Bra val utan råd
Tiotusentals fortkörare fastnar varje år i polisens kontroller. Men rådgivningslagen kammar noll. Är lagen fel, råden enastående eller rådgivarna bara sluga? Kanske finns det en modell, där spararna inte behöver rådgivarna. Kan vi göra det så enkelt?
På Finanslivs eftermiddag om rådgivning berättar SEBs övergripande kontorschef Richard Josefsson att han under många år har endast fått 2-3 allvarliga klagomål på sin bänk, utifrån miljontals råd på bankkontor runt om i landet. Samma sak säger statistiken. Rådgivningslagen kammar noll.
SEBchefen tolkade det som ett resultat av goda råd. Och en optimist kan säga att råden varit överraskande bra. Men pessimisten måste skaka på huvudet. Kan sparare med låga kunskaper och lågt engagemang någonsin var en mätsticka för goda råd? Nej, titta på spararnas pengar senaste tio åren. Vårt sparande har gått från 70% aktiefonder till i dag under 50% aktiefonder. Är det bra val? Ska vi spara större delen av vårt sparande i räntor. Ska vi använda större delen av våra 1 850 mdr i fonder närmaste 1-2 åren. Nej, det kan inte vara ett gott råd.
Att spara är att avvakta. Och avvaktar vi ska vi minsann ha bättre än bara bankränta. Låt inte ”kapitalmarknaden” bli en skrämmande skräcködla, utan en sparform. Där har rådgivarna en viktig roll att förklara och inte förskräcka. Om någon rådgivare har råd att ta sig den tiden? Under hotet av höga säljkrav där vinnaren får en julresa för hela familjen.
Vi kan inte heller lära spararna ordet ”risk”. Inte ens bankfolk kan ju begreppet full ut. Utan vi kan bara ge spararna enkla produkter så de någorlunda kan förutse utvecklingen, är vi närmaste hemma. En globalfond kan i värsta fall ett enda år gå -20%. De gjorde det under finanskrisens svarta år 2008. Men det vara bara ett enstaka år. Annars stiger den i snitt 5-10 procent, vilket avsevärt mycket bättre än bankräntan. Det är ett bra val om du sparar mer än 3-4 år. Kan vi lära svenskarna detta? Ja, men då skulle snart alla rådgivare inte behövas./c
