Finansliv https://www.finansliv.se Bank, försäkring och finans Thu, 22 Feb 2018 10:04:36 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.4 Hanna fick inte stödet hon behövde av FTF https://www.finansliv.se/artikel/hanna-fick-inte-stodet-hon-behovde-av-ftf/ Thu, 22 Feb 2018 10:01:55 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30311 Hanna, som vill vara anonym, är anställd på If. Hon är en av dem som utsatts för sexuella trakasserier och rapporterat det till försäkringsbolaget, utan resultat.

Under den senaste tiden har hon varit tjänstledig. I höstas fick hon via media veta att det kontor hon i vanliga fall arbetar på har lagts ned. Ingen från If har hört av sig och berättat om nedläggningen. Det har inte heller fackförbundet FTF gjort, där Hanna är medlem.

Orolig över vad som kommer att hända med hennes tjänst bestämde hon sig för att själv ta kontakt med FTF centralt. Hon ville inte vända sig till de lokala fackliga företrädarna, eftersom de är anställda av If.

– Jag vill inte prata med någon där, jag får ångest bara jag tänker på allt som hänt och hur If har betett sig, säger Hanna.

Men centralt fick hon ingen hjälp. Enligt FTF måste Hanna ta kontakt med fackliga företrädare eller skyddsombud på If, eftersom det är den lokala klubben som har förhandlingsrätt.

– Jag fick namn och kontaktuppgifter till några andra förtroende­valda än de jag har jobbat med, men jag vågar inte kontakta dem heller. Det kanske låter som att jag är paranoid, men när man har jobbat i en så korrupt miljö vet man inte vem man kan lita på.

När man har jobbat i en så korrupt miljö vet man inte vem man kan lita på.

Arbetsrättsjuristen Pia Attoff, advokat på Attoff Law, är inte insatt i Hannas fall men enligt henne är det ganska vanligt att medlemmar inte känner förtroende för sina lokala fackliga representanter i sådana här sammanhang.

– Normalt sett brukar man då hantera frågan centralt. Men det är upp till varje fackförbund, de är ju organiserade olika.

FTF:s arbetsmiljöexpert Christian Sundin bekräftar att den lokala klubben generellt har förhandlingsrätt. Men medlemmar kan ändå höra av sig till förbundet centralt, enligt honom.

Detta har hänt

I slutet av oktober avslöjade Expressen att en misstänkt våldtäkt skett i samband med en jobbkonferens på If.

I november bekräftade If för Finansliv att ett stort antal interna utredningar om sexuella trakasserier pågår. If lovade då att meddela resultatet när utredningarna var klara.

I december kunde Finansliv avslöja att If har känt till problemen med trakasserier i minst två år .

Nu är utredningarna klara, men If har inte gått ut med någon information om resultatet. Flera anställda och tidigare anställda som Finansliv har pratat med medverkade i utredningarna – men har inte fått veta någonting om vad de lett till.

– Det är mycket olyckligt om medlemmen i det här fallet upplevt att FTF centralt nekat att hjälpa henne. Vi nekar ingen medlem rådgivning, men vi följer den förhandlingsordning som förbundet beslutat om. Det betyder att FTF centralt alltid hänvisar medlemmen att först ta upp förhandlingsärendet med den lokala klubben innan vi kan gå vidare med ärendet centralt. Vi uppmanar medlemmen i fråga att kontakta oss igen så att vi kan komma tillrätta med saken.

Hannas tjänstledighet tar snart slut, men hon vet fortfarande inte om hon har ett jobb att gå tillbaka till. Hon känner sig besviken på hur FTF har hanterat hennes ärende.

– Man ber om hjälp och blir hänvisad till det företag man blir utsatt av, jag förstår inte logiken i det.

]]>
If: »För vår del är det nu business as usual« https://www.finansliv.se/artikel/if-for-var-del-ar-det-nu-business-as-usual/ Wed, 21 Feb 2018 08:14:51 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30307 Som Finansliv tidigare skrivit har det pågått ett stort antal internutredningar om sexuella trakasserier på försäkringsbolaget If, efter att uppgifter om en misstänkt våldtäkt avslöjades av Expressen i höstas.

Finansliv har under hösten kunnat berätta om omfattande problem med trakasserier och mobbning på If, problem som försäkringsbolaget har känt till åtminstone sedan 2015.

Detta har hänt

I slutet av oktober avslöjade Expressen att en misstänkt våldtäkt skett i samband med en jobbkonferens på If.

I november bekräftade If för Finansliv att ett stort antal interna utredningar om sexuella trakasserier pågår. If lovade då att meddela resultatet när utredningarna var klara.

I december kunde Finansliv avslöja att If har känt till problemen med trakasserier i minst två år .

Nu är utredningarna klara, men If har inte gått ut med någon information om resultatet. Flera anställda och tidigare anställda som Finansliv har pratat med medverkade i utredningarna – men har inte fått veta någonting om vad de lett till.

Innan årsskiftet lovade If att berätta om vad man kommit fram till när utredningarna var klara. Men någon sådan information har inte kommit.

Finansliv har varit i kontakt med flera anställda och tidigare anställda på If som inte har fått veta någonting om hur utredningarna har gått. Det trots att flera av dem själva har varit utsatta för sexuella trakasserier och/eller mobbning, och medverkat i utredningarna.

– Jag pratade med en utredare på If som sa att de tog det här på allvar och att han skulle återkoppla till mig, men jag har inte hört någonting. Ingen har hört av sig, säger Jenny, en tidigare anställd som vill vara anonym.

Sofia, som fortfarande är anställd på If, har mejlet uppgifter till utredningsenheten om de trakasserier hon själv varit utsatt för och det hon sett andra utsättas för. Men hon har inte fått något svar.

Jag tycker att vi som har varit med i utredningarna har behandlats som skit.

– Jag tycker att vi som har varit med i utredningarna har behandlats som skit. Det är ingen som har frågat hur vi mår, om vi behöver hjälp, ingenting. Det är ganska tydligt att If vill lägga locket på, säger Sofia, som vill vara anonym.

– Vi som har vittnat och pratat med utredarna, vi har gått igenom mycket. Var tar man ansvar för det? Det är inte schysst att man inte återkopplar, eller att vi inte erbjuds någon form av stöd, säger Lisa, en tidigare anställd.

En annan av de som medverkat i utredningarna är Jonas. Han tog själv kontakt med If:s utredningschef Anders Lindstrand för att höra hur det gick. Det hade då gått två månader sedan han förhördes av en av If:s utredare utan att han hade fått någon återkoppling.

– Anders Lindstrand sa till mig att utredningarna var klara, och att han inte kunde säga exakt vad de hade lett till men att »väldigt många av de inblandade« fått lämna If, säger Jonas.

Men Jonas vet att flera av dem som han själv har trakasserats av jobbar kvar, och har personal­ansvar.

– När jag frågade om det ändrade Anders Lindstrand sin ton och blev näst intill hånfull. Han ifrågasatte syftet med mitt samtal och sa att jag borde vara nöjd över att de »allra värsta« har fått lämna.

När Finansliv ringer upp If:s utredningschef Anders Lindstrand vill han inte kommentera utredningarna, eller ens bekräfta att de är klara.

– Vi har tagit beslutet att den information vi har lämnat så här långt räcker, vi uttalar oss inte mer om det här, säger Anders Lindstrand.

Men ni sa förut att ni skulle meddela hur det hade gått efter att utredningarna var klara?

– Men nu har vi ändrat oss. Vi kommunicerar inte mer.

Varför har ni ändrat er?

– Vi har valt att kommunicera så öppet tidigare, och nu är det tillräckligt, säger Anders Lindstrand.

Finansliv försöker även få en intervju med Katarina Dufvenmark, HR-chef på If, i samband med att hon deltar i en frukostföreläsning anordnad av FTF om hur försäkringsbranschen ska gå vidare efter #metoo. Men hon vill inte svara på några frågor.

– Nej, jag kan inte uttala mig om det. Inte för att jag inte är insatt i frågorna, men det är bäst att alla frågor går genom pressavdelningen så att jag inte säger något jag inte borde, säger Katarina Dufvenmark.

Finansliv tar kontakt med press­avdelningen och ber om en intervju med If:s vd Torbjörn Magnusson. Men If:s pressansvariga Caroline Uliana säger nej.

– Vi har bestämt oss för att det har skrivits så himla mycket om det här nu, så det kommer inte att bli aktuellt.

Är utredningarna klara?

– Ja, utredningarna är klara, men arbetet fortsätter. Det är ett långsiktigt arbete naturligtvis, som vi har tagit på största allvar. Jag har ju i tidigare intervjuer talat om vad vi gör i form av dels utredningarna men också utbildningar till ledare och att vi har pratat om det här i olika forum på ledarnivå och medarbetarnivå. Så för vår del är det nu »business as usual«.

Men har ni gått ut med någon information om att utredningarna är klara?

– Nej, det har vi inte gjort. Varför skulle vi göra det?

För att ni tidigare sa att ni skulle göra det.

– Som svar på frågan: Ja, de är klara. Det finns både de som har fått lämna företaget och de som har fått varningar.

Hur många är det som har fått lämna?

– Jag tänker inte kommentera något mer. Vi har tagit det här på största allvar och verkligen gjort någonting åt det här, och vi är väldigt nöjda över att vi gör det. Men vi har inget mer att säga i frågan helt enkelt.

Hur kommer det sig att ni har ändrat er om det, att gå ut med information om utredningarna?

– Vi valde initialt att berätta, eftersom det är viktigt för våra medarbetare att veta om att vi gör någonting åt de missförhållanden som fanns. Men det finns ingen anledning för oss att fortsätta prata om det här nu, säger Caroline Uliana.

Jonas är inte förvånad över att If har ändrat sig.

If vill tysta ned det här, det är den uppfattning jag har fått.

– If vill tysta ned det här, det är den uppfattning jag har fått och många med mig. Tyvärr. På ett sätt kan man förstå att de inte vill bli förknippade med dåliga händelser, men å andra sidan borde man väl vilja gå till botten med problemen.

Sofia håller med. Hon känner igen hanteringen från tidigare händelser på försäkringsbolaget.

– De har som taktik att sopa allt under mattan. Därför är jag inte förvånad över att ingen har hört av sig till mig heller.

Enligt Caroline Uliana har If gått ut med information på sitt intranät om att utredningarna är klara. Hon vill inte svara på om hur mycket information medarbetarna har fått om själva resultatet, eller om If har kontaktat de som medverkat i utredningarna.

– Jag tänker inte prata om hur vi har hanterat enskilda fall eller vem som har fått vilken information.

Jag har pratat med flera anställda på If som säger att de inte har fått någon information om att utredningarna är klara. Hur kommer det sig?

– Det får de stå för, för vi har skrivit om det på intranätet.

Hur mycket ett företag informerar om vad utredningar om sexuella trakasserier har lett till varierar, enligt de arbetsrättsexperter som Finansliv har pratat med.

– Det är alltid en avvägning mellan integritet och tydlighet men det finns inga formella hinder mot att en arbetsgivare informerar att en medarbetare har fått lämna, säger Henrik Kjellander, advokat och delägare Setterwalls advokatbyrå.

Pia Attoff, advokat och partner i Attoff Law, en advokatbyrå specialiserad på arbetsrätt, är inte insatt i utredningarna på If men anser generellt att de som medverkat i en utredning bör få veta resultatet.

Jag tycker att de som drabbats ska få reda på hur långt utredningarna har kommit och vad man kommit fram till.

– Jag tycker att de som drabbats ska få reda på hur långt utredningarna har kommit och vad man kommit fram till och ifall man ska inleda arbetsrättsliga åtgärder. Om någon har slutat kan man informera om det, men man behöver inte gå in på hur, säger Pia Attoff.

Hon påpekar att syftet med en utredning om sexuella trakasserier inte är att utse en syndabock, utan att ta reda på vad som har hänt och vad man kan göra för att uppnå en bra arbetsmiljö.

– Man ska ju försöka lösa arbetsmiljöproblemet, då måste man informera om vad man kommit fram till, säger Pia Attoff.

Hon kan inte uttala sig specifikt om If, men tycker att arbetsgivarna har glömts bort lite under höstens uppmärksammade avslöjanden av sexuella trakasserier på arbetsplatser i samband med #metoo.

– Jag kan säga att jag är lite förvånad över att arbetsgivarna inte ser sitt ansvar i det hela. Det här är inte enkom en fråga mellan två personer, det här är en arbetsmiljöfråga. Det är arbetsgivarens ansvar.

Setterwalls advokatbyrå genomförde utredningen om sexuella trakasserier på TV4 efter avslöjandet om programledaren Martin Timells sexuella trakasserier av kolleger. När Setterwalls gör sådana utredningar går man i genom skriftligt material och pratar med de inblandade för att så långt som möjligt utreda vad som faktiskt har hänt.

– Vi gör också en legal bedömning, till exempel om något har skett i strid med arbetsrättsliga lagar och vilket ansvar arbetsgivaren i sådana fall har. Slutligen ger vi en rekommendation hur klienten bör agera, och om det handlar om påstådda trakasserier är det viktigt att säkerställa att både policyer och det löpande arbetet uppfyller lagkraven och fungerar, säger Henrik Kjellander.

Det finns inget lagkrav på att arbetsgivare måste ta in externa utredare när man gör utredningar om sexuella trakasserier. Däremot står det i den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö (AFS 2015:4) att den som genomför utredningen ska agera opartiskt och ha de berördas förtroende.

– Jag rekommenderar definitivt inte att man gör det internt, utan att man tar in någon som utreder och sen går in och rekommenderar hur man kan förbättra sitt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren bär ett ansvar, ska man utreda sig själv så blir det knepigt, säger Pia Attoff.

– Genom att anlita advokater finns det också en garanti att det görs objektiva bedömningar som ser till klientens intressen och inte till enskilda individer, säger Henrik Kjellander.

Men If har inte tagit in någon extern utredare, utan har istället valt att göra alla utredningar internt.

– Vi har kapaciteten och kunskapen internt att sköta det här, säger Caroline Uliana.

Ni ser inga problem med att internt utreda det egna företaget?

– Nej, absolut inte.

Sofia är kritisk till att If har valt att utreda internt, särskilt med tanke på att Anders Lindstrand var utredningschef även 2015. Hon och flera andra medarbetare och tidigare anställda på If som Finansliv pratat med tycker inte att den gamla utredningen sköttes på ett bra sätt.

– Det känns som att man försöker skydda If:s intressen, snarare än att gå till botten med det som har hänt. Hur ska vi som utsatts någonsin få upprättelse om vi inte får veta vad som sker? säger Sofia.

Lisa var en av dem som larmade om missförhållandena på If 2015. Hon är besviken över hur If har hanterat utredningarna, både då och nu.

– Det känns som att de inte förstår att det här är på riktigt. Det är människors liv det handlar om.

Jonas instämmer.

– Det här har drabbat mig väldigt hårt personligen, jag har fått betala ett högt pris. Jag känner inte att If har visat någon förståelse för det.

]]>
»Kunderna vill kommunicera på nya sätt« https://www.finansliv.se/artikel/kunderna-vill-kommunicera-pa-nya-satt/ Mon, 19 Feb 2018 13:44:40 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30253 Det har knappast undgått någon i finans- och försäkringsbranschen att EU-direktivet GDPR snart träder i kraft. Samtidigt arbetar försäkringsbranschen också med ett annat kommande EU-direktiv – IDD – som väntas träda i kraft i oktober. Båda direktiven innebär omfattande förändringar för försäkringsbolagen.

– Jag tror aldrig tidigare vi har sett så många nya regelverk samtidigt, som berör så många frågor. Mycket är bra, det är ökat konsumentskydd som ligger i botten, men att man behöver göra så stora förändringar samtidigt blir så klart en prövning, säger Johanna Okasmaa Nilsson.

Swedbank försäkring

• Helägt dotterbolag till Swedbank.

• Grundades 1990.

• Har cirka 140 anställda.

• Affärsområden: Pension, sjuk- och livförsäkring.

• Sammanlagt förvaltat kapital: 180 miljarder kronor.

Hon tog nyligen över vd-posten permanent på Swedbank Försäkring, efter att ha varit ställföreträdande vd och tidigare ordförande för bolaget. Regelverk är ett område hon kan väl. Johanna Okasmaa Nilsson är jurist i grunden och har bland annat jobbat som chefsjurist på Swedbank Försäkring och som tillförordnad chef för hela juristorganisationen på Swedbank AB.

– De omfattande regelförändringarna är definitivt en av de största utmaningarna för oss och för hela försäkringsbranschen den närmaste tiden.

Men det är inte bara reglerna i försäkringsbranschen som förändras. Även i kundernas beteende syns stora skillnader på kort tid, enligt Johanna Okasmaa Nilsson.

Kunderna vill kommunicera på andra sätt, de vill inte ha brev med försäkringsbesked.

– Det finns ett helt annat sätt att hantera försäkringar i dag än för några år sedan. Kunderna vill kommunicera på andra sätt, de vill inte ha brev med försäkringsbesked.

Hon anser att Swedbank Försäkring liksom andra försäkringsbolag måste blir bättre på att digitalisera kommunikationen. Pensionsbolagen var tidigt ute med digitalisering i form av Min pension, tjänsten som tagits fram tillsammans med Pensionsmyndigheten där kunder kan gå in och se sitt samlade pensionssparande och göra prognoser. Nu växer också insurtech-trenden, särskilt inom sakförsäkringar. Men mer krävs, enligt Johanna Okasmaa Nilsson.

– Man ser inte lika många nya digitala uppstickare på försäkringsmarknaden som inom bank. Det man ser är främst sajter som hjälper en att jämföra eller byta försäkringsbolag.

Inom livförsäkring och pension, som är Swedbank Försäkrings affärsområden, är insurtechbolagen ännu färre. Swedbank Försäkring samarbetar inte med något sådant bolag i dag, men Johanna Okasmaa Nilsson utesluter inte samarbeten i framtiden.

– Men jag tror också man ska vara ärlig, det är inte så att gemene man går in och googlar efter nya försäkringar. Det är inte en högintresseprodukt på det sättet. Jag tror mer på att digitalisera flödet för de som redan är kunder.

Det är inte så att gemene man går in och googlar efter nya försäkringar.

Swedbank Försäkring arbetar nu med att digitalisera och förbättra kommunikationen med både de egna kunderna och bankkunderna i Swedbank.

– Vi vill öka kommunikationen och berätta för bankkunderna att vi har bra försäkringsprodukter. Framför allt ser vi en möjlighet att växa inom individuell tjänstepension, säger Johanna Okasmaa Nilsson.

]]>
Lyssna på branschens spellistor! https://www.finansliv.se/artikel/lyssna-pa-branschens-spellistor/ Fri, 16 Feb 2018 12:42:20 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30295 Här är alla listor.

]]>
Finansfredag: mjuklandning på bostadsmarknaden? https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-mjuklandning-pa-bostadsmarknaden/ Fri, 16 Feb 2018 10:05:27 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30292

]]>
Det viktiga oberoendet https://www.finansliv.se/artikel/det-viktiga-oberoendet/ Wed, 14 Feb 2018 09:08:46 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30279 Finansliv är till för läsarna! Det låter väl självklart. Men för vissa medier känns det tveksamt om det är mottagaren eller avsändaren som är viktigast. Inom organisationspressen, där medlemstidningar och fackförbundstidningar ingår, pågår en debatt om hur oberoende tidningarna är i relation till sin huvudman. En viktig fråga är om tidningen har en chefredaktör som också är ansvarig utgivare, det vill säga den som har det juridiska ansvaret för vad som publiceras. En annan viktig fråga är om det finns en policy eller ägardirektiv där det framgår vilket uppdrag tidningen har. En tidning som är till för medlemmarna ska absolut ha uppdraget att även kunna granska sin ägare.

Chefredaktören bestämmer det redaktionella innehållet i en oberoende tidning, inte ägarens kommunikationsavdelning eller fackförbundens kanslipersonal.

Enkelt uttryckt bestämmer chefredaktören det redaktionella innehållet i en oberoende tidning, inte ägarens kommunikationsavdelning eller fackförbundens kanslipersonal.

Under de senaste veckorna har frågan aktualiserats genom den pågående konflikten på Lärarförbundet om gränsdragning mellan kommunikationsavdelningen och förbundets medlemstidningar.

Hur ser det då ut på Finansliv? Som bekant är Finansliv både en branschtidning och en medlemstidning för medlemmar i Finansförbundet och FTF. Finansliv är ett eget bolag som ägs till hälften vardera av de båda förbunden. Chefredaktören är också ansvarig utgivare. Sedan tidningen Finansliv startades 2010 har det funnits en policy som garanterar tidningens oberoende. I uppdraget ingår att granska ägarna, det vill säga Finansförbundet och FTF. Varför är detta viktigt? Dels är det grundläggande för trovärdigheten, medlemmarna ska vara helt säkra på att Finansliv är till för dem. Finansliv är medlemmarnas tidning – inte förbundens kommunikationskanal. Och dels är oberoendet viktigt för att kunna fungera som branschtidning.

Det är straffbart för den som tagit emot en anonym uppgift att avslöja sin källa.

För att kunna skriva angelägen journalistik är vi beroende av tips och källor. Särskilt när det gäller känsliga ämnen som sexuella trakasserier eller missförhållanden på någon arbetsplats är det oerhört viktigt att kunna känna sig trygg när man lämnar uppgifter. Då är det bra att veta att du som pratar med en journalist omfattas av grundlagsskyddad tystnadsplikt, eller källskydd som det också kallas. Det innebär att den som har tagit emot ett tips eller uppgift inte får röja identiteten för den som vill vara anonym. Och det är straffbart för den som tagit emot en anonym uppgift att avslöja sin källa.

För myndigheter och några andra verksamheter som kommunala bolag är det förbjudet att försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifter till media. Däremot gäller inte efterforskningsförbudet för privata företag. Arbetsgivaren kan därför försöka ta reda på vem som ligger bakom uppgifter till media, men vi tar självklart källskyddet på största allvar och kommer aldrig att lämna ut våra källor.

Har du något att berätta, vill att vi ska undersöka, eller tipsa om en bra person att intervjua, kan du med förtroende vända dig direkt till någon av Finanslivs redaktörer. Vårt enda mål är att du som läsare ska få en så bra tidning som möjligt.

För bankkunder är numera ofta oberoende synonymt med kvalitet, samma gäller för media.

]]>
Bankerna tar inte rygg på Nordeas Bitcoinförbud https://www.finansliv.se/artikel/bankerna-tar-inte-rygg-pa-nordeas-bitcoinforbud/ Tue, 13 Feb 2018 14:44:04 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30282 Kryptovalutan Bitcoin har fluktuerat kraftigt i värde den senaste tiden. Strax före jul var valutan uppe och nosade på 20 000 dollar men har efter det fallit tillbaka ordentligt. Som lägst var valutan nere i trakterna runt 6200 dollar för att vända upp till den nuvarande nivån runt 8500 dollar.

Svängningarna har fått den svenska storbanken Nordea att agera. Den 19 januari införde banken ett förbud för delar av personalen att handla med Bitcoin och andra kryptovalutor. Ett par dagar senare gick Nordea ut med ett totalt handelsförbud för samtliga 31 000 anställda. Anledningen enligt Nordeas vd, Casper von Koskull, är att marknaden för kryptovalutor fortfarande är i ett skede där marknaden till stor del drivs av spekulation.

–      Förbudet handlar om att skydda de anställda så att de inte hamnar i en dålig finansiell situation som också kan riskera att kompromissa banken.

–      Det här är inte ett förbud som enbart gäller för att handla med kryptovalutor, utan även för flera andra instrument, säger Casper von Koskull till Finansliv.

De andra storbankerna har dock valt en annan linje. Frank Hojem, presschef på SEB, säger att banken inte har något förbud mot handel i kryptovalutor.

–      Vi följer givetvis diskussionen kring Bitcoin och våra ekonomer är aktiva i debatten men generellt har vi valt en restriktiv och försiktig hållning, säger Frank Hojem, presschef på SEB.

Inte heller Handelsbanken eller Swedbank har infört ett förbud för sina anställda. Den sistnämnda tillhandahåller ingen handel i Bitcoin, men förmedlar tredjepartscertifikat som erbjuds på Stockholmsbörsen och som följer värdeutvecklingen på Bitcoin. Swedbanks presschef, Josefine Uppling, säger att banken följer utvecklingen, men är avvaktande i frågan om att ta ställning.

–      Vi har i dagsläget inget förbud för våra medarbetare att äga eller köpa kryptovalutor. Just nu anser vi att marknad, insyn, skydd mot penningtvätt, reglering och konsumentskydd är undermåligt, men att det kan ändras med tiden, säger hon.

]]>
De vill folkbilda om privatekonomi https://www.finansliv.se/artikel/de-vill-folkbilda-om-privatekonomi/ Mon, 12 Feb 2018 12:03:51 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30240 Nu slår Lendify och Börshajen upp portarna för Ekonomiskolan, en satsning på folkbildning i privatekonomi. Anledningen är att fler behöver förstå sin privatekonomi bättre, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify.

–  Sedan starten 2014 har vi sett hur illa det kan se ut för många svenskar då endast cirka 10 procent av de som ansöker om lån via vår plattform får låna. Vi vill förbättra svenskars ekonomi och bidra till ett positivt beteende där låntagare på sikt även kan bli investerare, säger hon.

Vi inspireras av gamification

Hur ska ni få fler att bli intresserade av sin privat­ekonomi?

– Vi tillämpar metoder som inspireras av gamification, vilket handlar om att göra tråkiga saker roliga. Vi har utvecklat ett poängsystem som uppmuntrar låntagarna till att lära sig mer om privatekonomi och skapa ett bättre privatekonomiskt beteende. Till exempel får man som låntagare poäng om man går ekonomiskolan och betalar sina fakturor i tid. Ekonomiskolan som vi skapar tillsammans med Börshajen kommer att vara öppen för alla.

Vad hoppas ni att initiativet ska leda till?

– Målet är att Lendify Rewards och Ekonomiskolan tillsammans ska hjälpa låntagare hos oss att med tiden bli investerare, vilket är helt i linje med vårt övergripande syfte att förbättra svenskars ekonomi.

Det har varit ett stort intresse för Lendify med flera entreprenörer som har investerat i verksamheten. Vad kommer ni använda pengarna till?

– Vi har tagit in drygt 220 miljoner kronor i riskkapital varav den senaste emissionen på 111,5 miljoner kronor främst kommer användas till teknikutveckling, men även som eget kapital i framtida obligationsemissioner.

– Det tar tid att etablera ett nytt tillgångsslag bland allmänheten och vi har därmed valt att genom obligationsemissioner även vända oss till den institutionella marknaden som redan har vana att investera i lån till kreditvärdiga privatpersoner.

 Vad blir viktigast 2018?

– Vi kommer fortsätta att bygga förtroende genom att leverera en bra användarupplevelse för både låntagare och investerare, generera god och stabil avkastning till investerarna och bra villkor till låntagarna.

]]>
Finansfredag är tillbaka! https://www.finansliv.se/artikel/finansfredag-ar-tillbaka/ Fri, 09 Feb 2018 10:20:24 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30234

]]>
Digitalt guld https://www.finansliv.se/artikel/digitalt-guld/ Fri, 09 Feb 2018 09:51:32 +0000 https://www.finansliv.se/?post_type=artikel&p=30236 Den 22 maj, 2010 sätter Laszlo Hanyecz från Florida ett avtryck i historien när han genomför den första transaktionen i Bitcoin hittills (BTC). Laszlo Hanyecz beställning: två pizzor. Köpeskillingen: 10 000 Bitcoin.

Nio år senare handlas en Bitcoin till motsvarande 30 000 kronor styck, valutan har miljontals användare världen över och experter kallar Bitcoin för en av de viktigaste innovationerna sedan internet. Historien om Bitcoin börjar dock långt innan Laszlo Hanyecz hunnit bli sugen på pizza eller innan internet slagit rot på riktigt i våra liv.

Vi backar bandet till i början av 90-talet och den så kallade cypherpunk-rörelsen. Gruppen såg staten och myndigheter som ett hot och såg kryptering som en väg till frihet där man kunde kommunicera med varandra utom statens räckhåll. Krypterad information lyckades tidigt och monetära transaktioner stod näst på tur.

Det gjordes flera försök att skapa en digital krypto­valuta, men det var först 2008 – efter kraschen i Lehman Brothers – som visionen blev verklighet. I en slags miniavhandling som publicerades på internet beskriver författaren Satoshi Nakamoto ett helt nytt elektroniskt betalningssystem. Systemet sträcker sig över landsgränser och bortom stater och myndigheters kontroll. Systemet fick namnet Bitcoin. Satoshi Nakamoto är en pseudonym och trots vilda spekulationer vet man fortfarande inte vem som har skrivit koden.

Bitcoin är en ny valuta på internet. Till skillnad från andra nationella valutor som dollar eller euro är Bitcoin en helt decentraliserad valuta som bygger på en peer-to-peer struktur. Ungefär så här funkar det:

Decentralisering innebär att det finns ingen central knytpunkt eller enhet i systemet. Det finns alltså ingen centralbank som står bakom eller som kan påverka Bitcoin, till exempel genom att ändra penningmängden.

Traditionellt sett agerar en bank mellanhand och garant i varje finansiell transaktion. Bitcoin å andra sidan bygger på en peer to peer-struktur som garanteras av ett distribuerat nätverk med hjälp av blockchaintekniken, mer om den senare, och därför finns det inte något behov av en tredje part.

Strukturen för med sig en rad fördelar. Transaktioner mellan personer och företag kan bli direkta. I stället för att vänta ett antal bankdagar kan en transaktion bekräftas inom loppet av en timme. När behovet av mellanhänder försvinner blir dessutom transaktionsavgifterna väsentligt lägre. Tack vare decentraliseringen fungerar Bitcoin över hela världen. Det finns inte behov av någon central aktör, motsvarande en centralbank.

Bitcoin påminner på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd.

Bitcoin är tillgängligt och rättvist. Vem som helst med tillgång till en internetuppkoppling kan öppna en plånbok och införskaffa egna Bitcoin. För precis som vanliga kontanter förvaras Bitcoin i en plånbok. Vi pratar dock inte om ett fysiskt exemplar utan en digital plånbok på internet. Eftersom systemet är skalbart med åtta decimaler är valutan designad att klara så väl mycket stora som minimala överföringar. Den minsta enheten kallas för Satoshi, efter den förmodade upphosmannen, och är lika med 0,00000001 Bitcoin.

Hur skapas en Bitcoin, hur går en transaktion till och vem garanterar säkerheten? Låt oss ta en rundtur i det distribuerade nätverket.

Bitcoin bygger på avancerad form av kryptering, en öppen källkod och en teknik som kallas för blockchain. Det är den sistnämnda som utgör själva kärnan i Bitcoinsystemet. Blockchain kan liknas vid ett bokföringssystem. I liggaren journalförs alla transaktioner och visar vem som äger vad och vid vilken tidpunkt. Blockkedjan är öppen för alla att granska, vilket utgör tilliten till systemet. Man kan säga att alla för varandra oberoende parter utgör nätverkets revisorer.

Under 2017 blev Bitcoin ett legitimt betalningsmedel i Japan. I Tokyo har exempelvis fler och fler restauranger börjat acceptera valutan.

Alla människor kan också bidra till nätverket genom att mot ersättning upplåta en del av sin datorkraft till nätverket. Detta kallas mining. Syftet med mining är att lösa svåra matematiska problem för att bekräfta äktheten i varje transaktion. Incitamentet? Nyproducerade Bitcoin, samt de frivilliga transaktionsavgifter som användarna kan välja att betala. Det är inte för inte som Bitcoin kallas för digitalt guld.

Blockkedjan ser ut ungefär som det låter; den består av block av transaktioner. Transaktionerna grupperas och kedjas fast efter varandra. Systemet är noggrant designat. Var tionde minut skapas ett nytt block med Bitcointransaktioner och den blockskapare som lyckas lösa de matetiska problemen snabbast belönas med nyproducerade Bitcoin.

I takt med att intresset för Bitcoin har exploderat har både svårighetsgraden och kostnaderna för att bryta nya Bitcoin ökat väsentligt. Att agera på egen hand är i stort sett omöjligt i dag, varför de allra flesta grävare har anslutit sig till miningpooler. Man vet inte säkert, men enligt olika aktörer involverade i miningverksamhet kostar det drygt 1000 dollar att producera en ny Bitcoin. Detta går att jämföra med kostnaden för att trycka nya papperssedlar, vilket kan ge en viss fingervisning om teknologins inneboende värde.

Viktigt att känna till är att antalet nyproducerade Bitcoin halveras vart fjärde år. De första fyra åren producerades 50 Bitcoin per block, därefter 25 Bitcoin och från och med i år är det 12,5 Bitcoin per block som gäller. Enligt den metodiken kommer det allra sista myntet att produceras 2140.

I dagsläget finns ungefär 16,5 miljoner Bitcoin i cirkulation, och i koden står inskrivet att det aldrig kommer finnas mer än 21 miljoner i omlopp. I takt med att produktionen av nya Bitcoin avtar och slutligen upphör är tanken att priserna i samhället, mätt i Bitcoin, ska sjunka och att köpkraften därmed ska stärkas.

Bitcoins deflationsmål är alltså raka motsatsen till vad centralbankerna just nu försöker uppnå. Samtidigt påminner Bitcoin på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd. Till skillnad från guld går dock Bitcoin att använda även i vardagen i dagliga transaktioner och betalningar.

För att förtydliga deflationens effekt kan vi titta närmare på ett land som Venezuela där hyperinflation har slagit till med full kraft. Så fort befolkningen har pengar tvingas de gå till butikerna för att handla. Varför då? Imorgon kanske sedlarna inte längre är någonting värda. Hade invånarna i Venezuela kunnat byta till Bitcoin hade de inte haft detta problem.

Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar.

Hur säkert är Bitcoin relativt det traditionella banksystemet? Jämförelsen inte är helt precis, men frågan känns ändå relevant. Under Bitcoins nioåriga historia har den decentraliserade blockchaintekniken visat sig vara helt säker. Till och från utsätts banker och myndigheter för angrepp, och en starkt bidragande orsak till det är att företagen är uppbyggda på centrala system. Bitcoin å andra sidan är ett världsomspännande nätverk som är online 365 dagar om året. Ska man angripa eller stänga ned Bitcoinnätverket behöver man stänga ned internet.

Samtidigt ska man komma ihåg att det finns olika perspektiv på säkerhet. Ett känt fall är Mt. Gox som gick i konkurs 2014 efter vad man tror är hackare som har länsat kundernas konton. Detta är också en av de största skillnaderna jämfört med det traditionella banksystemet. Om något går fel i banktransaktion är det i regel möjligt att spåra pengarna eller att reklamera en felaktig transaktion. Med Bitcoin blir det svårare.

Idén med Bitcoin bygger i stället på ett system fritt från stater och myndigheters iblandning. Med den friheten faller också ett ansvar på varje individ. Händer något med dina medel är det betydligt svårare att hålla någon ansvarig för intrång eller stöld. De som ansluter sig till Bitcoin av anonymitetskäl kommer dock snart att bli besvikna. Krypteringen genererar en viss grad av radioskugga men eftersom alla transaktioner journalförs i blockkedjan går transaktionerna att spåra.

Detta leder in på hur man lagrar Bitcoin och generellt finns tre olika alternativ. Via en lokal plånbok, en e-plånbok eller en hybridlösning. Alternativen har sina för och nackdelar. Det viktigaste att känna till om digitala plånböcker är säkerheten. Ansvaret ligger på individen att ta backup, att hålla nycklar, lösenord och annan viktig information dold och säker från alla utom sig själv.

Samtidigt verkar de flesta användare har dragit lärdom från Mt. Gox-historien. På en av de största handelsplattformerna, Coinbase, förvarar runt 98 procent av användarna sina Bitcoin offline. På det sättet utsätter de inte sig själva för motpartsrisk vid eventuella hackerattacker mot handelsplatsen.

Med det sagt är mining inte det enda sättet att införskaffa Bitcoin. Den enklaste vägen är att köpa Bitcoin via en erkänd handelsplats som Bitpay, Coinbase eller Blockchain.info. Det fungerar ungefär på samma sätt som att handla aktier via Nordnet eller Avanza. Det går också att stämma träff med en fysisk person och göra en direktöverföring mellan de digitala plånböckerna.

Bitcoinpriset styrs likt mycket annat i världsekonomin av utbud och efterfrågan. Ökar efterfrågan stiger också priset och samma princip gäller omvänt. Senaste åren har efterfrågan ökat framförallt från Japan och Sydkorea. I år blev Bitcoin legitimt betalnings­medel i Japan.

Bitcoin uppnådde nyligen en ny rekordnivå på 5 000 dollar per Bitcoin men har relativt snabbt fallit tillbaka till nivåer omkring 3 500 dollar. Det spekuleras i en kryptobubbla. Samtidigt ska man komma ihåg att teknologin är ny och att volatiliteten därmed är hög. Den långsiktiga trenden har dock varit stigande.

I dagsläget uppgår det totala marknadsvärdet för kryptovalutor till cirka 100 miljarder dollar, varav Bitcoin utgör ungefär hälften. Volymerna går att jämföra mot vedertagna betalningssystem som Visa eller Mastercard som har ett marknadsvärde omkring 235 respektive 150 miljarder dollar. Jämför man mot ledande valutor som dollar, euro eller yen är kryptovalutors andel i marknaden försvinnande liten.

Det är inte helt lätt att besvara hur många plånböcker som finns. Enligt en studie från Cambridge­universitet, i vilken 26 olika handelsplatser deltog, har antalet aktiva plånböcker fyrfaldigats från 2013 till slutet av 2016. Intervallet ligger mellan 5,8 och 11,5 miljoner aktiva plånböcker. Utöver Bitcoin finns runt 1 000 andra kryptovalutor. De flesta är snarlika kopior av Bitcoin eller någon annan av de stora kryptovalutorna som Ethereum, Ripple eller Litecoin som redan har byggt upp en bredare användarskara.

Allt eftersom att nätverket växer är systemet i behov av förbättringar. För att en ändring ska implementeras i Bitcoinkoden krävs att det råder konsensus till 95 procent i nätverket. Bitcoin har blivit både långsammare och dyrare. Ett problem som startat stora bråk inom nätverket. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med plats i varje block för att möta den ökade efterfrågan.

I diskussionen hur man på bästa sätt utökar blockstorleken har parterna inte kommit överens. Vissa menade att för drastiska förändringar riskerar att starta en systemkollaps och att det gäller att gå varsamt fram. Andra menade att en kraftig utökning av blockstorleken inte är en tekniskt svår åtgärd och att det är dags att agera. Under de år som bråket har pågått och har Bitcoin tappat drygt 90 procent – ned till cirka 50 procent av marknaden av kryptovalutor.

Ett problem som startat stora bråk inom nätverket är att Bitcoin har blivit både långsammare och dyrare.

Det som hände sedan var tämligen dramatiskt. Majoriteten av nätverket signalerade att den varsamma lösningen, Segwit (segregated witness), skulle aktiveras. Men en del av nätverket var som sagt mindre intresserade. De bröt sig därför loss och skapade en systerversion av Bitcoin. Detta kallas för att göra en hard fork. Sedan 1 augusti finns en valuta som heter Bitcoin (BTC), men också en ny valuta som heter Bitcoin Cash (BCH).

Det är lätt att glömma bort att Bitcoin fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, vilket inte minst märks på prisutvecklingen. Valutan hämmas av transaktionshastigheten och av de stigande avgifterna som håller tillbaka en bredare användning. Segwit är ett steg på vägen för att skala upp kapaciteten, men mer behöver göras. Parallellt är ett antal sidoprojekt under utveckling. Nätverket som har kommit längst kallas för Lightning och ska underlätta för Bitcoinanvändare att göra mikrobetalningar.

Så vad kan Bitcoin bli värt? Bitcoin i sig har inget inneboende värde. Ett system baserat på siffror kan vem som helst skapa. Värdet ligger i den finansiella infrastrukturen, blockkedjan. Samtidigt är Bitcoin och blockkedjan beroende av varandra. Man kan se på blockkedjan som en avancerad flygmotor medan Bitcoin är bensinen som krävs.

På samma gång har andra aktörer börjat att se möjligheterna med blockchain. Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar i allt från diverse interna processer till hur betalningsstrukturer är uppbyggd.

Bitcoin har haft en imponerande tillväxtresa och det finns förutsättningar att den resan fortsätter. På internet duggar spekulationerna tätt där experter ger den ena utfästelsen efter den andra. Samtidigt ska man komma ihåg att den teknologiska utvecklingen går får fort och valutan kan bli värdelös. Oavsett hur det slutar för Bitcoin tycks marknaden överens om en sak. Blockchaintekniken kommer att leva vidare och fortsätta sätta avtryck i historien.

*Artikeln ”Digitalt Guld” om Bitcoin publicerades i tidningen Finansliv i september 2017.

]]>