Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Fri, 24 May 2019 07:53:58 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.2.1 Det betyder EU-valet för branschen https://www.finansliv.se/artikel/det-betyder-eu-valet-for-branschen/ Thu, 23 May 2019 07:40:41 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31589 Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Valdeltagandet brukar vara lågt. Förra EU-valet röstade bara 51 procent av de röstberättigade i Sverige.

Ändå har EU en stor inverkan på svensk politik. Inte minst för finansmarknaden. De senaste åren har banker och finansbolag lagt allt mer resurser på compliance och implementering av nya regelverk så som Mifid2, PSD2 och GDPR. Samtliga är EU-direktiv.

EU-valet 2019

• Val till Europa­parlamentet hålls vart femte år. Söndagen den 26 maj är det EU-val i Sverige.

• I EU-parlamentet sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna. Antalet ledamöter avgörs av storleken på befolkningen. Flest har Tyskland, 96 stycken. Sverige har 20.

• Storbritanniens utträde ur EU har skjutits upp, och landet kommer med största sannolikhet att delta i EU-valet. När Storbritannien lämnar EU kommer antalet ledamöter att minska till 705.

Men Christina Nyman tror att finansbranschen har tagit sig igenom den tyngsta regelbördan nu.

– Framöver handlar det snarare om ökat fokus på efterlevnad och kontroll av de regleringar som finns, än att regleringarna kommer öka mycket mer.

Christina Nyman anser inte att EU-valets utgång kommer få någon större effekt på finansmarknaden på kort sikt.

– Jag har svårt att se det. Om det blir en mindre tydlig majoritet i de stora blocken kan det bli svårare att komma överens, vilket skulle kunna göra att valet av ECB-chef (Europeiska centralbanken) tar längre tid. Men jag har svårt att se att det skulle ändra inriktning på penningpolitiken.

Men på längre sikt kan EU-parlamentet få stor betydelse för finansmarknaden och även ekonomin i Europa. Vissa partier vill att EU ska få mer inflytande, medan andra vill se det omvända.

Foto: Johan Marklund.

– En mer gemensam finanspolitik skulle så klart påverka finansmarknaden. Men det ligger väldigt långt bort, som det ser ut nu. Det andra scenariot är att de populistiska partierna får mer makt och att länder med höga statsskulder får mer inflytande. Det skulle så småningom kunna leda till att EU för en mer expansiv finanspolitik.

Det sistnämnda scenariot vore problematiskt vid en lågkonjunktur, vilket de flesta bedömare tror att vi är på väg mot nu. Räntorna ligger redan så lågt att centralbankerna har svårt att stimulera ekonomin. Sverige står sig bättre än många andra länder eftersom vår statsskuld är låg, men så ser det inte ut i hela Europa.

– Om vi hamnar i en ordentlig lågkonjunktur framöver, då har länder som Tyskland förmåga att påverka sin konjunktur medan länder som Italien inte har det. Utan en gemensam finanspolitik i EU kan man inte göra så mycket, den höga skuldsättningen i många länder gör det svårt.

Skulle man få likviditetsproblem i banksektorn så har ECB fler verktyg, men när det gäller konjunkturen krävs mer långsiktig finanspolitik.

ECB kan visserligen hålla räntorna nere och köpa mer tillgångar för att försöka stimulera ekonomin. Men det är osäkert om det kommer ge någon större effekt, enligt Christina Nyman.

– Skulle man få likviditetsproblem i banksektorn så har ECB fler verktyg, men när det gäller konjunkturen krävs mer långsiktig finanspolitik. Man måste få fart på arbetsmarknaden och konkurrenskraften, och betala av statsskulderna.

Ett annat orosmoln är givetvis Brexit. Det mesta tyder på att risken för en hård Brexit är avvärjd nu när Storbritannien fått längre tid på sig. Men den utdragna processen är också ett problem, anser Christina Nyman.

– Det råder en stor osäkerhet. Arbetsmarknaden i Storbritannien har klarat sig bra hittills, men tittar man på investeringar har nivån varit ganska låg. Det svaga pundet har hjälpt till ett tag, men vi får nog räkna med en ganska lång period av låg tillväxt. Det påverkar hela Europa, oavsett om Storbritannien är med i EU eller inte.

]]>
»Människor vill göra gott, men det måste vara enkelt« https://www.finansliv.se/artikel/manniskor-vill-gora-gott-men-det-maste-vara-enkelt/ Tue, 21 May 2019 08:59:55 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31585 Fintechbolagen Trine har tagit stora kliv sedan starten för fyra år sedan. Affärsidén bygger på en investeringsplattform för gräsrotsfinansiering som gör det möjligt för privatpersoner att investera i solenergi, en investering som ska göra trippel nytta. Lokalbefolkningen får ren el, koldioxidutsläppen minskar och det finns möjlighet till avkastning, enligt bolaget.

Så tjänar Trine pengar

Intäktsmodellen bygger enkelt förklarat på delningsekonomi där bolaget och investerarna delar lika på den ränta som låntagaren betalar. I snitt ligger den på 10–12 procent per år. I takt med att bolagen som Trine samarbetar med blir större och lånevolymerna ökar är planen att Trines andel ska minska.

Initialt har Trine fokuserat på länder i Östafrika och det första lånet gjordes 2015 i Nairobi, Kenya. Efter det har bolaget ut­ökat successivt och finns nu i fler länder i Afrika och i andra delar av världen. Totalt är Trine uppe i 53 emitterade lån.

Målsättningen på kort sikt är att nå norr om 1 miljard kronor i finansierade lån för att fram till 2020 ha finansierat lån för över 3 miljarder kronor. I nuläget är merparten av investerarna privatpersoner, men för att driva tillväxten och ta nästa steg behöver bolaget attrahera mer institutionellt kapital.

För att klara det avslöjar Trine nu planer på att starta en slags företagsobligationsfond. Tanken är att fonden ska investera i de underliggande lånen som finansieras via Trines plattform.

Sam Manaberi bekräftar att bolaget har börjat se över möjligheterna och att samtal förs med ett antal potentiella partners.

Vår roll är att visa konkret hur pengarna kan användas för att göra gott.

–  Vi vill skapa en struktur som gör det enkelt för alla institutionella spelare som vill in att kunna investera. Vi ser att starten ligger 1–2 år bort.

I dagsläget ligger en mycket stor mängd kapital på bankkonton utan ränta. Sam Manaberi menar att det finns en dysfunktionalitet i marknaden.

– Människor vill göra gott, men det måste vara enkelt. Vår roll är att visa konkret hur pengarna kan användas för att göra gott. Gör vi det kommer människor att börja investera antingen via vår plattform eller så småningom via vår fond.

Vad hoppas ni att satsningen ska leda till?

– Vi har stora förhoppningar att förflytta sparkapital där en större andel privatsparande och institutionellt kapital hittar in i det här området, säger han och fortsätter.

– Vi utmanar inte traditionellt sparande som fenomen, vi utmanar inte kapitalism eller bankerna. Vi utmanar det uppenbart trasiga tänket att man inte kan göra gott och tjäna pengar samtidigt.

Den stora utmaningen framåt, enligt Sam Manaberi, är att hitta fler bolag som håller »riktigt hög kvalitet«, ett arbete som både är väldigt svårt och som kräver mycket fokus och noggrannhet. Alla lån har inte gått enligt plan, och nyligen kom den första förlusten för investerarna.

Bolagen som Trine letar efter finns i alla delar av världen.

Trine har nyligen finansierat ett bolag i Pakistan som förser samhällen på landsbygden med solel. Samma sak har gjorts i Myanmar. Framåt finns planer på att gå in i Latinamerika med fokus på Mexiko och Guatemala och eventuellt Chile.

Det här är människor som är mycket ute i fält och träffar företagen. Då är det inte lika viktigt att vi sitter på samma plats, utan att de är nära kunderna.

– Vi går djupt och fokuserat. De bästa bolagen råkar jobba i olika marknader, säger Sam Manaberi.

För att vara nära affären rekryterar nu Trine på investerings­sidan. De nya kollegorna kommer inte utgå från huvudkontoret i Göteborg, utan sitta i lite olika delar av världen.

– Det här är människor som är mycket ute i fält och träffar företagen. Då är det inte lika viktigt att vi sitter på samma plats, utan att de är nära kunderna.

En annan utmaning handlar om hur organisationen internt ska växa utan att ta på sig fel risk.

– Vår största smäll kom när vi blev mellan 15–20 personer, alltså där vi är nu. Jag upplever att vi är i genom processen med ena foten, säger Sam Manaberi.

– Det är inga problem för en organisation på 100 anställda att lägga till 20 personer. Då finns hela organisationsmodellen redan på plats med tydliga kommunikationsvägar, villkor och processer. Men i fasen när man går från 10 till 20 personer måste den modellen byggas från grunden. Och det arbetar vi väldigt mycket med nu.

]]>
Ingen avsättning till Oktogonen https://www.finansliv.se/artikel/ingen-avsattning-till-oktogonen/ Mon, 20 May 2019 10:45:57 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31595 Handelsbanken har ställt in avsättningen till Oktogonen för 2018. Det innebär att de anställda går miste om 827 miljoner kronor.

»En samlad bedömning av bankens utveckling för 2018« ligger bakom styrelsens beslut att ställa in avsättningen till personalens vinstandelsstiftelse Oktogonen, skriver Handelsbanken i sin rapport.

Att avsättningen ställs in är ovanligt, det har bara skett en gång tidigare sedan finanskrisen 2008.

– Vi har full förståelse för att våra medlemmar är besvikna och att det kan uppfattas som märkligt att banken valde att reservera avsättning till Oktogonen vid varje kvartal 2018. Finansförbundet i Handelsbanken har inget avtal med banken som reglerar detta och det omfattas inte heller av vårt medbestämmandeavtal utan detta är ett ensidigt beslut av Centralstyrelsen, säger Anna Hjelmberg, ordförande för Finansförbundet på Handelsbanken, i ett mejl till Finansliv.

Enligt Handelsbankens vd Carina Åkerström är skälet till att man ställer in avsättningen för 2018 och även första kvartalet 2019 att banken vill ha lägre kostnader än konkurrenterna. Oktogonens regelverk säger nämligen att en avsättning enbart ska ske om Handelsbanken redovisar ett bättre resultat (räntabilitet) än övriga affärsbanker inom verksamhetsområdet.

]]>
Bankerna ska inte hjälpa till att måla fasader vita https://www.finansliv.se/artikel/bankerna-ska-inte-hjalpa-till-att-mala-fasader-vita/ Mon, 20 May 2019 08:30:54 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31584 En tidigare finansminister och statsminister, lobbyist och styrelseledamot i Ålandsbanken. Det låter som rätt bra meriter för en ordförande i Swedbank. Och så har han stor medie­vana.

Göran Persson är också en person som kan provocera. Hans raka, kanske ålderdomliga, stil går inte alltid hem. Ändå tror jag att han, när han väljs på bankens extrastämma kommer att skapa trygghet.

Anställda i Swedbank känner fortfarande olust inför avslöjandena kring penningtvätten i Baltikum, Göran Persson kommer kanske att kunna stå som garant för att banken följer lagar och regler och gör vad den kan mot penningtvätt.

Penningtvätt går igen i storbankernas första kvartalsrapporter. Swedbank har satt undan 650 miljoner för arbete mot penningtvätt och Nordea är beredd på böter på upp emot 1 miljard. Många anställda arbetar med att motverka penningtvätt, bara på Nordea är det över tusen personer som är anställda för det.

Enligt vår artikel saknas i stor utsträckning rätt kompetens på bankerna i dag, men inte heller myndigheter och regelverk är på plats.

Finanslivs genomgång av bankernas arbete mot penningtvätt i förra numret visade att bankerna redan lägger ansenliga summor för att motverka att smutsiga pengar blir rena. Men frågan är om det ens är möjligt att på allvar sätta stopp för tvätten. Den globala finansmarknaden behöver enkla och snabba vägar, som också är säkra och hemliga. Och det är ju just de som utnyttjas av skumrasktyperna.

Gör bankerna ens rätt saker? Gör lagstiftarna? Enligt vår artikel saknas i stor utsträckning rätt kompetens på bankerna i dag, men inte heller myndigheter och regelverk är på plats.

Varje år omsätter den kriminella ekonomin i Europa runt 1 250 miljarder kronor. 85 procent av penningtvätten sker genom det traditionella banksystemet. Endast en mycket liten del av tvättandet identifieras och stoppas.

För att penningtvättarna ska ta andra vägar än via bankerna så måste det vara tillräckligt avskräckande. I dag upptäcks i runda slängar en procent av de olagliga pengarna. Hur mycket mer krävs för att det ska spela roll på riktigt, 10 procent, 20? Är det möjligt att nå?

I så fall måste banker och myndigheter få börja dela information om misstänkta brottslingar och det går emot banksekretessen.

Önskvärt är det i alla fall att skurkarna, som köper och mutar länder och rättssystem, som mördar och smugglar människor såväl som varor, som finansierar terror, inte ska kunna använda banker för att måla sin fasad vit. Det ska åtminstone vara rejält svårt för dem att bygga sin fasad.

Utan fasad blir de lättare att hitta, åtala och fängsla.

Utan fasad blir de lättare att hitta, åtala och fängsla.

Den 26 maj är det val till EU. Det är ett val lite i skymundan, men valet är till ett parlament som blir allt viktigare för Sverige.

Den så kallade trilogen; parlamentet, kommissionen och ministerrådet, fattar många beslut som direkt får återverkan i Sverige. Finansmarknaden är förstås en sådan självklar EU-fråga, liksom miljö och transporter, till exempel.

Det minsta vi kan göra är att gå till valurnorna och visa vad vi vill med EU.

]]>
»Ett lyckligt äktenskap bygger på separat ekonomi och fuck off-kapital« https://www.finansliv.se/artikel/ett-lyckligt-aktenskap-bygger-pa-separat-ekonomi-och-fuck-off-kapital/ Thu, 16 May 2019 09:00:24 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31563 För tre år sedan berättade jag för min bästa vän att jag skulle gifta mig och hon blev glad. När jag sedan berättade att jag valt att fortsätta ha separat privatekonomi höjde hon sina ögonbryn och förstod inte varför vi då skulle gifta oss. Att ha separat ekonomi rör upp många känslor men för mig är det en fråga om frihet. Låt mig förklara var jag menar.

Dock har jag märkt att det anses fult att ha separat ekonomi.

Förr i tiden gifte man sig ofta av ekonomiska skäl, men i dag är det möjligt att gifta sig för att man vill. Samtidigt har det blivit socialt accepterat att skilja sig. Hälften av alla äktenskap slutar, efter i snitt 10,5 år, i skilsmässa. För mig handlar separat ekonomi om att ha totalkontroll över min exitplan och ett fuck off-kapital som jag fritt förfogar över. Att ta höjd för en eventuell skilsmässa är att ta ansvar för min egen framtida lycka.

Dock har jag märkt att det anses fult att ha separat ekonomi. Kanske har det att göra med att jag sätter mig själv främst? Egoistiskt tycker många. Det pratas tyst om separat ekonomi varför det är lätt att tro att de flesta har gemensam ekonomi. Men sanningen är den att andelen gifta par med helt gemensam ekonomi har sjunkit brant under de senaste sju åren, från 70 till 51 procent, enligt Nordeas årliga Familjeekonomiundersökning. Börjar det månntro bli mer accepterat att ta ansvar för sin egen framtida lycka?

Börjar det månntro bli mer accepterat att ta ansvar för sin egen framtida lycka?

Något jag får höra ofta av förespråkarna för gemensam ekonomi är att separat ekonomi skulle vara orättvist. Orättvist för den i äktenskapet som tjänar mindre. De vill inte leva i ett äktenskap där enbart en har råd att åka på resor och äta ute. Men så behöver det inte vara. Denna myt utgår från att hushållets kostnader delas lika, oberoende förutsättningar.

Vi har i stället valt att bidra efter förmåga genom att dela hushållets kostnader efter procent och inkomst. Det är också möjligt att jämna ut ännu mer genom att vardera parten bidrar så att båda har lika mycket i fickpengar när hushållets gemensamma kostnader är betalda. För det är just dessa fickpengar som har gjort det viktigt för mig att ha separat ekonomi. Jag kan välja att spara eller spendera dem. Det är mina pengar och min frihet.

En av fem kvinnor har inte råd att skilja sig, visar en kartläggning från Danske Bank.

Men varför är det viktigt att ha sina egna pengar? Jo, en av fem kvinnor har inte råd att skilja sig, visar en kartläggning från Danske Bank. 37 procent av kvinnorna ser ekonomin som ett stort hinder för att separera, vilket är dubbelt så många som bland männen. Jag vill välja att vara gift för att jag vill, inte för att jag måste. Genom att ha separat ekonomi med äktenskapsförord samt ett fuck off-kapital, vet jag att jag råd att dra eftersom det jag sparat tillfaller mig. Det är frihet för mig.

Självklart handlar ett lyckligt äktenskap om mer än pengar. Jag menar inte heller att separat ekonomi passar alla. Det viktiga är att sätta sig ner och prata parekonomi när man fortfarande är sams och hitta det som passar just er. För faktum är att oväntade saker som skilsmässa inträffar, hur tråkigt det än är att prata om. Men om inte jag tar ansvar för min framtida lycka – vem gör då det?

]]>
»Jag undviker att ha nära vänner som kunder, men de flesta är bekanta« https://www.finansliv.se/artikel/jag-undviker-att-ha-nara-vanner-som-kunder-men-de-flesta-ar-bekanta/ Mon, 13 May 2019 08:00:36 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31555 Snön yr utanför fönstret. Landskapet är alldeles vitt, det går knappt att urskilja himlen från marken. Det blåser, men är inte särskilt kallt för att vara Kiruna den här tiden på året. Bara 4–5 minusgrader.

Här inne på spaavdelningen är det betydligt varmare. Snart kommer gästerna som har varit ute och åkt skidor, vandrat eller besökt gruvan under förmiddagen. Då ska de kunna koppla av och njuta av utsikten.

Kontrasten mellan den uppvärmda poolen och snövidderna utanför kunde inte vara större. Det är vackert, men det är inte snön de flesta gäster är här för att se. Det är norrskenet.

Sparbanken Nord

• Sparbanken Nord har tio bankkontor i Norrbotten: Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Öjebyn, Överkalix och Övertorneå. Sammanlagt har Sparbanken cirka 200 anställda.

• Kontoret i Kiruna har tolv anställda, varav tre företagsrådgivare.

• Sparbanken Nord är fristående men samarbetar med Swedbank. Bland annat köper Sparbanken in alla digitala tjänster från Swedbank.

• År 2017 gjorde Sparbanken Nord en vinst på 255 miljoner kronor. Omkring 10 procent av vinsten avsätts till samhällsutveckling i de områden Sparbanken Nord finns. Projektet kallas för Framtidsbanken.

– Vi öppnade spaavdelningen 2013, det blir mer och mer populärt för varje år. I dag är vårt största problem att vi måste neka gäster för att det är fullt, säger Dennis Lind, som driver Camp Ripan tillsammans med sin syster Frida Lind-Oja och deras mamma Monica Lind.

Camp Ripan är en av Sparbanken Nords företagskunder, och var tidigare som namnet antyder en camping. Men sedan familjen Lind tog över anläggningen 2002 har de gjort om det till ett hotell med restaurang, konferensanläggning och spa. Här finns i dag 300 sängplatser i 90 rum. Det är fortfarande en stugby, men stugorna håller numera hotellstandard. Fokus är naturupplevelsen.

– En av de första sakerna vi gjorde var att byta ut belysningen på hela anläggningen till en mer dämpad belysning, så att det inte stör norrskenet, säger Dennis Lind.

Redan från början har de försökt tänka hållbart och använda material från närområdet. Nu bygger de om köket för att få mer plats samt en mer klimatsmart och energisnål restaurang. De har bland annat köpt en snabbkompost som ska omvandla alla matrester till jord inom 24 timmar. Jorden planerar de att använda till ett växthus som ska ligga inne i spaavdelningen.

Robert Lahti, Frida Lind-Oja och Dennis Lind.
Foto: Fredric Alm.

– Först tänkte vi lägga växthuset någon annan stans, men sedan kom vi på att värmen och fukten i vårt spa är perfekt för odling. Då kan vi använda värmen istället för att bara släppa ut den. Och så är kombinationen spa och växthus ganska rolig, säger Frida Lind-Oja.

Förutom komposten har de också köpt ett nytt ventilationssystem som återanvänder all värme, energisnåla kylar och lampor samt en display i köket som ska visa hur mycket energi de gör av med.

Det nya köket blir också en förbättring av arbetsmiljön för personalen. Camp Ripan har vuxit ur sina lokaler och har de senaste åren fått använda containrar utomhus som kyl- och frysrum. Men nu byggs nya kyl- och frysrum i anslutning till köket så att kockarna inte längre behöver springa ut och hämta råvaror.

Foto: Fredric Alm.

Satsningen är nödvändig för att Camp Ripan ska kunna växa. Men att bygga nytt kök är dyrt, och det är här Sparbanken Nord kommer in i bilden. Utan finansiering från banken skulle det vara mycket svårt för Camp Ripan att bygga om, särskilt med det hållbarhetstänk de vill ha.

– Som bank är det roligt att få vara med i en sådan här satsning. Det är sällan man får vara med och finansiera något så innovativt, säger Robert Lahti, företagsrådgivare på Sparbanken Nord.

Han är en av tolv anställda på kontoret i Kiruna, Sparbanken Nords nordligaste kontor. Robert Lahti har jobbat på banken sedan 2011. Innan dess jobbade han på Nordea, som ligger knappt hundra meter från Sparbanken.

Det har blivit mycket mer regeltungt. Det är inte så många år sedan som folk undrade varför man ville veta var deras kontanter kom ifrån när de skulle sätta in dem. »Det har väl inte du med att göra?« kunde de säga.

Under hans 20 år i bankbranschen har mycket förändrats. Förr skedde de flesta kontakter personligen och det kunde räcka med en handskakning för att göra upp en affär. Så ser det inte ut i dag.

– Det har blivit mycket mer regeltungt. Det är inte så många år sedan som folk undrade varför man ville veta var deras kontanter kom ifrån när de skulle sätta in dem. »Det har väl inte du med att göra?« kunde de säga.

Robert Lahti upplever att de flesta kunder i dag har stor förståelse för att banken måste ställa vissa frågor, särskilt företagskunderna. I och med GDPR har i stort sett alla företag varit tvungna att förhålla sig till liknande regelverk.

En annan sak som förändrats är betalningarna. Även om Sparbanken i Kiruna fortfarande har kontanthantering (liksom konkurrenterna Handelsbanken och Nordea) så sker de flesta betalningar digitalt nu.

Ingen av bankerna i Kiruna har stängt ned. SEB lade ned sitt kontor i Gällivare för ett tag sedan, men det är ju 10 mil härifrån.

Digitaliseringen har inneburit nedskärningar på många banker, och flera kontor har lagts ned runt om i landet. Men inte i Kiruna. Sparbanken Nord har faktiskt vuxit under tiden Robert Lahti har jobbat här, och konkurrenterna klarar sig också bra.

– Ingen av bankerna i Kiruna har stängt ned. SEB lade ned sitt kontor i Gällivare för ett tag sedan, men det är ju 10 mil härifrån, säger Robert Lahti.

De stora avstånden är en faktor som kan ha gynnat Kirunas banker. Kiruna är den överlägset största orten på många mil och det finns inga mindre orter i närheten som har lokala bankkontor. Dessutom finns många företag här.

– Om man ska finansiera företag så måste man förstå sig på verksamheten, och då är det en stor fördel att jobba lokalt, säger Robert Lahti.

Han gör omkring 3–4 kundbesök i veckan. Förutom besöken svarar han på frågor via mejl och sms så ofta han kan.

– Jag försöker vara tillgänglig, många vill ha vägledning i både stora och små frågor. Det kan handla om hur de ska finansiera sin verksamhet på bästa sätt, hur betalningarna ska skötas eller hur mycket egna pengar som behövs för ett lån.

Varje företagsrådgivare på Sparbanken Nord har omkring 100 kunder. Storleken på deras verksamheter varierar, men de flesta av Robert Lahtis kunder har en omsättning på 10–50 miljoner kronor per år.

Robert Lahti känner de flesta av sina kunder ganska väl. Det blir lätt så på en mindre ort. Dessutom är han hockeytränare i Kiruna IF, så de flesta vet vem han är.

– Jag undviker att ha nära vänner som kunder, men de flesta är bekanta. Det kan vara en fördel många gånger, men det kan vara svårt också. Med åren har jag lärt mig att vara tydlig med att det här är min yrkesroll, så här måste jag agera.

I de fallen kan de nya regleringarna vara ett stöd, tycker Robert Lahti. Han kan hänvisa till dem ifall någon bekant ifrågasätter varför han måste se alla resultatrapporter.

Om det ser ut som ett bombnedslag och de inte kan hitta i pärmarna så speglar det sig oftast i företagets verksamhet.

Robert Lahti har genom åren lärt sig att just rapporter och dokument säger mycket om kunden. Inte bara innehållet i dem, utan också hur företagen hanterar dokumenten.

– Om det ser ut som ett bombnedslag och de inte kan hitta i pärmarna så speglar det sig oftast i företagets verksamhet.

Förutom ordning och reda lägger Robert Lahti också stor vikt vid att förstå kundens affärsverksamhet, samt hur ägarna tänker och vad de har för värderingar.

Camp Ripan har han bra koll på. Familjen Linds relation till Sparbanken Nord sträcker sig långt tillbaka i tiden. Frida och Dennis föräldrar drev tidigare en restaurang i Kiruna och blev kunder i banken redan 1985. Då var det Hans »Hasse« Wollmén som var deras rådgivare. Han jobbar fortfarande kvar på Sparbanken Nord.

– Det är en gammal kundrelation, mycket informell. Vi förstår deras affär och idéer, säger Robert Lahti.

– I vår bransch kan det vara svårt att hitta finansiering, men vi har aldrig haft några problem med det, säger Dennis Lind.

Foto: Fredric Alm.

Han visar hur det nya köket kommer att vara öppet ut mot restaurangen, så att gästerna kan se in till kockarna när de lagar mat.

– Vad gör ni av det gamla köket? frågar Robert Lahti.

– Det har vi kvar. En del blir bageri, och resten ska kunna användas för catering, teambuilding och utbildning av kökspersonal, säger Dennis.

– Får ni ut informationen om hållbarhetssatsningen till kunderna på något sätt? frågar Robert Lahti.

– Ja, imorgon ska jag träffa en byrå och diskutera hur vi ska kommunicera det, svarar Frida Lind-Oja.

Robert Lahti har besökt Camp Ripan fyra gånger under de åtta månader de jobbat med ombyggnationen. I början för längre möten där de diskuterat projektplanerna och ekonomin, numera oftast bara tio minuter för att se hur bygget går.

– Jag ser efter att det fortlöper som det ska, söker efter eventuella problem och ställer frågor för att hjälpa dem undvika fallgroparna. När det är klart kommer jag att göra en uppföljning och se om investeringen har lett till att de får fler gäster.

Den här typen av besök är ganska vanliga för Robert Lahti just nu. Hela Kiruna håller på att flyttas tre kilometer bort från sin nuvarande plats eftersom LKAB:s järnmalmsgruva blir allt större och underminerar marken under staden. Det skapar svårigheter för en del av Sparbankens kunder, däribland detaljhandeln som blir av med sina nuvarande hyreskontrakt och antagligen kommer att få betala högre hyra i den nya stadskärnan. Men det innebär också arbetstillfällen för andra, eftersom det pågår många byggprojekt runt om i stan.

– Många jobbar med flytten, direkt eller indirekt, säger Robert Lahti.

Även Sparbanken Nord ska flytta. De nya lokalerna intill Kiruna stadshus byggs just nu och kommer stå klara 2022. Robert Lahti ser fram emot flytten.

– Vi har alla fått vara med och tycka till om ritningarna för det nya kontoret. Det är en chans att få bygga framtidens bank, det känns kul.

]]>
Undantag för PSD2-gränssnitt https://www.finansliv.se/artikel/undantag-for-psd2-granssnitt/ Thu, 09 May 2019 07:37:29 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31544 Det finns vissa krav på bankerna om hur de ska tillhandahålla kundinformation inom ramen för PSD2, vilka?

– Europeiska bankmyndigheten (EBA) har skapat tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder inom ramen för PSD2. Enligt artikel 30 i dessa standarder måste kontoförvaltande institut, till exempel banker och kreditinstitut, tillhandahålla information till tredjepartsleverantörer via ett gränssnitt om de erbjuder ett betalkonto online åt sina kunder. Gränssnittet blir helt enkelt det sätt som tredjepartsleverantörerna hämtar information om sina kunder.

– Det finns två typer av tredjepartsleverantörer: kontoinformationsleverantörer och betalnings initieringsleverantörer. De första tillhandahåller bara information om de betalkonton kunden har, medan betalningsinitieringsleverantörer också kan initiera betalningar åt kunden.

Det finns olika typer av gränssnitt, vilka?

– Antingen kan de kontoförvaltande instituten ge tredjeparts leverantörerna tillgång till deras vanliga kundgränssnitt, eller så kan de skapa ett särskilt gränssnitt som leverantörerna kan använda.

Om man väljer ett särskilt gränssnitt, vad gäller då?

– Om man skapar ett särskilt gränssnitt så måste det finnas en beredskapsmekanism ifall gränssnittet inte fungerar. Då ska leverantörerna dirigeras om till kundgränssnittet. Beredskapsmekanismen finns för att tredjepartsleverantörerna ska kunna leverera sin tjänst på ett säkert och tillförlitligt sätt, oavsett hur de kontoförvaltande instituten väljer att tillhandahålla informationen.

Finns det något undantag från detta krav?

– Ja. Om man inte vill ha en beredskapsmekanism så kan man ansöka om undantag hos oss. För att beviljas undantag bör man leva upp till ett antal krav som är fastställda i riktlinjer. Bland annat ska de kontoförvaltande instituten stresstesta gränssnittet, redogöra för vilka problem som har uppstått och hur man löst dem, och visa att tillgängligheten i det särskilda gränssnittet är god.

– Man ska helt enkelt kunna visa att det särskilda gränssnittet har lika bra tillgänglighet och prestanda som kundgränssnittet. Ett av syftena med PSD2 är ju att öka konsumentskyddet och främja nya produkter och tjänster på betalmarknaden. Därför är det viktigt att de kontoförvaltande instituten inte hindrar utvecklingen av nya tjänster eller begränsar de nya leverantörernas möjligheter att utföra sina tjänster på ett säkert och konsumentvänligt sätt.

När kan man ansöka om undantag?

– Ansökan är öppen sedan den 14 mars. Vi kommer i detta fall att ta emot ofullständiga ansökningar eftersom bolagen till exempel måste kunna visa att de har haft en testfunktion uppe i minst sex månader och påvisa bred användning av gränssnittet. Då dessa tester pågår hos många aktörer kan man komplettera med de uppgifterna senare.

– Handläggningstiden för en ansökan är 60 dagar från det att ansökan är fullständig. Har man inte fått beslut om undantag innan den 14 september så måste man tillhandhålla åtkomst via kundgränssnittet eller ett särskilt gränssnitt med beredskapsmekanism.

Hur stort är intresset för att få undantag från beredskapsmekanism?

– Några banker har uttryckt en avsikt att ansöka om undantag från beredskapsmekanism, men vi vet ännu inte hur många ansökningar vi kommer få.

]]>
»Man har inte tagit moraliskt ansvar« https://www.finansliv.se/artikel/man-har-inte-tagit-moraliskt-ansvar/ Wed, 08 May 2019 07:03:51 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31537 Penningtvättsskandalen i Baltikum fortsätter att växa. Swedbanks vd Birgitte Bonnesen har avgått, men skandalen påverkar inte bara Swedbank och Danske Bank. Fler hållbara fonder har minskat sina innehav i bankerna, och förtroendet för hela bankbranschen sjunker.

– Det är oerhört allvarligt. Jag är förbannad över hur illa man skött den här affären. Dels att man inte tagit sitt moraliska ansvar och sagt nej till kunder som har ett kriminellt förflutet, men också att man inte varit öppen och transparent och erkänt misstag. Det är ett skolboksexempel på hur man inte ska agera, säger Per Bolund (MP) om Swedbank.

Men Swedbank och Danske Bank är knappast de enda bankerna som varit inblandade i penningtvätt de senaste åren. Enligt Europol upptäcks endast en procent av all penningtvätt i Europa, och en majoritet sker just genom det traditionella banksystemet. Är det då realistiskt att förvänta sig att de svenska bankerna helt ska kunna hålla sig fria från penningtvätt?
Finansmarknadsministern tycker det.

Jag förväntar mig att de svenska bankerna ska vara ett föredöme, inte en skamfläck.

– Jag har högt ställda krav på de svenska bankerna. Jag förväntar mig att de ska vara ett föredöme, inte en skamfläck i internationella jämförelser.

Per Bolund anser att bankerna måste avstå från de kunder där man inte kan säkerställa vem som står bakom bolagen.

– Det har man uppenbarligen inte skött på det sätt man borde, det är jag väldigt missnöjd med.

Lagstiftningen kring penningtvätt har skärpts de senaste åren. Bland annat är den sanktionsavgift som Finansinspektionen (FI) kan utdöma nu 10 procent av bankens årsomsättning, vilket är betydligt mer än de 50 miljoner kronor som tidigare var den maximala avgiften.

– Vi har också samordnat myndigheterna bättre och förstärkt Finansinspektionens resurser för att arbeta effektivt mot penningtvätt. Men vi har fler lagskärpningar på gång, säger Per Bolund.

Regeringen har nyligen lagt ett lagförslag om att även advokater ska omfattas fullt ut av penningtvättslagen. Dessutom planerar regeringen att lagstifta om att den information som bankerna skickar till FI ska bli mer strukturerad och enklare att söka i, samt ge FI större utrymme att granska banker som är utlandsägda.

Vi måste ställa krav på bankerna, men också ge dem de verktyg de behöver.

Senast i januari nästa år ska även det så kallade femte penningtvättsdirektivet vara infört i Sverige, som bland annat innebär att registren över huvudmän bakom bolag blir offentliga i hela EU.

– Vi har noterat att bankerna tycker det är svårt att hitta information om vem som är verklig huvudman, det kommer bli tydligare nu. Vi måste ställa krav på bankerna, men också ge dem de verktyg de behöver för att arbeta effektivt, säger Per Bolund.

I samband med penningtvättshärvan i Swedbank har kritik även riktats mot FI, som flera bedömare anser inte har gjort tillräckligt för att upptäcka penningtvätten. Men Per Bolund har fortsatt förtroende för myndigheten.

– Jag tycker att FI har visat att man menar allvar. De här problemen vi ser nu beror inte på myndighetsbrister, utan på brister inom bankerna.

FI har begärt ytterligare 10 miljoner kronor i anslag för sitt arbete mot penningtvätt, något som Per Bolund kommer att försöka få igenom i budgeten.

– För mig är det väldigt högt prioriterat. 10 miljoner är ingen lösning, men kan vara en viktig pusselbit.

]]>
Kan en sjuk­sköterska skriva under ett intyg om sjukdom?  https://www.finansliv.se/artikel/kan-en-sjukskoterska-skriva-under-ett-intyg-om-sjukdom/ Thu, 02 May 2019 09:18:25 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31534 Fråga: Hej! Jag jobbar på bank och är för närvarande sjukskriven. Jag var hos läkare för att få intyg om sjukdom den sjunde dagen efter jag blev sjuk. På intyget var det sjuksköterskan som hade skrivit under och inte läkaren. Min arbetsgivare reagerade på detta och krävde ett intyg från läkaren. När jag kontaktade läkaren förklarade han för mig att arbetsgivaren inte har rätt att kräva att läkare signerar intyget utan att det räcker med att en legitimerad sköterska gör det. Vad är det som gäller?

Henrik Cronier: Den här frågan har debatterats en del i media och många anser att det är fullt tillräckligt att en sköterska skriver ett sjukintyg. Inte minst för att avlasta läkare i influensatider. Som reglerna ser ut är det faktiskt formellt så att det är läkare (eller tandläkare) som måste skriva läkarintyg. Enligt Socialstyrelsen och Försäkringskassan finns inte delegationsrätt till sjuksköterska när det gäller läkarintyg.

(Svaret gavs i mars 2019)

]]>
»Vi bevakar dygnet runt vad som sägs om SEB« https://www.finansliv.se/artikel/vi-bevakar-dygnet-runt-vad-som-sags-om-seb/ Tue, 30 Apr 2019 07:21:01 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=31528 Mika Burman Götz resa in i finansbranschen började via universitetet. Hon pluggade företagsekonomi i Uppsala, hade alltid haft ett intresse för aktiemarknaden och att driva bolag och det dröjde inte länge innan hon engagerade sig i studentföreningen Uppsalaekonomerna. Tillsammans med ett par vänner från plugget startade hon ett börsrum på universitetet där studenter fick tillgång till kursdata och handelsapplikationer. De höll kurser, seminarier och föreläsningar i allt från teknisk analys till makro. Här träffade också Mika Burman Götz den person som senare anställde henne efter universitetet.

Mika Burman Götz

Titel: Head Business Development Corporate & Private Customers, SEB.

Ålder: 39 år.

Utbildning: Civilekonom och socialpsykologi Uppsala Universitet.

Karriär: Unga Aktiesparare, Nordnet, SEB.

Familj: Sambo och två bonusbarn.

Intressen: Personlig utveckling, yoga.

Karriärtips: Follow your passion!

– Jag har mycket att tacka min tid i Uppsala för både vad jag kan och det nätverk jag skapade, säger hon.

Det var aldrig aktuellt att gå den klassiska vägen, det vill säga att börja som revisor. I stället blev det första jobbet som projektledare på det nystartade skolinformationsprojektet Ung Privatekonomi som syftade till att lära gymnasieungdomar om sparande och varför det är viktigt att ha koll på sina pengar. Hon träffade elever i alla kategorier och arbetet var för det mesta roligt, men det fanns också tillfällen när det inte var en enkel uppgift.

– Allra störst intryck gjorde ett gäng elever i Malmö som mer eller mindre skrek åt mig när jag kom in i klassrummet »Vad gör du här, vi har inga pengar«! Det var supertufft, men jag lärde mig att kunskap gör skillnad och att man måste utgå från den kunskap publiken man talar till har för att kunna påverka. Man måste alltid, alltid ha sin »kund« i fokus.

Efter projektledarrollen blev hon vd på Unga Aktiesparare, ett roligt men slitigt arbete. Förbundets medlemmar är ideellt engagerade och det blev mycket helg- och kvällsjobb. Ett par år senare hörde Klas Danielsson av sig som då var vd på Nordnet. Nätmäklaren var i en kraftig tillväxtfas och en seriös utmanare till storbankerna vilket tilltalade Mika Burman Götz.

Foto: Ylva Sundgren.

På Nordnet tog hennes teknikintresse fart på allvar. Hon lärde sig hur aktiemarknaden fungerar tekniskt, men även hur viktigt det är att ha kundens behov främst när man utvecklar digitala lösningar. Hon hade ett par olika roller men när det var som mest intensivt arbetade hon parallellt som ställföreträdande Sverigechef och som sparekonom. Den tunga arbetsbördan gjorde att det ibland inte funkade alls tidsmässigt.

– Jag var ofta på kontoret otroligt tidigt till väldigt sent. Sedan fanns det en stor vilja att leverera och göra bra saker, så även om det var många timmar på jobbet var det väldigt roliga timmar, säger hon.

Mobilbanken tar över

Det mobila bankbesöket dominerar på SEB. I december 2018 hade SEB:s privatapp runt 14,5 miljoner inloggningar, att jämföra med 6 miljoner besök på SEB.se. På företagssidan hade banken 780 000 inloggningar i mobilappen i december.

När Mika Burman Götz tog steget från nätmäklare till storbank stod återigen vänner från studietiden i centrum efter att en kompis från Uppsala tipsat om henne internt på SEB. Hon anställdes för att driva den digitala försäljningen, men tjänsten gjordes snart om till att ansvara för de privata digitala kanalerna, främst SEB:s internetbank och mobilapp. Det tog dock ett tag innan hon helt förstod hur organisationen fungerade.

– Jag fick verkligen en kulturchock som bestod i att komma från en fullt ut digital verksamhet, helt fokuserad mot spara-affären till en verksamhet där man fick skrika ganska högt kring de digitala frågorna och där utlåningssidan hade ett mycket större fokus än sparasidan. Men det har hänt en del sedan dess, nu är kunden i fokus i allt vi gör från regelverksprojekt till initiativ i mobilappen, säger hon.

Vi säkerställer att vi förstår vad rådgivarna behöver i kundmötet på kontoren och digitalt och försöker sedan översätta det i produkter och tjänster.

Det har gått sju år sedan Mika Burman Götz gick till SEB och sedan dess har hon seglat upp som en av bankens framstående ledare. För ett år sedan fick hon den tunga rollen som affärsutvecklingschef mot privatkunder och små och mellanstora företag, vilket också innebär personalansvar för 80 anställda. Jobbet handlar om att se till att bankens produkter stämmer överens med gällande lagar och regler, men även att vidareutveckla och skapa nya produkter och tjänster.

– Mitt team är bottenplattan i allt som görs som tas ut till kund. Vi säkerställer att vi förstår vad rådgivarna behöver i kundmötet på kontoren och digitalt och försöker sedan översätta det i produkter och tjänster.

Att både vara loket i den digitala utvecklingen och samtidigt vara en bra chef på en stor avdelning är en tuff utmaning. Hon gör sitt bästa för att vara en mänsklig ledare, vilket till stor del handlar om att frigöra tid för att finnas där för de anställda och försöka förstå deras behov. Det viktigaste för att lyckas i sin roll är enligt Mika Burman Götz att skapa ett bra team, att vara tillgänglig och röja hinder och se till att gruppen har rätt förutsättningar att leverera.

– Jag tycker om att peka ut riktningen, men själva arbetet kan mina medarbetare bäst. I förlängningen tror jag starkt på ett mindre hierarkiskt ledarskap där de anställda, inte ledaren, fattar fler av de kritiska affärsbesluten, säger hon och fortsätter.

I förlängningen tror jag starkt på ett mindre hierarkiskt ledarskap där de anställda, inte ledaren, fattar fler av de kritiska affärsbesluten.

– Jag tror mycket på grupp­utveckling och att skapa tillit till varandra. Ju mer tillit desto mer komplexa uppgifter klarar man av att lösa. Det tror jag är helt avgörande när man ska ta sig an både den hårda konkurrensen från fintechbolagen där ute, men också när man ska försöka implementera komplexa regelkrav som PSD2 och Mifid2.

Mika Burman Götz jobbar med affärsutvecklare, systemtestare, IT-kodare, UX-personer och i vissa fall även kunder. Den traditionella bankmannakunskapen kommer alltid att vara viktig, men för den som vill jobba inom affärsutveckling på bank krävs också ett visst teknikintresse.

– Det har varit min kombination hela vägen att jag både förstått affären men samtidigt haft intresse för den tekniska sidan. Jag tycker att SEB har kommit långt i att rekrytera rätt kompetenser och banken blir mer och mer likt ett mjukvarubolag. En stor del av våra anställda är utvecklare och så måste det vara och det kommer förmodligen bara att bli fler.

Teamet arbetar agilt vilket innebär att man jobbar med prototyper som testas av successivt och som byggs om beroende på hur processen utvecklas. Det agila arbetssättet är på gång att implementeras bredare i banken, en process som Mika Burman Götz är delaktig i. Hon menar att det agila arbetssättet gör teamen mer effektiva. Ett exempel på det är utvecklingen av den digitala bolåne­ansökan. Mika Burmans Götz avdelning har frågan på sitt bord och stora delar av processen, från att ge svar om lånelöfte till att färdigställa kundens ansökan, är nu digitaliserad och automatiserad.

– Det har varit viktigt att säkerställa att vi har en effektiv process och ett stabilt system på baksidan som kan ge kunderna snabba svar. Vi började att testa tjänsten på en kundgrupp och expanderar nu successivt, säger hon.

Låt säga att en kund letar bostad på Hemnet, då är det väl rimligt att SEB finns påkopplade där istället för att behöva logga in separat på banken?

Digitala bolån är en av många lösningar som poppat upp som svampar den senaste tiden. Trenden med open banking, drivet av EU-direktivet PSD2, där bankerna på kundens begäran tvingas att dela med sig av kunddata har banat väg för nya fintechbolag i ekosystemet och till nya samarbeten. För SEB:s del har det genererat samarbeten med Tink för privatkunder och med Capcito och Cardlay på företagssidan. Mika Burman Götz tror att open banking kommer bidra starkt till att det finansiella landskapet ritas om och där bankerna samexisterar och i högre utsträckning söker sig utanför sin trygghetszon.

–  Låt säga att en kund letar bostad på Hemnet, då är det väl rimligt att SEB finns påkopplade där istället för att behöva logga in separat på banken? Jag tror att open banking kommer möjliggöra många nya partnerskap och samarbeten som flätar ihop tjänster och produkter.

Mika Burman Götz menar att det har skett en stor attitydförändring inom SEB på området bara de senaste tre, fyra åren. När Digital Banking-avdelningen bildades 2015 (med Mika Burman Götz som en av cheferna) inkluderades även SEB:s venture capital-verksamhet. Avdelningen gick från att ha ett mandat som inte tillät investeringar i fintechbolag till att något år senare i stort sett bara investera i fintechbolag.

Samtidigt är inte alla lika positiva till en helt öppen struktur. Finansliv har tidigare skrivit om att Nordea överväger att maska en del av informationen som banken enligt lag inte är tvungen att dela. Enligt Mika Burman Götz finns inga sådana planer på SEB.

Våra samarbeten med fintechs har stärkt SEB, de gör oss bara ännu bättre.

– Kundernas integritet är viktigast för oss. Men i grunden tror jag att det är positivt att nya möjligheter till samarbeten uppstår och det finns en kraft i förändringen som förhoppningsvis gör att tjänster inte kan existera om de inte tillför ett tydligt kundvärde. Våra samarbeten med fintechs har stärkt SEB, de gör oss bara ännu bättre.

I takt med att nya appar och mobiltjänster har lanserats ökar kraven på bankerna att leverera kundupplevelser. Förväntningarna kommer särskilt från så kallade millenials och flera fintechbolag, som danska Lunarway, har försökt slå myntet av de ökade kundkraven.

För att själva förstå vilken upplevelse som yngre kunder förväntar sig startade Mika Burman Götz ett projekt för en tid sedan. Grund­idén var att samla in data för att bygga en ungdomsapp som skulle ha en annorlunda design och en mjukare känsla. Det var inget som den yngre generationen alls ville ha.

– Kunderna tryckte på att det här är våra pengar. Det är något som är viktigt och seriöst och att de ville ha samma typ av struktur som i den vanliga appen. Det är viktigt att inte ha de förutfattade meningarna utan att vi vågar testa. Efter att ha nördat ned sig och arbetat länge i branschen är det lätt att ha en uppfattning om vad som är rätt, men när man faktiskt frågar kan man få ett helt andra svar än förväntat, säger hon.

Jag menar att bankbranschen har förändrats väsentligt vad gäller kundcentrering bara de senaste 2–3 åren.

Vad den unga generationen tycker är viktigt men Mika Burman Götz tillägger att det är viktigt att ligga nära alla målgrupper. Banken träffar regelbundet kundpaneler som testar nya funktioner och som deltar i djupintervjuer. Mycket handlar också om att fånga upp de synpunkter som kommer in via kundtjänst och sociala medier.

– Vi har bevakning dygnet runt vad som sägs om oss och vad vi behöver förändra. Vi lägger ned ett stort arbete på att vara nära kunden, vilket jag inte tror kunderna alltid förstår. Jag menar att bankbranschen har förändrats väsentligt vad gäller kundcentrering bara de senaste 2–3 åren.

Hon följer noggrant vad övriga banker gör men menar samtidigt att det är minst lika viktigt att titta utanför branschgränserna. Netflix gör det till exempel möjligt att titta på film i appen och plocka upp samma sekvens lite senare i datorn.

– Mjukvaran vet precis var kunden befann sig, vad den har sett och vad tjänsten ska rekommendera. Det är lika relevant, om inte mer, att titta på vad den typen av aktörer gör, säger hon.

Det är lika relevant, om inte mer, att titta på vad den typen av aktörer som Netflix gör.

Hon tror att ny teknologi som artificiell intelligens kommer vara en viktig pusselbit för att fortsätta utveckla kundupplevelsen. 2016 lanserade SEB den digitala kundstjänstrådgivaren Aida på SEB. se. Mika Burman Götz menar att banken är inne i en utforskande fas, men tillägger att hon hade trott att det skulle gå lättare att förstå AI-tekniken.

– Vi hade en föreställning att det skulle gå snabbare att lära sig och skala tekniken, men det tar tid att lära upp digitala assistenter att förstå och att komma med egna svar. Det är kanske först när Aida även finns i mobilen som hon kan tillföra ett större mervärde, till exempel att genomföra betalningar, och inte bara svara på frågor.

När Mika Burman Götz blickar framåt ett par år tror hon att finansbranschen kommer vara sig relativt lik. Privatpersoner och företag kommer fortsatt behöva hjälp med finansiering för att bo och växa, men däremot kommer bankerna vara mer kundorienterade, datadrivna och ligga teknisk i framkant. För egen del vill hon vara kvar och fortsätta driva den utvecklingen. Samtidigt har hon också planer som sträcker sig bortom bank och finans.

– Får man drömma fritt skulle jag ju också gärna hänga på Bali, vakna vid havet, yoga och fördjupa mig spirituellt.

]]>