Aktiedöden allvarlig
(USA) Dagen på Manhattan avslutar vi med att stänga börsen. Den så kallade closing bell, på Nasdaq. En riktig Hollywood-föreställning. Men en fråga hänger i luften: Hur ska förtroendet för aktier komma tillbaka? Några sparare vill stänga börsen för gott. Här krävs djupgående förklaringar och fakta som övertygar. Annars kan en generation missa ett bra sparande.
När jag talar med unga sparare kan jag uppleva att de inte tror på börsen som sparplats för sina pengar. De har ju bara sett den gå fram i stora vågor de senaste tio åren. De som är över 40 år däremot har ju själva upplevt riktiga uppgångar. Det blir en fråga för eftermiddagen. För inte kan dagens unga spara i räntor i 40 år. Då har visserligen bankerna blivit rika. Men spararna panka. För värdet på pengarna stiger ju inte. Räntor är ju bara en tillfällig nödlösning och ingen sparform.
Efter lunch beger vi oss till Nasdaq på Times Square. På plats är vi inte ensamma svenskar. Vi träffar det lilla svenska bolaget Karolinska Development. De är på plats för att träffa sina aktieägare. Inom närmaste veckorna räknar de med att sälja sin första produkt, berättar de.
På plats på Nasdaq träffar vi även börsens lokala medarbetare. De medger att det svala intresset för börsnoteringar är ett problem. Här talar de om 1 börsnotering i veckan som ovanligt få. Den svensk kristorkan med INGEN notering alls hela 2012 är en långt tydligare varningssignal. De lokala Nasdaqfolket talar om bristen på avkastning och att robotmäklarna skrämt bort mäklarna. Men jag tror problemet är mycket djupare än så. Nysparandet i aktier är lägsta på många år. Nysparandet i aktiefonder är magert.
Problemet ser jag istället på bankerna och även på börsen. Bland finansfolk. Krismedvetenheten finns inte. I medvinden under 80- och 90-talet behövde inte börsen eller bankerna förklara vad börsen vad eller hur den fungerar. Spararna börssparade ändå. Men nu har vi sett flera börsoväder under bara de senaste tio åren. Nu räcker de enkla slagorden inte. Bankvärlden och även börsen måste ut och förklara.
Det går inte att spara i räntor till pensionen. Då blir det en futtig pension, där bankerna blir de som tjänar mest. Utan det är på företag som pengar växer bäst, även om det ibland blir överraskande tapp. Men det är inte konstigt, utan naturligt. Och den del av att på lång sikt få betydligt mer tillväxt på sina sparpengar. Men detta är siffror – som siffermänniskor begriper. Men alla andra kräver långt mer handgripliga argument.
Jag mejlade nyss börschefen i Stockholm några av de här reflektionerna. Han svarade direkt. Han håller med och första steget för att återvinna spararnas förtroende måste tas av banker och börsen. Exakt hur vet vi inte. Men diskussionen är igång. Det räcker inte med att snacka och visa siffror. Miljontals svenskar tror inte på börsen som jordmån för sina pengar. De tycks inte tro på sparande på lång sikt över huvudtaget. Utan som med överköpta kreditkort vill sparare har pengarna köpredo allt snabbare. De har inte tid att spara, tänker allt fler. Frågan är klurigare än att vi löser den över en fika. Det är dags att börja samla argument. Kort sagt:
Vad tror du behövs för att sparare ska spara på lång sikt igen?/claes hemberg
