rekryterats.

Bytet av kanslichef kommer inte att påverka verksamheten den närmaste tiden, enligt Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

– Vi har lagt en verksamhetsplan för 2019, den ligger fast.

]]>
»Det är väldigt svårt att starta ett fondbolag i dag« https://www.finansliv.se/artikel/det-ar-valdigt-svart-att-starta-ett-fondbolag-i%e2%80%89dag/ Mon, 03 Dec 2018 08:43:04 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31117 Det har blivit både dyrare och svårare att driva fondbolag i dag än för tio år sedan. Nya regelverk som Mifid2, IDD och GDPR har haglat över finansbranschen och tvingar allt fler förvaltare att lägga sin arbetstid på att annat än fondförvaltning.

– Många säger att de lägger ungefär två tredjedelar av sin tid på annat än själva förvaltningen, de hinner inte med försäljning och fokuserar inte på att förhandla med plattformarna och får på så vis sämre betalt, säger Christoffer Folkebo, vd på Carneo Asset Managers som samlar fondbolag med olika aktiva förvaltningsstrategier under samma flagg.

Många säger att de lägger ungefär två tredjedelar av sin tid på annat än själva förvaltningen.

I strukturen finns i dagsläget sex fondbolag. Störst är C World Wide och Carnegie Fonder som förvaltar 170 respektive 70 miljarder kronor. Därefter finns ytterligare en handfull fondbolag som fokuserar på alternativa tillgångar som exempelvis hedgefonder, private equity och onoterade placeringar.

Tanken är att fond­bolagen fortsätter förvalta på egen hand, men att Carneo hjälper till med stödfunktioner inom regelverk, administration och i vissa fall även försäljning.

En av Christoffer Folkebos första uppgifter som ny vd var att föra samman fondbolagen. I augusti flyttade de in i Carnegiehuset på Regeringsgatan i Stockholm, i motsats till C World Wide som har ett internationellt nätverk av kontor med bas i Danmark.

– Vi vill skapa förutsättningar för att kunna emot fler fondbolag. Det gäller att försöka bygga en kultur som är intressant att komma till med ett antal kulturbärare på plats. Jag tror att det skapar ett långsiktigt värde att vi sitter tillsammans, säger han.

Det gäller att försöka bygga en kultur som är intressant att komma till med ett antal kulturbärare på plats.

Carneo har hämtat inspiration från organisationer runtom i världen med liknande modeller. Mest etablerad är AMG (Affiliated Managers Group) som består av 40 kapitalförvaltare och som tillsammans förvaltar 4 000 miljarder kronor. Därefter finns aktörer som franska Natixis, amerikanska Legg Mason och svenska Brummer & Partners som förvaltar 123 miljarder kronor.

Carneo förvaltar nästan dubbelt så mycket och blir därmed Nordens största fristående fondaktör.

Bakom satsningen står vetskapen om hur mycket svårare det blivit att driva fondbolag i dag.

– När man dessutom ser att de stora bolagen har fullt upp att hantera den ökade regelbördan, då börjar man verkligen fundera om det håller i längden att driva en fondverksamhet med bara 6–10 personer, säger Christoffer Folke­bo.

Regelverken har inte bara gjort de krångligare, de har också bidragit till tajtare marginaler. Globalt är prispressen en punkt per år, det vill säga en hundradels procentenhet.

Det låter inte mycket givet att världens aktiemarknader har gått upp 6–8 procent per år de senaste tio åren, men enligt Christoffer Folkebo kommer den förväntade avkastningen att bli betydligt lägre framöver – något som kan slå hårt mot de mindre aktörerna. Skulle det dessutom bli sämre tider på börsen är risken stor att problemen ökar ytterligare.

– Med nuvarande förutsättningar på aktie- och räntemarknaderna ser vi en värdetillväxt runt
4 procent per år framöver. Enligt en undersökning från McKinsey kommer en traditionell aktie- och ränteförvaltare i USA med dagens prispress att tappa 40 procent av sin lönsamhet de kommande tio åren. När det väl sätter sig i kapitalmarknaderna finns risken att det kommer gå väldigt fort nedåt.

Enligt fondsajten Morningstar finns runt 4 000 fonder valbara för svenska sparare. Valfriheten känns även igen från premiepensionssystemet som har runt 800 valbara fonder. Christoffer Folkebo menar dock att valfrihetstrenden har börjat svänga åt andra hållet där plattformar och distributörer nu snabbt stramar åt utbudet samtidigt som institutionerna vill ha färre och mer kvalificerade motparter.

– Det tajtas till från flera håll och på sikt är risken att många nischaktörer inte kommer få vara kvar på plattformarna. En annan risk är att fondbolag får problem med tillsynsärenden från exempelvis Mifid2 eller GDPR.

Givet den ökade regleringen och prispressen, går det att starta ett fondbolag i dag?

– Jag säger inte att det omöjligt, men det är väldigt svårt. Det skulle förvåna mig om det tillkommer särskilt många fler fristående aktörer inom generell förvaltning de kommande fem åren.

– För ett erfaret team med bra kunder tar det i dag ett antal år att nå break even och det kostar dessutom väldigt mycket pengar för att nå dit. För tio år sedan kunde den resan ta ungefär sex månader, säger han.

För ett erfaret team med bra kunder tar det i dag ett antal år att nå break even och det kostar dessutom väldigt mycket pengar för att nå dit.

Christoffer Folkebo ifrågasätter inte att lagstiftarna menar väl med de nya direktiven. Samtidigt tycker han införandet i flera fall har blivit för komplext. Exempelvis landade Mifid2-dokumenationen runt 7 000 sidor. Bara amerikansk skattelagstiftning är mer omfattande.

Samtidigt sjösätts andra direktiv som bolagen förväntas följa. Enligt Christoffer Folkebo tolkas regelverken dessutom olika mellan länder.

– Det gör det oändligt komplext att förstå och implementera vad man får och inte får göra, säger han.

Bolag som gör fel riskerar höga böter. Företag som exempelvis inte följer GDPR enligt regelboken kan få betala som mest 10 procent av den totala omsättningen. Regler har även införts som innebär att styrelseledamöter i finansiella företag har ett personligt betalningsansvar upp till 5 miljoner euro, ett belopp som inte går att försäkra.

Handelsbanken försökte lösa frågan med interna garantier men stoppades av Finansinspektionen. Samtidigt finns flera fall de senaste åren där konsumenterna har blivit drabbade, inte minst inom premiepensionssystemet där skandalerna i Falcon Funds och Allra ligger färskt i minnet.

Men trots det är Christoffer Folkebo inte säker på att lagstiftaren träffar rätt med att införa strängare krav och hårdare straff för hela branschen.

– Tyvärr verkar det vara svårt i Sverige att få oseriösa aktörer fällda i domstol. Regelverken är utformade för att göra det svårt för de som är oseriösa, men problemet är att de struntar i reglerna. I stället får alla andra bära kostnaderna vilket leder till att färre kunder får effektiva produkter och rimlig rådgivning.

Även om kraven på branschen fortsätter öka tror Christoffer Folkebo att Carneo kommer vara långt ifrån ensamma på den svenska fondmarknaden om fem år. Storbankerna och försäkringsbolagen har fungerande modeller med hyggliga varumärken och etablerad försäljning, liksom ett antal av nischaktörerna.

– Jag tror vi kommer se etablerade distributionsstyrda aktörer, en eller ett par kedjor och ett antal rena nischaktörer. Jag tror det är bra både för kunder och de som jobbar i branschen att det finns tre modeller i stället för två som vi har nu.

Tror du att fler aktörer kommer följa efter och skapa liknande strukturer?

– Vi tror att vi har hittat den rätta modellen för att skapa en ledande kedja. Sedan om fler försöker kopiera oss har jag ingen uppfattning om.

]]>
Finansfredag: Så funkar beteendeekonomi https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-sa-funkar-beteendeekonomi/ Fri, 30 Nov 2018 10:32:01 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31142

]]>
MINGEL: Finanslivfrukost https://www.finansliv.se/artikel/mingel-finanslivfrukost/ Wed, 28 Nov 2018 15:05:48 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31127
]]>