2013 föll förtroendet för finansen
Svenskarnas förtroende för bank och finansvärlden faller tvärt 2013. I ens aktören med mest förtroende, Riksbanken framstår som någon stjärna. Jumboplatsen tas av bolåneinstituten där hela 97% av de som ändrat åsikt är mer negativa i dag, visar Sifointervjuer (1 078 personer i december). Svenskarnas kritisk är under 2013 inte heller bara ord, utan senaste året visar de större aktivitet vad gäller exempelvis bolån, amorteringar och fondavgifter.
Trots att det är över 5 år sedan finanskrisen och börsvärdet har stigit 136% är svenska folket mycket kritiska till finansbranschens olika aktörer. Talet om ”förtroendebranschen” ser här smått komiskt ut. Ser vi till resultaten är vinnaren den gör minst antal självmål – undvika negativ kritik. Alla aktörer, från Riksbanken till myndigheter och banker får betydligt mycket mer negativ än positiv kritik. Den negativa kritiken är i snitt sex gånger större än den positiva. Den stora förtroendematchen under 2013 stod mellan Riksbanken och bolåneinstituten. Riksbanken vann och instituten tappar rejält.
Endast 1 av 20 svenskar (5%) upplever att någon av finansaktörerna åtnjuter ett större förtroende efter 2013. I topp ligger Riksbanken och arbetsgivarna. Samtidigt säger hela en av tre svenskar (31%) att deras förtroende för finansaktörerna är minskat något eller mycket, under det senaste året.
Förtroendetoppen leds klart av Riksbanken som går mest stärkta ur 2013. 1/3 svenskar uttrycker en förstärkt attityd till banken, mot 2/3 är mer negativa i dag. Trots centralbankens ihärdiga förslag om amorteringar på svenska folkets bolån, åtnjuter de långt större förtroende än myndigheter och politiker.
På andra plats återfinns svenska folkets arbetsgivare. Här räknas både statliga, kommunala och privata arbetsgivare. Av de som förändrat sin attityd till dem senaste året är 30% mer positiva och 70% mer negativa.
På tredje plats återfinns finanspolitiker som endast har 16% fått ett större förtroende senaste året, mot 84% som säger att förtroende är på fallrepet. Det måste vara en rejäl prestigeförlust för dessa hugade debattörer. Å andra sidan har löftespolitiken inför valåret inte riktigt startat än.
Trots ihärdig börsuppgång så tappar Stockholmsbörsen förtroende. Efter ett år med en lång rad aktieskandaler är förtroendet för börsen negativt bland hela 80% av svenskarna och endast 20% har mer positiva uppfattningar kring börsen senaste året.
Först på femte plats på förtroendetoppen återfinns myndigheter. Här ingår en vitt skild grupp myndigheter som finansinspektionen, skatteverket och konsumentverket, varför bilden också mer svårbedömd. Endast 9 procent har fått ett mer positivt men hela 91 har fått ett sämre förtroende för dem under senaste året.
Näst sist på förtroendetoppen återfinns bankerna. Hela 94% av svenskarna upplever ett sämre förtroende för dem efter 2013 och endast 6% talar om ett stärkt förtroende. Här finns ännu i dag sannolikt spår av finanskrisen, men också debatten om kontoavgifter, oberoende rådgivning, flytträtt och höga fondavgifter. Lägg till att bankerna väntas göra rekordvinster på över 100 mdr kronor under året. Det motsvarar 14 000 kr per vuxen svensk.
Klart sist på förtroendetoppen återfinns bolåneinstituten. Endast 3% är i dag mer positiva till dem, jämfört med för ett år sedan. Och hela 97% är mer negativa till dem.
Svenskarna stannar inte vid att vara passiva kritiker. Större engagemang i flera privatekonomiska frågor märks ändå under 2013: både inom amortering, bolåneräntor och fondsparande.
Inom bolån märks en ökad aktivitet senaste åren. Fler svenskar har börjat att amortera. Men 71% av bolånarna amorterar fortfarande inte. Diskuterar boräntor gör vi desto mer. För två år sedan var det ett fåtal som tog upp räntesatsen på sitt bolån och försökte pruta ned bolåneräntan. I dag är det majoriteten som prutar, uppger de för Sifo i december.
Fler väljer också billiga fonder. Hälften av allt nysparande 2013 går nu till lågprisfonder. En nivå som vi inte har varit i närheten av tidigare. Men bilden är inte helt enkel. En stor grupp svenskar har nysparat i dyra blandfonder, vilket slags nya rekord. Av allt fondsparande har 7 av 10 fondkronor gått till dessa ofta dyra och väl räntetunga sparformer. Diskussionen lär fortsätta.
/Claes Hemberg
