Gå direkt till textinnehållet

Utlandsjobb blev nyckel till kometkarriär

Lisa Hultin har under sina fem år inom Trygg-Hansa gjort en kometkarriär, och utlandsjobbet har för henne varit en viktig nyckel till framgång. Här berättar hon om sin utvecklande resa. Och om vad du inte ska säga till en engelsman.Text: Åsa Berner Foto: Johan Marklund

Redan från början visste Lisa Hultin att hon ville ha en internationell inriktning på sin karriär. Första jobbet blev på KPMG, med praktik i Berlin, innan hon fick fast anställning i Stockholm. När hon sedan kände att det var dags att byta jobb, var det viktigt för henne att även det nya företaget skulle kunna erbjuda möjligheter till utlandsjobb.

Hon fastnade för Trygg-Hansa.

–                 Jag hade jobbat mot finans och försäkring innan och redan i intervjuprocessen på Trygg-Hansa fick jag höra om företagets globala utvecklingsprogram ”Fast track”.

Lisa Hultin fick jobbet och en plats i programmet som innebar flera träffar med de andra deltagarna i London.

Och försäkringshuvudstaden gav mersmak – efter programmet stannade hon kvar i två år och jobbade med finansiell planering och analys för utvecklingsmarknader som Ryssland, Oman, Dubai, Baltikum och Polen.

Något som snabbt slog henne när hon började i London var hur olika vi uttrycker oss i olika länder.

–                 ”Jag kan språket, det ska inte vara några problem” tänkte jag innan. Men jag blev snabbt varse hur olika vi använder engelskan.

När Lisa Hultin sade ”I don’t think that works very well” och bara menade att några saker behövde fixas till, så lät det i engelsmännens öron som att det var en katastrof. En mening som i svenska öron nästan låter positiv som ”I only have a few minor comments” hörde de engelska medarbetarna som ”Var snäll och skriv om alltihop”.

–                 Svenskar uppfattas som väldigt raka och direkta i sitt språk. Vi riskerar då att uppfattas som lite otrevliga, eftersom engelsmännen har fler ord och lindar in mycket mer.

–                 I vissa länder fick vd:n förklara för sina medarbetare efter våra möten vad engelsmännen egentligen menat, att det kunde vara kritik även om de uttryckte sig så snällt.

Lisa Hultin, som i sin chefsroll hade utvecklingssamtal med medarbetare, jobbade för att anpassa sitt språk så att inte återkopplingen skulle låta för negativ.

–                 Efter ett tag kom jag in i engelskan, men då gällde det å andra sidan att sätta på ett filter när jag träffade andra kulturer, till exempel den lettiska där kommunikationen var väldigt rak, på gränsen till burdus.

–                 Nyanser går förlorade när man inte pratar sitt eget språk. Det gäller att alltid säkerställa att du och motparten förstått varandra rätt.

Förutom de språkliga insikterna, har Lisa Hultins år utomlands gett henne en förståelse för de olika förutsättningarna för att göra affärer beroende på om du befinner dig i Moskva, Dubai eller London. Hon försökte alltid att läsa in sig på landets historia och aktuell politik innan ett nytt besök.

–                 Man måste vara ödmjuk och inkännande i varje nytt land.

–                 Det går till exempel inte att behandla Ryssland som en totalmarknad – det finns så många kulturer där inom samma land. Inom Sverige är vi vana vid att allt är nära och homogent, men Ryssland är ett så väldigt stort land.

Konkurrensen inom försäkringsbranschen är också en helt annan i England jämfört med Sverige.

–                 I England syns reklam för försäkringar på bussar och överallt. Det krävs en annan synlighet; man är tvungen att försöka vara unik.

Innan hon åkte var hon beredd på att hon som kvinna skulle få kämpa mer för att ta plats på jobbet i England än i Sverige, men hon upplevde att det var en fördom som kom på skam.

–                 Visserligen finns vissa fundamentala skillnader, som att det i England inte finns någon utbredd barnomsorg. Om någon jobbar på toppnivå så stannar ofta partnern hemma.

–                 Men när du väl har en roll så såg engelsmännen till den. Har jag förtroende från mina chefer så får jag respekt. Försäkringsbranschen är en mansdominerad bransch och ofta var jag enda kvinnan. Men jag kände aldrig att jag inte blev tagen på allvar eller inte lyssnad på.

 

I somras flyttade Lisa Hultin hem igen då hon blev erbjuden jobbet som nordisk chef för finansavdelningen på Trygg-Hansa Commercial Lines.

–                 Jag tror inte att jag hade blivit erbjuden en så pass senior roll utan min tid utomlands. Det har varit en skjuts karriärmässigt.

Hon känner igen problematiken, som på senare tid diskuterats en del, att svenska företag är dåliga på att ta tillvara kompetens som medarbetare med utlandserfarenhet tar med sig hem. Men hon menar att Trygg-Hansa i dag har en uppstyrd process där företaget identifierar talanger och att den som lyckats på sitt utlandsjobb fångas upp.

För Lisa Hultin har utlandsåren även haft stor betydelse för hennes personliga utveckling. Hon har fått jobba nära mycket seniora personer på huvudkontoret och till exempel fått göra dragningar för högsta koncernledningen, samt fått koncernens chefsjurist som mentor.

–                 Jag har pushat mig själv till något som inte alltid varit enkelt eller innanför min komfortzon.

–                 Genom att våga göra den här resan och ta plats, så har jag en helt annan grundtrygghet i dag.

 

Checklista till utlandsjobbare:

Familjen

Hur ser avtalen ut? Vad täcker de? Kan familjen följa med? Får ni hjälp med skola och bostad och själva flytten i sig? Att familjen trivs och fungerar i det nya landet är jätteviktigt för att utlandsjobbet ska blir bra. Tänk på att det kan ta lång tid att acklimatisera sig och komma in i skolsystemet.

För ett par utan barn är det viktigt att fundera på vad den medföljande kan göra på dagarna. Inom EU, med fri rörlighet för arbetskraft, går det att söka arbete. Men i många länder finns inte den möjligheten. Då kan lösningen vara volontärjobb, studier eller hobbies.

Får du någon eller några fria hemresor per år? Det kanske är en stor fråga om du ska jobba långt borta.

Skatter och försäkringar

Vad gäller för lön, pension, skatter och sjuk- och olycksfallsförsäkringar? Skattesystemen ser mycket olika ut i olika länder. Kanske behöver du till exempel själv betala in egenavgifter i det nya landet.

Kolla också hur anställningstryggheten ser ut – vad händer om jag förlorar jobbet? Prata med a-kassan om vad som gäller.

Om du blir ensamförsörjare för familjen i nya landet kan du behöva se över dina försäkringar.

Ofta hjälper företagets personalavdelning dig med vad som gäller i dessa frågor.

Intyg

Förutom pass och andra identitetshandlingar, eventuellt visum, uppehålls- och arbetstillstånd, kan du behöva ha med dig en mängd intyg vid utlandstjänstgöring. Det kan krävas straffrihetsintyg, äktenskapsbevis, försäkringsintyg och vaccinationsintyg. Det är också bra att ha med sjuk- och tandläkarjournaler som du kan behöva. I vissa länder kan ett friskintyg krävas, som visar att du inte bär på vissa sjukdomar. 

Rätt till svenska förmåner

Den som är utsänd av sin arbetsgivare inom EU/EES och Schweiz kan ansöka om att ligga kvar i det svenska socialförsäkringssystemet. Du har då rätt till svenska förmåner som barnbidrag, studie- och föräldrapenning. Kontakta Försäkringskassan i god tid innan flytten och kolla vad som gäller.

Facklig hjälp

Ditt fackförbund i Sverige kan hjälpa dig att få ett UNI-pass. UNI är en samlingsorganisation för fackförbund över hela världen. Genom UNI-passet kan du få hjälp av det lokala facket dit du flyttar med rådgivning, information och juridisk hjälp.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord