Fermenta går igen

Fermentakraschen fyller nu 25 år. Men Fermentaspöket lever kvar. Senast såg vi det i Diamyd. Och många småbolag visar liknande tendenser. Men det är svårare blåsa sparare idag. Politiker är mer försiktig och granskningen betydligt tuffare.

 

Det är lätt att glömma: Fermenta hade som mest 150 000 aktieägare. Det var en folkaktie. Spararna förlorade historiska 11 miljarder.  

Och Fermenta går igen än idag, om än i mindre skala. Häromveckan kraschade Diamyd. Deras löfte: ”den största upptäckten sedan penicillinet” visade ingen effekt alls. 13 000 aktieägare blev 3 miljarder fattigare. Det är närmast tragikomiskt att även den största smällen på området kretsade kring penicillin, där också Fermenta började.

Men det var inte bara en persons verk. Det var mitt i en politisk vurm där allmänheten skolades till börsen. Men bevakning av börsen var tafflig. Nu veckan offentliggjorde så huvudpersonen Refaat El-Sayed att han går i pension. Märkligt nog finns fortfarande 1 av 3 aktieägare kvar i spillrorna av bolaget. Läxan är tydlig: Lyssna inte på stora vd-ord. Läs siffrorna istället. Undvik bolag med som gör många affärer. Undvik karismatiska sekt-vd:ar.

 

Fermentasagan började för jämt 30 år sedan då Refaat El Sayed köpte Fermenta från Astra. Året var 1981. Några år senare, ett otal bolagsköp, penicillinfabriker, olika bud och stigander kurser fanns där 150 000 aktieägare i bolaget i inledningen av 1986. Värdet toppade på 11 miljarder kronor.

Det var då som Volvo med Per G Gyllenhammar i spetsen lovade att köpa in sig i Fermenta. Men Refaat saknade en utlovad doktorshatt och bolaget saknade riktig redovisning. Affären blåstes av, Refaat fick sex års fängelse och aktiekursen kraschade. Det är jämt 25 år sedan. Och nu i veckan lämnade samme Refaat till slut sista spillran som var kvar av Fermenta. Bolaget som sedan dess haft namn som Realia, Dala djupgas, Columna, flera andra namn och nu sista Hebi. Och verksamheterna har rört allt från olja, gas, fastigheter och medicinfabrik.

Men alla händelser i mitten på 80-talet hade inte varit möjliga om det inte vore för våra svenska politiker. Det är inte så lätt att komma ihåg stämningen då. Då fanns en historisk börseufori i Sverige. Ett 25-tal statliga bolag skulle börsnoteras de närmaste åren. Socialdemokraterna hade precis sjösatt allemansfonderna. Alla skulle bli börsägare. Antalet aktieägare i Sverige steg till som mest 2,6 miljoner svenskar. Och insiderhandeln blomstrade, säger de som var med då. Det var i denna skugga som Refaat kunde spela. Bevakningen av börsen, bolagen och börsinformationen var minst sagt bristfällig.

Småförsök att vilseleda sparare med låtsasaffär, häftiga uppfinningar och preparat kommer vi alltid att få höra om. Men att 150 000 svenskar luras att köpa penicillinfabrik är ett svårslaget rekord. Och så får svenska sparare en näsbränna i Diamyd-klass. Och på den nivån lär det komma flera.

Vilka bolag är nästa att gå plankan? Claes Hemberg

publicerad
3 juni 2011
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram