Gå direkt till textinnehållet

Bric II: Rysslands bakläxa

(Bric II del 4) Ryssland är det Bric-land som tappar mest. Värderingen är låg och fonderna ser billiga ut. De ska vara billigare, än i andra Bric-länder, säger Jim O’Neill, upphovsmannen till Bric-begreppet, nu i ny bok The Growth Map.

Ryssland har bara 20 år bakom sig som ett land utan järnridå. Olja och metaller har senaste årtiondena gynnat landet enormt. Men 20 år är en kort tid för ett länge isolerat land. På samma tid har länder som Kina och Indien förändrats i grunden, men Ryssland har inte på alls lämnat Sovjetunionens bakom sig, utan många ärr och traditioner finns kvar.

Tydligaste skillnaden och största problemet är demografin, säger O’Neill. Rysslands befolkning minskar med 700 000 personer varje år. För få barn föds och alltför många ryssar super ihjäl sig. För ryssarna saknar det stora trygga Sovjet säger de. Här går Ryssland emot hela tillväxtidén i BRIC: där stora länder växer. Ryssland är stora, men krymper.

Snittmannen dör vid 59 års ålder i Ryssland, påpekar O’Neill. Att landets befolkning krymper är ett avgörande hot mot ett land som vill växa. Trots att landet är det största i Europa, så saknar ryssarna öppenheten mot omvärlden och räknas ännu i dag knappt som en del av Europa, om du frågar européer. Ryssarna tycks ännu inte ha lyckats dra nytta av närheten till övriga Europa.

O’Neill ser också landets potential: Ryssland har helt klart oljan och metallerna för att växa i en global värld. De har även utbildningsystem och synen på matematik och vetenskap på sin sida. Detta talar för landet. Men en krympande befolkning och därtill en osäker politisk situation och utbredd korruption gör att den ryska raketen inte tycks lyfta ordentligt. Istället för att välkomna utländska investerare finns allt för många exempel på de som hotats och kastats ut. Exemplet med Ikea som vägrade att muta för at få el är talande. Istället flög varuhuset in diselaggregat.


En inhemsk entreprenör som försökt att utveckla systemet såväl i affärer som politik, som Yukos Oil-ägaren Michail Chodorkowsky. Men han sitter  i fängelse sedan över tio år och väntas sitta fler decennier till. Det är sätt att ta emot nytänkare, som föga inspirerar andra medborgare att bygga ett samhälle, säger O’Neill.

Men det märks också ny vindar. Demonstrationerna i Moskva senaste månaderna är ett nytt fenomen. Om bara några veckor är det presidentval, då Putin väntas återta presidentrollen han haft tidigare. Allt detta tillsammans kokar ned i en osäkerhet. Här finns samtidigt starka fördelar som ryssarna definitivt kan ta fram. Men NÄR Ryssland får fart osäkert, säger O’Neill. Därför kommer antagligen Ryssland fortsätta att vara betydligt billigare än andra Bric-länder. För att ändra på detta behövs mer än högt oljepris. Här behövs reformer, politisk öppenhet, sociala system och en kamp mot korruption. Närmaste månaderna kan bli extra stökiga… Så när förvaltare säger avvakta, läser jag det som sälj.

Vi i Norden som är närmast fria från korruption har svårt att förstå hur det bromsar ett land. Men när allt från att parkera bilen, till att gå på restaurang eller söka jobb handlar om att muta sig fram, är det lätt förstå om människor tappar intresset. Bara de faktum att tid och pengar dräneras ut på oväsentligheter är degenererande i sig. Men en dag kommer allt att bli mycket bättre, även i Ryssland. Frågan är bara om denna rörelse börjar nu, om fem eller tio år?

sparvalet finns här två enkla svar. Enklast: tillväxtfonder http://shorturl.se/?Oktrw. Dessutom finns smalare Bric-fonder http://shorturl.se/?YXj81 vilka rör sig i stort sätt som tillväxtfonderna. En större chansning är att välja direkt lokala Rysslandfonder: http://shorturl.se/?iPw4Q

 

Vad säger du om Ryssland?/claes hemberg

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord