Etiska fonder mörkar

Sparare har väldigt svårt att förstå, hitta och använda etiska fonder. Orsaken är fondbranschen saknar EN måttstock som fondsparare enkelt kan följa och använda. För fondbolagen vägrar komma överens. Käbbel och prestige är tydligen viktigare än spararna. Nu på förmiddagen debatt hos Sveriges konsumenter:

Bara 3% av svenskarna sparar i etikfonder. Orsaken är att de är svåra att förstå och jämföra. Du som valt har ingen aning om hur bra din fond står sig mot andra. Och fondbolagen bryr sig föga.

Fonderna kan visst ha ett gediget etiskt eller hållbart arbete bakom fasaden. Men de vägrar utgå från vanligt folk.

* Vilka etiska val kan sparare göra?
Det är nära omöjligt att i dag veta vad jag får i en etisk, en hållbara eller god fond. Det finns nämligen inte en måttstock. Utan varje fond vill ha sin egen mätsticka och måttstock. De vill ju använda den som får deras analys och välvilja att lysa i den finaste av dager när storkapitalet behagar komma förbi och knacka dörr. Då blir den egna analysmodellen viktigare, än att hitta en modell som gör dem jämföra bara.

Tänk er om olika bilmeckar och bensinmackar har olika oktanhalt på bensinen. Här är fondbolagen på 1800-talsnivå när varje aktör själv kokade ihop sin bensin.

* Hur många sparar etiskt i dag?
1 av 3 svenskar säger att de vill spara etiskt men endast 1/30 gör det. Det stora glappet beror på flera saker. 1) Det är svårt att veta vad som är en etisk/hållbar/fin fond. Det finns ingen enkel mätstick. 2) Spararna tror att det betalar lite mer för något som är lite sämre. Jämför med att köpa en liter ekomjölk eller en liter oekologisk mjölk. Det smakar samma sak men du betalar en krona mer för den ekologiska. När det kommer till sparande tror spararna att det betalar lite mer för en etisk fond men får en sämre produkt. Här är det upp till de etiska fonderna att visa var de går för.

* Hur klimatsmart och hållbart placeras konsumenternas pengar i dag?
Vi ser exempelvis i PPM en fördubbling i antalet etiska fonder. I dag är hela 21 % av fonderna miljö/etiska (M/E) märkt. Och hela 52 % av kapitalet ligger i M/E märkta fonder. För 6 år sedan var den siffran endast 32%.
Bland Sverigefonder är majoriteten till stora delar etiska. Då är det lättare för småbolag att verka under radarn. Och de har heller inte samma resurser som de stora bolagen i sitt CRI-arbete.

* Hur kan konsumenten veta vad de får?
Det är svårt. Nej, det omöjligt, eftersom de vägrar samarbeta ordentligt. Det gör att bara mycket aktiva fondsparare kan jämföra. En metod som jag tycker är talande är att titta på fondens tio största innehav. Vad placerar den här fonden egentligen i? Sen kan du utvärdera om det är i linje med din etik. En annan metod är att gå in på hållbarhetsprofilen.se och där jämföra bolag.

* Framtidsspaning – hur ser det ut om 5 år?
Frågan om etik och hållbarhet blir allt mer het. Det har Volkswagen senast visat. På lång sikt är det uppenbart att bolag som inte slösar presterar bättre. Dessutom är det extremt viktigt för ett bolags anseende att det inte trasslar in sig skandaler. Inom fondvärlden ser vi trenden med positiv screening snarare än negativ. Alltså att fokus snarare är på vad man väljer, istället för vad man väljer bort. I slutänden hoppas jag att någon fondförvaltare tar bladet från munnen och verkligen tar ut svängarna, blir tydlig och visar upp en oslagbar måttstock. För spararnas skull.

Annars blir etiska, hållbara och gröna fonder mest bara en fluga. Hur väljer du etiska fonder?/claes hemberg