12 bra år i Afrika
(Östafrika 20-26 mars) Senaste årtiondet märks mer positiva siffror från Afrika. Första gången så tappar inte kontinenten år för år, utan växer lite grann i kapp.
Efter Sovjetsunionens fall öppnades stora delar av Afrika för reformer. Det fanns inte längre en storebror som gynnade diktatorer av stort och smårt. Sedan dess har många länder sett sociala reformer, kantade av sk demokratiska val. De har gjort sig av med statliga bolag. Men fortfarande saknas bättre ägandereformer och jordbruksplanering.
Ändå har 90-talets reformer börjat att märkas i ekonomin. Sedan år 2000 högsta tillväxten på 30 år. Länge var kontinenten den som tappade mot omvärlden år efter år. Men nu talar Afrika om en tillväxt på 5-6 procent. Nu växer inte kontinenten ikapp Kina, än. Men här växer det mer än större delen av världen som snittar på 3-4%.
”Och bilden av Afrika har ändrats ur ekonomernas perspektiv: Nordafrika ligger inte längre i Afrika, utan i Mellanöstern. När vi i dag talar om Afrika menar allt fler Sub-Sahara”.
Kontinenten har några snabbväxande ekonomiska centra och några megastäder som Lagos och Johannesburg har redan ett försteg.
”Även i Östafrika vill bli en starkare enhet. Kenya var industrilandet. Tanzania var det akademiska navet. Det gör ett närmare samarbete mellan länderna säkert lovärt. Om det går i praktiken, är svårare att säga.”
En av bromsarna är i dag bristen på ekonomisk politik. Det märks bland annat i höga räntor, som gör investeringar orimligt dyra. Ändå byggs det både fastigheter och vägar i högt tempo, men behovet är betydligt större. Senaste året har lokala banker varit starkare än riksbanken, vilket pressat ned valutan. Men prisökningarna är ändå låga tycker vanligt folk som jämför med rekordinflationen har varit över 400%. Men prisökningar på 15% är ett basproblem. Det gör att privatpersoner inte sparar, utan helst konsumerar direkt. Och på den idén är det svårt att bygga på lång sikt.
Det finns samtidigt mycket kvar att göra inom basnäringen jordbruket. Här väntas stor potential, jämfört med andra änder på samma breddgrader. Jordbruket i Kenya är i dag mycket småskaligt. Etiopien har haft tydligare planer. I dag använder de dessutom bara 1/10 av gödningsmedel av det vi använder i väst. Dessutom har kenyanska staten varit duktiga på att beskatta bönderna, eftersom marken är lätt att beskatta. ”Det är tvärt emot vår subventioner av jordbruket i Europa, påpekar Fries.
Blomsterindstrin har däremot stuckit ut, även om påverkats av omvärlden i större utsträckning, eftersom det främst är en exportvara.
”Fram till finanskrisen. När många finanskillar i London förlorade jobben märktes det på blomsterplantagen i Kenya”
Vad vill du fråga Karn Fries?/claes hemberg
