Gå direkt till textinnehållet

Börsen firar farofylld historia

Börsen, ett nav för vår industriera, har i dag stor jubileumsfest. Men det är en problemtyngd 150-åring som firar. Butiken börsen gnisslar. Världsekonomin däremot har aldrig vuxit så brett och starkt. Så svenska sparare ska inte hänga upp sig på gnisslet från butiksdörren. Det viktiga är ekonomin.

Stockholmsbörsen startade 1863 i tider av stort ekonomiskt uppsving i Sverige. 1850-talet hade plötsligt givit tio gånger högre tillväxt eller häftig 7% per år. Nya lagar kring aktiebolag, bokföring, export mm hade öppnat ekonomin för nya elefantkliv.

Men en viktig sak saknade de nya företagarna. Det fanns inget system för att hitta riskkapital. Att låna var hiskligt dyrt. Att då sälja ut ägarandelar (aktier) var mycket billigare, eftersom det inte kostar i ränta. Sagt och gjort fick stadsmäklaren C.G. Hierzéel klartecken 4 februari 1863 att ha en ”actie-börs” öppen en timme första onsdagen i varje månad.

Att börsen öppnade 1863 var viktig för vårt lands ekonomi. I dag är däremot den här butiken bara en av många för våra sparpengar, i en värld med rekordtillväxt.

Sedan dess har de heta aktierna varit ångbåtsaktier, gruvor, kullager, Kreugerbolag, varv, fastigheter och nu senast telekom, olja och banker. Och börsen har varit ett viktigt nav för landets näringsliv, export och ekonomi. Men svenska sparare som släpptes in för jämt 25 år sedan kom in lite olyckligt i en tid av börsraketer. I medvind var det roligt, men det gav många fel bild av börsen. När kurserna sedan satta sig på ändan år 2000 tålde många sparares magsyra inte det, utan sedan dess är bankkonton den stora vinnaren med 200 procent mer av svenskarnas nysparande.

Sedan 2006 har svenskarnas andel av börsägandet fallit från 15 till 11 procent. Okunskap gör att sparare hellre har pengarna i räntor som i dag ger i snitt 1,01 procent. Även om bara utdelningarna på börsen är fyra gånger högre. Men det känner majoriteten inte till.

Spararna uppvisar istället en genuin misstro mot börsen. Problemet är att de blandar ihop börsen som butik och världsekonomin som en verklighet. Bara för att butiken Stockholmsbörsen har så kallad likviditetskris, robotkris och konkurrenskris – innebär det inte att våra börspengar är i fara. Tvärtom har världsekonomin aldrig vuxit så starkt som senaste 12 åren. Andelen fattiga är rekordfå och andelen som kan läsa stiger snabbt.

Sent om sider har svenska politiker upptäckt att de var naiva när de lockade svenskarna till börsen. Höga avgifter, dåliga råd och inlåsningar har nu blivit politik. Ökat konsumentskydd är nu en viktig allsång. Det handlar om rådgivning, provisioner, avgifter, flytträtt, avgiftstak mm. Så vi har all anledning att vara positiva. Att butiken har sina problem ska inte störa svenskarnas sparpengar. Ekonomin växer och våra plånböcker kan enklare än någonsin vara med på resan. Vi väljer bara vad vi betalar.

Vad säger du om dina aktiepengar?/claes hemberg

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord