Finanskrisen skakar Afrika

(Östafrika 20-26 februari) På plats i Nairobi blir alla fakta så påfallande. Ljuspunkter och höga hinder möter oss direkt. De lokala tidningarna framstår som rafflande thriller, för en ekonom.

Finanskrisen märks väl i Kenya och hela Östafrika. Krisen fick utländska investerare att dra öronen åt sig. Vakuumet sänkte tillväxten snabbt från över 6 till 2 procent, efter inflation. Nu är tilväxten tillbaka på 5%, men oron finns kvar. Blomsterindustrin har tappat 15-50% i regionen. Men så hör vi goda nyheter också, då indiska investerare lagt nya pengar på blomsterodlingar i Etopien. Östafrikansk blomsterindustrin siktar fram in sig på Europa där Tyskland köper 1 av 5 blommor.

Men finanskrisen inte bara stoppade investeringar utan gav också prisökningar. Senaste året ska den kenyanska valutan shilling ha fallit hela 15 procent i värde. Ifrån grannlandet rapporteras att socker blivit dubbelt så dyrt bara senaste året. Nu kan vi tycka att socker inte kan vara så viktigt. Men i en ung ekonomi så har sockerpriset en avgörande roll, och står för en stor del av hushållens utgifter.

Att inte politikerna lyckas tygla prisökningarna är att ledarna ris kring sin egen rygg. Stolt kungör ekonomer att 50 miljoner Afrikaner ska i år bli medelklass bara i år 2012. Dessa ska bli ryggraden i den nya starka ekonomin. Men med hemskt höga prisökningar är det just medelklassen som ledarna rycker undan mattan för. De fattiga har inga pengar att förlora på prisökningar. De rika har antagligen säkrat sig i fastigheter mm. Nej, det är ryggraden – medelklassen – som lider mest i avsaknad av ledare. Och det har hittills saknats en tradition att ta frågan på större allvar.

Framsteg i ekonomin märks också. För tio år sedan hade endast 1 miljon afrikaner eget bankkonto. Idag har siffran passerat 14 miljoner eller nästa lika många procent. Andelen som har mobiltelefon är betydligt fler. Hela 70% av all vuxna antas ha egen mobiltelefon och ska öka med 100 miljoner användare bara i år, upp till 735 miljoner.

Men lokala medier rapporterar samtidigt om ett grundproblem. Endast 70 procent av alla medborgare är registrerade över huvud taget utan jobbar på den svarta marknaden. I Kenya är siffran något lägre, men snittet för Östafrika pendlar kring 70% svart ekonomi. Vi kan inte ha skandinaviska skatter, argumenterar en politiker. Även här saknas tradition och tilltron till myndigheterna. Under tider av koloialherrar och senare krig har inte skatter associerats med något konstruktivt. Samtidigt saknas riskkapital för att stödja nya företag att starta. I den stora inofficiella ekonomin är det svårt att skapa långsiktigt hållbara avtal.

Bristen på energi är ett stort samhällsproblem. Till och med ett land som Nigeria, rikt på olja, sägs 25% av landets totala ekonomi stoppas i brist på energi. Här är det lätt koppla på en annan het debatt – avreglering. I Nigeria vill flera ledande politiker avreglera den inhemska oljemarknaden. Idagsläget subventionerar staten marknaden, vilket kostar staten enorma belopp. Dessutom öppnar det för svartamarknaden.

Nej, nu ska jag sluta måla problem. Varje hinder kan bli en trampolin!

 

Vad vill du veta om ekonomin?/Claes Hemberg

publicerad
21 februari 2012
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram