Fondfaktura visar toppen på avgiftsberget

Sparare har ofta ingen aning om vad de betalar i fondavgifter. Här kan en fondfaktura vara en god hjälp. Även om den bara visar toppen på ett hemskt avgiftsberg, så kan den vara första steget för att väcka spararna att inse att avgifterna efter några årtionden ofta gröper ur vårt sparande på 30-40 procent helt i onödan.

 

Fondfaktura låter tråkigt. Vem vill ha en faktura? På en rak fråga så kommer säkert 8 av 10 tacka nej, till en fondfaktura. Men det är just detta anti-intresse som gör idén så stark och bra. Med en faktura på posten kommer svenska folket äntligen inse vad de betalar. De kommer INTE kasta kurvertet, utan snart inse den dynamit som avgifterna döljer. Och då kommer vi få se helt andra fondval.

 

Fakturan behöver även redogöra för kontoavgifter, uttagsavgifter, kortavgifter… och allting annat som tär på sparkapitalet.

 

För så länge som avgifterna inte står direkt framför spararnas ögon så undviker de dem. Så fungerar vi människor. Dagens väl dolda fondavgifter är istället som pyspunktering. Vi märker det för sent. Komforten blir allt sämre. Och när det gäller bankavgifterna kommer många sparare aldrig förstå att de kan ha betalat 200 000 kronor för sitt pensionssparande. Och då är det ändå en låg siffra. Oavsett är det en siffra som bankbranschen lätt kan hjälpa spararna att minska till 1/3.

 

Fondfakturan är bra för att den sätter fokus på pris minst en gång om året. Det kommer tvinga sparare att tänka efter. Vi kommer se många fler välja lågprisfonder. Och det är sannolikt helt rätt val för 8 av 10 sparare. För de har inte större intresse. Detta kan stärka såväl pensioner som mer kortsiktigt sparande, och folk får behålla de pengar de så väl behöver.

 

Men fakturan räcker inte. Den säger ingenting om vad vi i verkligheten betalar år efter år. Fakturan borde därför kompletteras med en betalningshistorik, som redovisar avgifterna sedan start. Då kommer avgiftsberget inte gå att undvika. Dessutom behövs en framåtblickande information. Vad kostar denna fond närmaste 10 eller 20 åren, om jag fortsätter i samma hjulspår. Det behöver konsumenten veta för att göra rätt val. Självklart behöver inte en framtidsprognos vara på öret vetenskapligt bevisad. Det är inte poängen. Utan syftet är att väcka och rädda individen och samhället undan enorma avgifter på våra pengar.

 

Dagens betalningsmodell där avgiften dras på kapitalet gör att sparare inte ser avgifterna och helt saknar överblick. Självklart gynnar detta branschen som inkasserar avgifterna. Men när inte ens pålästa ekonomer enkelt kan redgoföra för effekten av 1,5% i avgift,  (att det tar halva pensionen) så har vi en allvarlig brist i systemet. Som inte går att blunda för.

 

/claes hemberg

publicerad
6 mars 2012
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram