Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Fri, 22 Nov 2019 10:36:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3 Löneökning viktigast för tjänstepensionen https://www.finansliv.se/artikel/loneokning-viktigast-for-tjanstepensionen/ Thu, 21 Nov 2019 08:22:57 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31988 Experter pekar allt oftare på betydelsen av tjänstepension för att bättra på den framtida pensionen. Det gäller särskilt om man har en högre lön. På all lön över 7,5 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar 40 250 kronor per månad, sätter arbetsgivaren av extrapengar till tjänstepensionen. Det här gör arbetsgivaren i sin tur för att kompensera för bortfallet i den allmänna pensionen som slår i taket på samma nivå.

En högre lön kan alltså ge en ordentlig boost i pensionskalkylen, men för att bibehålla den nivån över tid gäller det att ha en tillräckligt bra löneutveckling.

Premiebestämd och förmånsbestämd pension

Det finns två sorters tjänstepension: premiebestämd och förmånsbestämd. Inom det premiebestämda systemet (BTP1) sätter arbets­givaren löpande av pension medan de förmånsbestämda pensionerna (BTP2) bestäms utifrån slutlönen där de sista åren är extra viktiga.

BTP1 ger rätt till 4,5 procent av lönen samt ytterligare 30 procent på lön över 7,5 inkomstbasbelopp. BTP2 ger 10 procent av slutlönen under 7,5 inkomstbasbelopp samt ytterligare 65 procent av slutlönen som ligger över 7,5 till 20 inkomstbasbelopp samt 32,5 procent mellan 20 och 30 IBB.

Faktum är att inga eller för låga löneökningar gör att tjänstepensionen backar. Det hänger ihop med förändringen i inkomstbasbeloppet (generella löneökningar i samhället) och inflationen, som båda har stigit historiskt. För 2019 är inkomstbasbeloppet 64 400 kronor, att jämföra med 62 500 kronor i fjol. Tröskeln till extrapengar via tjänstepensionen ökar alltså successivt, något som riskerar att bli en riktig kalldusch för framtida pensionsfirare som haft obefintliga eller låga löneökningar.

Störst förlorare är anställda som tjänar strax ovanför gränsen för 7,5 IBB, det vill säga mer än 40 250 kronor i månaden för i år. Ett år helt utan löneökning innebär att tjänstepensionen kan urholkas med så mycket som 10–11 procent, vilket motsvarar runt 700 kronor per månad beroende på avtalsområde (se tabell). För anställda som tjänar långt över gränsen blir pensionstappet lika stort mätt i kronor, medan den procentuella förlusten blir lägre. Anställda som tjänar under 7,5-nivån berörs däremot inte av förändringar i inkomstbasbeloppet.

Henrik Cronier, förbundsjurist på Finansförbundet, är oroad över vilka konsekvenser en svag löneutveckling kan få för pensionerna.

– Det är väldigt många av våra medlemmar som ligger runt den gränsen och förlorar i pension om de står stilla i lön, säger han och pekar på att medellönen för Finansförbundets medlemmar ligger på drygt 43 000 kronor.

Henrik Cronier menar att det är viktigt att skapa en medvetenhet kring löneutvecklingens betydelse. Inte minst bör anställda i lönesamtal förklara för arbetsgivaren att en för låg löneökning slår hårt mot pensionen. För att tjänstepensionen inte ska urholkas för anställda som ligger runt den kritiska nivån, alltså strax över 7,5 IBB, krävs en årlig löneökning på 2,3–2,5 procent i snitt om ökningen i IBB som i år ligger runt 3 procent.

– Man måste förklara för arbetsgivaren att pensionen sjunker för varje år om löneutvecklingen inte är tillräcklig. Går det inte att förhandla fram en högre lön kanske man ska fundera på att byta jobb, säger han.

Ett sätt att kompensera för lägre pension är att sätta av ett eget pensionssparande, och rådet som gäller då är att sprida riskerna och att ha låga avgifter. Ett annat alternativ är att lönaväxla, men för att det ska löna sig gäller det att tjäna minst 8 prisbasbelopp – i år motsvarande 42 933 kronor i månaden. Viktigast av allt är dock att säkerställa en god löneutveckling, enligt Henrik Cronier, men konstaterar samtidigt att det är mycket svårt att upprätthålla genom ett helt yrkesliv.

– Generellt får yngre högre procentuella löneökningar, men efter ett tag planar det ut och mattas av med åldern. Det är jättetufft att bibehålla den här nivån varje år, för de flesta kan lönen stå i princip stilla ganska många år en bit in i arbetslivet. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar genom att höja lönerna, säger han.

Henrik Cronier har inga konkreta tankar om vad som behöver förändras i tjänstepensionssystemet för att lyfta pensionerna, men en väg att gå är att ta rygg på Finansförbundets avtal med Svensk Handel som nyligen införde flexpension, vilket beräknas ge ett pensionstillskott runt 2 procent per år. Sedan gäller det att från fackets sida se till att förhandla fram bra lokala löneavtal.

– Vi har bland annat lagt in nivåer som säger att om en anställd inte får någon löneökning alls eller en mycket liten löneökning måste arbetsgivaren ta fram en åtgärdsplan för hur medarbetaren ska kunna få en rimlig löneökning, säger han.

Andra tips för att lyfta pensionen – särskilt för anställda med förmånsbaserad pension där de sista fem åren är extra viktiga – är att lösa in eventuella jobbförmåner som tjänstebil eller motsvarande mot högre lön innan man fyller 60 år.

– I den mån det går är det också bra att börja jobba tidigt och att jobba heltid, säger Henrik Cronier.

]]>
»Jag blev förvånad att så många hade besvär« https://www.finansliv.se/artikel/jag-blev-forvanad-att-sa-manga-hade-besvar/ Mon, 18 Nov 2019 10:07:40 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31981 SEB i Mörby Centrum i Stockholm har gjort en särskild satsning för att förbättra arbetsmiljön på sitt kontor.

För omkring ett och ett halvt år sen tog kontorschefen Sara Berglind Åbom in träningsspecialisten och hälsoinspiratören Mathias Pettersson Holsten för att hjälpa de anställda.

– Jag anställde Mathias på SEB 2001, men sedan 15 år tillbaka jobbar han med kost, träning och friskvård. Han kontaktade mig och frågade om vi var intresserade av en workshop, säger Sara Berglind Åbom.

De 20 anställda på kontoret fick först svara anonymt på en enkät om sin hälsa, träningsvanor och upplevd stress. Det visade sig att 80 procent av de anställda hade problem med värk i rygg, nacke eller axlar. Många hade dessutom haft problemen i flera år.

– Jag blev förvånad över att så många hade besvär. Det är oroande, såklart. Det är ganska signifikant för vårt jobb tror jag, man sitter framför datorn större delen av dagen. Vi har höj- och sänkbara skrivbord och pilatesbollar, men man måste ju använda dem och det är lätt att man glömmer, säger Sara Berglind Åbom.

Under själva workshopen föreläste Mathias Pettersson Holsten om mental och fysisk träning, kost, sömn och andning. De anställda fick också göra olika övningar, som att se över varandras hållning. Workshopen handlade om att hitta en balans mellan alla delar i livet, inte bara korrigera hur du sitter på jobbet.

– Det var en bra föreläsning som fokuserade på helheten, att allt hänger ihop. Jag blev inspirerad. Man kan behöva sådana påminnelser med viss regelbundenhet, tycker jag, det kan vara svårt att motivera sig själv, säger Annika Jacobsson, privatrådgivare på SEB Mörby Centrum.

Efter föreläsningen har de anställda fått möjlighet att boka in sig för enskilda möten med konsulten. Det bekostas av de anställda själva, men mötena sker på banken under arbetstid.

– Jag försöker vara generös med att upplåta tid och plats, jag tror att det är lättare att det blir av då. Jag har själv varit där flera gånger, senast för några veckor sen. I mitt fall handlar det om att jag brinner för träning, jag har lyft lite snett och behöver korrigering för min rygg, säger Sara Berglind Åbom.

En av de anställda som bokade ett eget möte är Rasmus Parkinson, som jobbar i kundtjänst på SEB Mörby Centrum.

– Han kontrollerade min hållning och gick igenom övningar för att förbättra den. Jag tyckte att han var kunnig och pedagogisk.

Övningarna hjälpte till en början, men på senare tid har Rasmus Parkinson inte gjort dem lika regelbundet.

– Jag har slarvat lite, det är svårt att hinna med. Egentligen tar övningarna inte mer än 10-15 minuter, men det är mycket annat att göra. Men jag gillade honom, jag skulle gärna ha mer sådana workshops.

En annan som har bokat in enskilda möten är Johanna Öqvist Eriksson. Även hon jobbar i kundtjänst.

– Föreläsningen var jätteinspirerande. Jag kände direkt att jag ska ta hjälp av honom på egen hand, så jag träffade honom 2–3 gånger. Jag har haft problem med huvudvärk länge, och även fast jag tränar och äter nyttigt har jag inte mått bra. Jag fick hjälp med en helhetsbild och verktyg att hantera huvudvärken.

Johanna Öqvist Eriksson tycker att välmående och en bra arbetsmiljö är väldigt viktigt. Särskilt med tanke på att digitaliseringen i finansbranschen i kombination med de nya regelverk som införts gör att stressen ökar.

– Arbetsmiljön påverkar allting, både oss som grupp och hur vi möter kunder. Det är bra om man har lite energi kvar när man kommer hem också, säger Johanna Öqvist Eriksson.

Arbetsmiljön påverkar allting, både oss som grupp och hur vi möter kunder. Det är bra om man har lite energi kvar när man kommer hem också,

Att jobbet har blivit stressigare är något de flesta på kontoret håller med om.

– Rollbeskrivningen ändras, nya bitar ska klämmas in. Dessutom är flera av regelverken nya, det tar tid att anpassa sig. Man måste hela tiden vara öppen för förändring, det skapar en inre stress, säger Fredrik Pettersson, som jobbar med private banking.

– Det är stressigt, absolut. Det är fler arbetsuppgifter, men vi har inte blivit så många fler, säger Titti Wincrantz, som också jobbar med private banking.

Att få hjälp med att hantera stressen är bra, men för att komma åt själva grundproblemet krävs andra åtgärder, anser Fredrik Pettersson.

– Vårt uppdrag innefattar både att träffa och hjälpa nya kunder, samt ta hand om våra befintliga kunder. Vi behöver hjälp från SEB att ta fram bra och enkla hjälp­medel som underlättar och effektiviserar vår vardag.

– Ja, precis. Vi har vår kundstock, vi kan inte ta in någon annan som hjälper till där, utan det måste bli avlastning med de administrativa uppgifterna, säger Titti Wincrantz.

Det läggs mer och mer på våra roller, absolut. Även om vi får in färre kunder på personliga besök i vår lobby så tar de längre tid.

Sara Berglind Åbom är medveten om den ökade stressen och hur den påverkar de anställda.

– Det läggs mer och mer på våra roller, absolut. Även om vi får in färre kunder på personliga besök i vår lobby så tar de längre tid.

SEB centralt ser över hur man kan lyfta bort en del av den administrativa arbetsbördan, enligt Sara Berglind Åbom. På kontoret i Mörby Centrum försöker hon också underlätta för de anställda.

– Det vi försöker göra är att skapa lätta instruktioner och lathundar för hantering av olika ärenden. Jag har också en ganska långsiktig personalplanering där jag schemalägger dag för dag cirka 1,5–2 månader i förväg, så att jag vet när folk är borta på kurser eller semester. Då har jag åtminstone hanterat den kända frånvaron, när den okända dyker upp blir blixtutryckningarna därför lite färre.

Förutom arbetet med hälsokonsulten jobbar Sara Berglind Åbom också löpande med arbetsmiljön på kontoret. Hon håller en del av sina coachningsmöten gåendes utomhus i stället för i mötesrum, och låter de anställda ta längre lunch för att hinna med träning.

Det är inte bara för de anställdas skull som arbetsmiljöarbetet är viktigt, säger hon.

– Det kommer i slutändan gynna mig också, då får jag anställda som mår bra och är här och kan jobba.

]]>
»För att kunna arbeta fackligt krävs det rätt förutsättningar« https://www.finansliv.se/artikel/for-att-kunna-arbeta-fackligt-kravs-det-ratt-forutsattningar/ Fri, 15 Nov 2019 10:25:44 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31980 Finansförbundets kongress pågick 12-14 november 2019

Kongressuttalande om fackligt arbete:

»Uppmuntra fackligt arbete
Facket gör skillnad. Anställda på arbetsplatser där det finns fackliga representanter har en bättre arbetsmiljö och större förutsättningar att utvecklas i sina yrkesroller än anställda på arbetsplatser som saknar facklig representation. Det visar ett antal undersökningar som Finansförbundet genomfört de senaste åren. Medarbetare som mår bra på jobbet presterar bättre och skapar lönsammare företag. Därför är facklig närvaro på arbetsplatsen något både anställda och arbetsgivare tjänar på.

Men för att kunna arbeta fackligt och vara personalens röst gentemot arbetsgivaren krävs det rätt förutsättningar. Idag upplever alltför många fackligt förtroendevalda sig motarbetade. Det finns lagar och vi har avtal om facklig förtroendetid, men dessa följs inte alltid i praktiken. För hårt slimmade organisationer gör att de fackligt förtroendevalda ofta pressas att prioritera ner sitt fackliga arbete till förmån för sitt ordinarie arbete. Chefer saknar många gånger en förståelse för vad det fackliga uppdraget innebär och facklig kompetens värderas sällan vid lönesättningen. Det duger inte.

Därför uppmanar Finansförbundets kongress finansbranschens alla arbetsgivare att säkerställa att de fackliga ombuden ges tillräckliga och hållbara förutsättningar att utföra sitt uppdrag och uppmuntra fler att jobba fackligt. Det kommer att löna sig.«

Kongressuttalande om löneskillnader:

»Långt kvar till lika lön i finansbranschen
Trots en ambitiös partsgemensam satsning på jämställda löner i finansbranschen kvarstår löneklyftorna mellan män och kvinnor. Finansanställda kvinnor tjänar idag i genomsnitt fem procent mindre än sina manliga kollegor.

Utvecklingen går framåt, men i alltför långsam takt. Trots en uttalad vilja från arbetsgivarna om att jobba aktivt för jämställda löner kvarstår problematiken på många arbetsplatser. Först 2031 kommer lönerna i finansbranschen vara jämställda med denna utvecklingstakt. Det duger inte.

Finansförbundets kongress uppmanar därför alla arbetsgivare inom finansbranschen att öka tempot i sitt jämställdhetsarbete. Låt oss tillsammans ta täten i arbetet mot osakliga löneskillnader och göra finansbranschen till svensk arbetsmarknads mest jämställda bransch.«

]]>
»Jag har gått på lite smällar« https://www.finansliv.se/artikel/jag-har-gatt-pa-lite-smallar/ Thu, 14 Nov 2019 08:56:08 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31974 Ekonomiintresset hemifrån banade väg för Bo Bengtssons resa in i finansbranschen. Som 13-åring köpte han sina första aktier, ett intresse som följde med in på gymnasiet och sedan vidare till ekonomlinjen på Kristianstad Högskola. Efter studierna fick han sitt första jobb på Kristianstad Sparbank med fokus på budget, bokslut och redovisning. Det blev en start som var allt annat än lugn för den nyexaminerade ekonomen.

– Det var tidigt 90-tal och fastighetskrisen hade precis brutit ut. Jag fick direkt en inblick i företagens kreditförluster och de problem som krisen förde med sig, säger Bo Bengtsson.

Bo Bengtssons karriärtips

• Påtala gärna problem, men föreslå också en lösning.

• Våga erkänn när något går fel, och sedan pröva nytt.

• Skjut inte på problem, utan lär dig att värdera och hantera dem när de kommer.

När det värsta ovädret blåst förbi landade han ett par år på Ikano Bank, hans hittills enda jobb utanför sparbanksvärlden, där han blev ansvarig för marknadsföring, försäljning och redovisning.

Vid 33 vände han tillbaka till hemorten och Kristianstad Sparbank, men den här gången som bankens nye vd. IT-sektorn boomade och den nya tekniken hade redan börjat röra om ordentligt i branschen, något som talade till den unge och relativt oprövade Bo Bengtssons fördel.

– Jag var den ende av kandidaterna som pratade om framtiden. De andra pratade mest om vad de hade gjort, säger han med ett skratt.

Den första uppgiften var att lära sig att leda en ledningsgrupp vilket inte alltid var så enkelt då majoriteten var en till två generationer äldre. Det gällde delvis att vinna respekt, men också att ha förmågan att lyssna och vara ödmjuk inför att det fanns mycket kvar att lära sig. Bo Bengtsson begick flera misstag som med facit i hand hade kunnat undvikas.

Bo Bengtsson, vd Sparbanken Skåne.
Foto: Oskar Omne

– Jag har varit med om kriser och gått på lite smällar, och det lär man sig av. Jag har blivit mer riskavert med åren.

Några år senare köpte sparbanken Swedbankkontoret i Hässleholm/Osby och antog då namnet Sparbanken 1826. Samgåendet var fortfarande färskt när finanskrisen kom. Balansräkningen pressades och krävde att banken visade vinst. En skapligt solid balansräkning och en i grunden lönsam affär var enligt Bo Bengtsson avgörande för att banken kunde ta sig ur krisen.

– Först måste du ha en lönsam bank, därefter kan du fokusera på att få riktigt motiverade medarbetare och efter det kommer kundnöjdheten. Det är inte långsiktigt att göra tvärtom. Det går att uppnå kundnöjdhet, men om affären i grunden inte är lönsam så är affären inte heller långsiktig, säger han.

Sommaren 2014 påbörjades ett nytt bankbygge i sparbanksvärlden då Sparbanken 1826, Färs & Frosta Sparbank och en del av kontorsrörelsen i Sparbanken Öresund slogs ihop och bildade Sparbanken Skåne. I dag har sparbanken runt 500 anställda, 26 kontor och är en av de nio systemviktiga bankerna i landet, enligt Riksgälden.

Bo Bengtsson var en av kreatörerna bakom samgåendet och är nu vd i banken. Fokus de första åren har legat på att föra samman de olika företagskulturerna, personalen och IT-systemen. Enligt Bo Bengtsson börjar processerna sitta, men han påpekar samtidigt att kundnöjdheten behöver bli bättre.

– Vi ligger ungefär som branschsnittet i kundnöjdhet. Där har vi en utmaning att förklara vårt erbjudande.

I år fyller Bo Bengtsson 53 och är inne på sitt tjugonde år som sparbanks-vd och han säger sig vara »fullständigt övertygad« att han kommer stanna kvar i finansbranschen karriären ut.

– Det har varit så roligt att få vara med och förändra sparbanksrörelsen. Jag ser på uppdraget som att förvalta en gård. Jag vill lämna över något bättre än vad jag tog över, säger han.

]]>
Ny styrelse för Finansförbundet https://www.finansliv.se/artikel/ny-styrelse-for-finansforbundet/ Wed, 13 Nov 2019 14:23:27 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31970 Kongressen har valt tre nya ledamöter till Finansförbundets förbundsstyrelse: Rikard Nyström från Nordea, Camilla Linder från Swedbank och Annika Jansson från Forex Bank. Rikard Nyström är ny förste vice ordförande och Camilla Linder ny andre vice ordförande.

Nya förbundsstyrelsen

Förbundsordförande
Ulrika Boëthius, Handelsbanken – Omval

1:e vice ordförande
Rikard Nyström, Nordea – Nyval

2:e vice ordförande
Camilla Linder, Swedbank – Nyval

Ledamöter:
Marie Brundin, Nordea – Omval
Anna-Karin Glimström, SEB – Omval
Stefan Henricson, Handelsbanken – Omval
Annika Jansson, Forex Bank – Nyval
Ann-Charlotte Karlsson, Sparbanken Skåne – Omval
Roger Ljung, Swedbank – Omval
Jessica Lööw, Swedbank – Omval
Charlotte Skog, Handelsbanken – Omval
Kristina Wirf, Danske Bank – Omval
Pernilla Påhlman, SEB – Omval

Tre ledamöter lämnar styrelsen: Nils Möllerberg (tidigare förste vice ordförande), Handelsbanken; Glenn Axelsson, Forex Bank; och Eva-Li Prades, Entercard.

Ulrika Boëthius valdes till ordförande för ytterligare en mandatperiod.

]]>
»Kriget om de bortglömda kvinnorna har börjat hos bankerna« https://www.finansliv.se/artikel/kriget-om-de-bortglomda-kvinnorna-har-borjat-hos-bankerna/ Wed, 13 Nov 2019 11:05:36 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31956 Det tog mig 28 år innan jag vågade börja investera i fonder. Innan dess var jag bra på att spara men det där med ränta på ränta och investera hade jag inte förstått – trots att jag pluggat teknisk fysik. Pengarna låg och samlade damm på banken.

Varför det tog så lång tid innan jag satte pengarna i jobb var dels lågt självförtroende när det kommer till börsen, dels bristen på motivation. Jag förstod inte varför jag skulle ta risk att förlora mina hårt förvärvade pengar för en eventuell framtida avkastning.

Jag är inget unikt fall. I Konsumentverkets rapport Långsiktigt sparande – en ojämställd marknad, från 2019 kan vi läsa att kvinnor är bra på att spara men behöver ta mer risk. Vi behöver investera mera. Att inte investera leder till sämre privatekonomi, även som pensionär.

Men varför tar kvinnor lägre risk än män när det kommer till investeringar? En förklaring är att kvinnor upplever marknaden för långsiktigt sparande som mer problematisk att agera på än vad män gör. Konsekvensen blir att kvinnor och män inte agerar i samma utsträckning när det kommer till långsiktigt sparande. Dessutom strider det mot det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet. Enligt målet ska män och kvinnor ha samma möjligheter och villkor när det kommer till utbildning och betalt arbete för att uppnå ekonomisk självständighet livet ut.

Men förändringens vindar blåser! Kriget om den hittills bortglömda marknaden – kvinnor – har precis börjat hos finansbolag och banker. För att lyckas behöver bolagen förbättra förutsättningarna för kvinnor, men många undrar var de ska börja. För att möjliggöra för kvinnor att investera mera behöver vi först veta varför de inte investerar.

För att investera behöver konsumenten kunna fatta bra beslut på marknaden för långsiktigt sparande. Det ser vi, i samma rapport från Konsumentverket, att kvinnor tycker är mycket svårare än männen.

För att ta bra beslut krävs ekonomiska förutsättningar, tid, självförtroende och motivation. Kvinnor har, generellt, sämre förutsättningar: sämre ekonomiska förutsättningar med lägre lön, mindre tid på grund av att vi arbetar en timme mer obetalt i hemmet varje dag, lägre ekonomiskt självförtroende och lägre motivation på grund av mindre press från samhället (och sig själv) att investera. För att få kvinnor att investera mera behöver vi förbättra dessa förutsättningar.

Men vad kan vi då göra för att förbättra förutsättningarna? Jo, finansbranschen behöver bli tydlig med var konsumenterna kan hitta oberoende råd och ta fram produkter som är lättare att förstå. Vänner och kollegor behöver öka inkluderingen av kvinnor när det pratas investeringar och pengar. Vidare behöver kvinnor få tid att lägga på investeringar genom att partnern hjälper till mer i hemmet och tar mer ansvar för eventuella barn.

Nu vet du varför kvinnor inte investerar: kvinnor har samma möjligheter men inte samma förutsättningar. Dags att agera. Tillsammans kan vi ändra förutsättningarna för kvinnor. För en ekonomisk jämställd framtid!

]]>
Så vill medlemmarna förändra förbundet https://www.finansliv.se/artikel/sa-vill-medlemmarna-forandra-forbundet/ Fri, 08 Nov 2019 09:16:19 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31952 Den 12–14 november hålls Finansförbundets kongress i Bålsta. 130–150 personer kommer att delta, varav drygt hälften är ombud. Under kongressen väljs ordförande och förbundsstyrelse för Finansförbundet de kommande tre åren. Kongressen beslutar också om förbundets budget, samt om de motioner som skickats in av medlemmar och förtroendevalda. Totalt har elva motioner kommit in inför kongressen, de flesta från medlemmar eller förtroendevalda i Nordea.

Kompetensutveckling

Två av motionerna handlar om kompetensutveckling. Den ena, som är inskickad av kontaktombud på Finansförbundet i Nordea, föreslår att Finansförbundet arbetar för att införa en miniminivå i antal kompetensutvecklingstimmar på betald arbetstid.

De föreslår också att förbundet tar fram en handlingsplan för hur man ska jobba med kompetensutveckling, och att förbundet tillsammans med BAO tar fram konkreta förslag för att göra kompetensutvecklingen mer jämställd.

Finansförbundets förbundsstyrelse (FS) anser att ett sådant arbete redan pågår, bland annat i den centrala jämställdhetskommittén. Någon miniminivå anser inte FS bör införas, då det »riskerar att uppfattas som både golv och tak«, och därför kan göra det svårt för individer som behöver längre kompetensutveckling.

Den andra motionen om kompetensutveckling är inskickad av ett kontaktombud på Nordea. Hon föreslår att möjligheten att lokalt avtala bort övertids- och mertidsersättning för kompetensutveckling som sker utanför ordinarie arbetstid ska strykas ur kollektivavtalet.

FS anser att alla medlemmar ska ges tid till kompetensutveckling på arbetstid, men tycker att de lokala parterna bör vara fria att komma överens om hur det ska ske. Därför vill FS inte stryka möjligheten att lokalt avtala bort ersättning.

Kontaktombud

Två motioner handlar om att stärka kontaktombudens status och göra rollen mer attraktiv, båda kommer från två ledamöter i Nordeas koncernklubb. De föreslår att förbundet inför »Kontaktombudens dag« och beslutar om en årlig budget för att fira denna.

FS är positiv till förslaget, men anser att alla förtroendevalda bör uppmärksammas och föreslår därför istället att förbundet inför »Förtroendevaldas dag«. Denna dag bör marknadsföras av Finansförbundet men budget för firande bör varje enskild klubb besluta om, anser FS.

I den andra motionen föreslår författarna att kontaktombudens roll görs mer attraktiv genom ett partsgemensamt samarbete och marknadsföring av den kompetensutveckling som rollen innebär. I motionen föreslås också att Finansförbundet ska säkerställa att kontaktombud får tid för sitt uppdrag samt att förbundet verkar för att kontaktombuden värderas högre av arbetsgivarna.

FS anser att detta arbete redan pågår, och att BAO delar Finansförbundets syn på vikten av förtroendevalda och deras arbete.

Ersättningsnivåer

Två motioner handlar om ersättning. Den ena motionen är inskickad av två ledamöter i Nordeas koncernklubb som vill att restidsersättningen höjs, vilket förbundsstyrelsen håller med om.

Den andra, som skickats in av medlemmar från flera olika banker, föreslår att extra ersättning för arbete efter 17.30 på fredagar borde höjas från nuvarande 35 procent till 100 procent.

Motionsförfattarna vill också att ersättning för arbete utanför normal kontorstid ska bli ett prioriterat område för Finansförbundet, och att förbundet ska vara observant på de försämringar i arbetstid som sker i finansbranschen.

FS håller med om att ersättningen borde höjas och att Finansförbundet ska följa utvecklingen av arbetstiden, men anser att andra frågor är viktigare just nu (till exempel jämställda löner).

Medlemskap i politiska partier

En medlem i Nordea vill att Finansförbundet utreder och tar ställning till om det går att förena förtroendeuppdrag i förbundet med aktivt medlemskap i politiska partier som går emot förbundets värderingar, som Sverigedemokraterna. Frågan har varit uppe hos FS flera gånger. FS anser inte att det går att ta fram ett allmängiltigt ställningstagande, utan att situationen måste bedömas från fall till fall.

Ekonomiutbildning för förtroendevalda

Ett kontaktombud och en ledamot i Nordeas koncernklubb vill att Finansförbundet inför utbildningar i personalekonomi, för att hjälpa förtroendevalda att bättre kunna företräda sina medlemmar under förhandlingar.

FS håller med, och det kommer att erbjudas en sådan utbildning för förtroendevalda nästa år.

Modernare medlemserbjudanden

Fyra ledamöter från klubben i Forex Bank vill att Finansförbundet ser över sina medlemserbjudanden, rensar bort dem som inte används och undersöker möjligheten att erbjuda streamingtjänster som Netflix, Spotify och Storytel till medlemmarna.

FS välkomnar tips på nya medlemserbjudanden, men påpekar att Finansförbundet endast erbjuder tjänster från företag som har kollektivavtal, vilket streamingtjänsterna som nämns saknar.

Digitalisering av förbundets demokratiprocess

En ledamot i Handelsbankens koncernklubb föreslår att tar fram en digital lösning för att skicka in motioner/förslag, att medlemmarna kan se alla motioner som skickas in och hur långt förslaget har kommit (om det har antagits/fått avslag eller om det utreds).

Motionsförfattaren föreslår också att medlemmar ska få möjlighet att »gilla« förslaget, så att man får en känsla för hur många som står bakom.

FS anser att förslagen är intressanta, särskilt möjligheten att låta alla medlemmar se de motioner som skickas in, men att de resurser som krävs för att införa förslagen måste vägas mot övriga områden som kongressen beslutar att Finansförbundet ska prioritera.

Begränsa mandatperioderna för förtroendevalda

En medlem på Swedbank föreslår att tiden som ledamöter kan sitta i Finansförbundets förbundsstyrelse samt regionstyrelserna begränsas till tre mandatperioder i sträck. Motionsförfattaren anser att en rotationsprincip gör det möjligt för nya personer med nya infallsvinklar att komma in i styrelserna.

FS håller inte med, utan anser att en sådan tidsgräns riskerar att leda till att kunskap och kompetens går förlorad.

]]>
»Det handlar om att träffa väldigt många bolag« https://www.finansliv.se/artikel/det-handlar-om-att-traffa-valdigt-manga-bolag/ Thu, 07 Nov 2019 11:30:42 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31948 Varför satsar ni på fintech?

– Banksektorn är på väg att förändras både på konsument- och företagssidan och vi tror att fintechbolag är väldigt väl positionerade för att driva den utvecklingen. Utvecklingen går inte riktigt så fort som vi förväntat oss, men den sker systematiskt där bankernas lösningar och produktutbud blir ifrågasatta. Som nischbank är vi en del av förändringen, men hinner inte springa på alla bollar. Fintechbolagen i fonden är ett bra komplement till den övriga banken.

Vilka kriterier måste stämma för att ni ska investera i en startup?

– Teamet är oerhört viktigt och det ska helst inte vara en ensam entreprenör. Flera av våra entreprenörer är dessutom ofta lite äldre och kanske har viss tidigare erfarenhet från finansbranschen.

– Vi tittar särskilt på företag som har finansierats av grundarna själva eller någon enstaka affärsängel. Bolaget ska ha fått något slags erkännande, som betalande kunder, och kommit upp i en viss omsättning och vara i behov av mer pengar för att skala upp. Steget från egna pengar till att göra en större runda är ofta det svåraste. Där emellan verkar vi och kan på det viset få förhållandevis många bolag för pengarna. Investeringshorisonten ligger på minst sju år.

Vilken roll tar ni som investerare?

– Vi sitter i styrelsen, men är inte involverade operativt. Vi vill att entreprenörerna ska få sitt svängrum. I de fall bolaget behöver hjälp kan vi använda resurser inom Collector eller hänvisa till vårt nätverk. Sedan följer vi upp genom kontinuerlig rapportering att bolagen följer sina prognoser och att de levererar i tid. Vi försöker också etablera samarbeten mellan banken och fintechbolagen där det passar.

Nämn några exempel du gillar i portföljen.

– Gimi, tidigare Veckopengen, är ett exempel som är på väg att utveckla en ny internetbank anpassad för barn. I appen finns bland annat anpassat läromaterial och funktioner som hjälper barn att spara, spendera klokt och även tjäna pengar med hjälp av sina föräldrar. Kashing är ett annat bolag som har utvecklat ett kassasystem som underlättar för detaljhandeln, en bransch som i dag är ganska konkurrensutsatt.

Hittar ni i nuläget fintechbolag till en rimlig prislapp som passar in i er filosofi?

– Stockholm är fortfarande jätte­bra och jag tror att tillgången på bolag kommer fortsätta vara god. För vår del handlar det om att träffa väldigt många bolag och hitta de bästa och mest intressanta bolagen. Är man duktig och initierad går det att hitta jättefina fintechbolag även framöver till en rimlig värdering.

237 miljoner har hittills investerats

Collector Ventures har investerat i fintechbolagen Betterwealth, Capcito, Kaching, Leeroy, Matspar, Mondido, Mr Shoebox, Gimi, Nordkap, Roaring.io, Sigmastocks,  Solifast, Splitgrid, Swiftcourt, Voxo, Wrapp, ZealId, och Wint.

Hur skulle en lågkonjunktur påverka sektorn?

– Det är klart att det skulle få konsekvenser. En del bolag skulle försvinna, men jag tror inte på någon utbredd fintechkris. Däremot skulle en lågkonjunktur trycka till värderingarna bland de högst värderade fintechbolagen.

Vad blir nästa steg för fintech?

– Det finns enormt mycket kvar att göra och områden som är mer eller mindre orörda inom allt ifrån private banking, bolån, vardagsbetalningar till lönehantering. Storbankerna blir generellt bättre, men inte i den takt som kunderna förväntar sig.

]]>
Regtech och AI – här är trenderna som bankerna tittar på https://www.finansliv.se/artikel/regtech-och-ai-har-ar-trenderna-som-bankerna-tittar-pa/ Thu, 07 Nov 2019 11:29:23 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31946 Carl Hemeren, kommunikatör och pressansvarig, Nordea:

– Proptech såväl som Regtech är intressant, men även områden som täcker prenumerationshantering och mer gröna alternativ till investeringar.

Stephan Erne, digital chef på Handelsbanken:

– I dagsläget letar vi särskilt efter partners inom regtech och sustaintech men är alltid öppna för att träffa bolag som tror att vi tillsammans kan bygga värde för våra kunder.

Anders Karlström, presschef på Marginalen Bank:

– AI är ett mycket intressant område som vi löpande arbetar med. Även open banking och de finansiella tjänster som följer av det nya betaltjänstdirektivet PSD2.

Johan Wolf, investeringschef på SEB Ventures Capital:

– Vi tittar på ett brett spann av trender, bland annat cybersäkerhet, regtech, AI för finansiella industrin, lösningar för företag och back-office system baserat på ny teknik.

]]>
Bankerna pumpar in miljonbelopp i småbolagen https://www.finansliv.se/artikel/bankerna-pumpar-in-miljonbelopp-i-smabolagen/ Wed, 06 Nov 2019 12:39:10 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31942 Mest framåt­lutade på investerarfronten är SEB och Collector Bank som båda driver ren­odlade fintechfonder sedan 2016. Mätt till antalet investeringar är Collector Ventures störst och har totalt investerat 237 miljoner kronor spritt över 24 fintechbolag och två exits. SEB Ventures Capital har gjort färre investeringar till antalet, men har en investeringsram som sträcker sig upp till 500 miljoner kronor.

Betaljätten Visa är en annan aktör som på senare tid har gett sig in matchen och öronmärkt 100 miljoner dollar, motsvarande runt 1 miljard kronor, som ska investeras i fintechs de kommande åren.

Även Nordea har hakat på risk­kapitaltåget och sedan 2017 har banken gjort ett antal fintech­investeringar. Det gäller även Swedbank som bland annat gått in i Göteborgsbaserade Minna Technologies som nischat in sig på prenumerationshantering.

Handelsbanken sticker ut som den enda storbanken som ännu inte gjort en investering i fintechsektorn, men har i stället inlett ett antal strategiska samarbeten. Enligt bankens digitala chef, Stephan Erne, närmar sig Handelsbanken fintechbolagen från ett annat håll än branschkollegorna.

Vi är öppna för investeringar, men det är inte en uttalad strategi där vi först och främst ser partnerskapet som den naturliga affärsutvecklingen.

– Vi letar efter samarbeten som kan stärka affärsmodellen, medan andra kanske har en tydligare strategi att gå ut och leta efter företag att investera i. Vi är öppna för investeringar, men det är inte en uttalad strategi där vi först och främst ser partnerskapet som den naturliga affärsutvecklingen.

Samtidigt finns aktörer som går mot strömmen. Nätmäklaren Nordnet investerade så sent som för ett år sedan 46 miljoner kronor i Tink, men har nu lagt sin riskkapitalfond Nordnet Venture på is.

– Vi har i dag inga investeringar inom området. Vår strategi är först och främst att utveckla tjänster på egen hand, samt att ingå partnerskap för de tjänster vi inte bygger själva, säger Johan Tidestad, presschef på Nordnet.

Vår strategi är först och främst att utveckla tjänster på egen hand.

Marginalen Bank har gått på samma linje och utvecklar istället fintechtjänster i egen regi via dotterbolaget Marginalen Financial Services som exempelvis ligger bakom betaltjänsten Hygglig.

– Vi har valt att satsa på egen utveckling då vi får en bättre kontroll på hela utvecklingsprocessen. Dessutom anser vi att fintechbranschen är mycket högt värderad, säger Anders Karlström, presschef på Marginalen Bank.

Det har också börjat dyka upp nya former av samarbeten. Det kanske tydligaste exemplet just nu är samarbetet som sträcker sig över fem företagsgränser där ICA Banken, Söderberg&Partners, Ikano, Ålandsbanken och fintechbolaget Borgo ingår och som gått in under gemensam flagg för att konkurrera om bolån. Företagets namn är ännu inte klart.

]]>