»Vi står närmare en finanskris nu«
Johanna Fager Wettergren. Foto: Oskar Omne

»Vi står närmare en finanskris nu«

Riksgälden har byggt upp en helt ny verksamhet som förbereder för nästa finanskris. Och den här gången är det inte staten som ska rädda bankerna – utan aktie- och fordringsägarna.

Det har gått drygt tio år sedan den senaste finanskrisen. Då fanns egentligen bara två sätt att hantera en bank i kris. Antingen gick staten in med skattepengar för att rädda banken, eller så gick banken i konkurs.

Mycket har förändrats sedan dess. EU har tagit fram ett nytt ramverk för hur man ska hantera banker i kris: resolution. I Sverige är det Riksgälden som har fått ansvaret för resolution.

Systemkritiska banker

Dessa banker och institut är systemkritiska och kan tas i resolution vid en kris, enligt Riksgäldensenaste bedömning. (Nordeas flytt av huvudkontoret till Finland gör att Riksgälden inte längre ansvarar för eventuell resolution av banken.)

  • Handelsbanken
  • SEB
  • Swedbank
  • Landshypotek
  • Länsförsäkringar
  • SBAB
  • Skandiabanken
  • Sparbanken Skåne
  • Svensk Exportkredit

I ansvaret ingår att göra en resolutionsplan för alla svenska banker och kreditinstitut. Endast de banker som Riksgälden bedömer är systemkritiska, alltså viktiga för det finansiella systemet i Sverige, kan försättas i resolution. Det innebär att Riksgälden kan ta över kontrollen av banken om den inte längre är livsduglig. Men till skillnad från tidigare finns en rad olika möjligheter att hantera banken utan att staten behöver gå in med kapital.

– Om vi väljer resolution finns det lite olika sätt att genomföra den. Vi har möjlighet att göra en så kallad bail-in, där vi skriver ned bankens skulder och rekonstruerar balansräkningen. Vi kan också sälja hela eller delar av banken, säger Johanna Fager Wettergren, avdelningschef för Finansiell stabilitet och konsumentskydd på Riksgälden.

Syftet är att skydda skattebetalarnas pengar.

Detta kräver att bankerna har en viss andel nedskrivningsbara skulder och eget kapital. De nedskrivningsbara skulderna ska användas för att få loss kapital om banken tas i resolution, i stället för skattepengar. Förenklat innebär det att bankens fordringsägare (långivare) omvandlas till aktieägare, och att balansräkningen krymper.

– Hela syftet är dels att skydda skattebetalarnas pengar, men också att en systemkritisk bank aldrig ska behöva stänga ned. Det är inte banken i sig vi skyddar, utan funktionerna. Vi ser till att betalningar och lån fortfarande fungerar och att det går att få ut sina pengar, säger Johanna Fager Wettergren.

Johanna Fager Wettergren. Foto: Oskar Omne

Både banker och investerare måste anpassa sig efter de nya kraven. Under året väntas svenska banker börja ge ut en ny typ av obligationer där det framgår tydligt att investerarna står för risken vid en eventuell kris.

– Banker har redan börjat ge ut obligationer i euro och dollar och det har funnits ett stort intresse hos investerarna.

Bankerna måste också sätta av pengar till resolutionsreserven, som ska användas om kapitalet och de nedskrivningsbara skulderna inte räcker till vid en resolution.

Avgiften till reserven var ett av skälen till Nordeas flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland.

EU:s resolutionsreserv kommer sluta fyllas på när den motsvarar 1 procent av de insättningar som täcks av insättningsgarantin, men i Sverige har man beslutat om att reserven ska motsvara 3 procent av de garanterade insättningarna, vilket Nordea anser vara för högt.

Hur nära är vi då en ny finanskris?

– Vi står närmare nu än för några år sedan per definition, ju längre tiden går sedan den förra krisen. Omgivande risker har vi ganska gott om. Det vi tittar närmare på är den europeiska banksektorn och det låga ränteläget som skapat en jakt på avkastning, vilket är bekymmersamt. Men det som har hänt sedan förra krisen är att bankerna har större buffertar, det finns amorteringskrav och lånetak och nya mandat och verktyg att hantera en bank i kris. Det är stor skillnad, säger Johanna Fager Wettergren.

publicerad
14 februari 2019
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Stockholm Green Digital Finance vill sänka trösklarna för grön finansiering med hjälp av blockchainteknik. Lyssna till Cecilia Repinski, vd och medgrundare, på Sustainable Finance den 28 mars. foto: Oskar Omne
Följ @Finansliv på Instagram