Gå direkt till textinnehållet

Klädsim åt fel håll

Svenska folket har aldrig haft så mycket pengar på konton och i räntor. Samtidigt är börsen billig. Simmar spararna inte åt fel håll? Och talar vi inte om rena klädsimmet.

 

Det odlas en myt om att vi svenskar skulle vara så utsatta för börsens virrvarr. Vi har rekord i spekulativa fonder och aktier, säger gärna börskritikerna. Men tittar vi på siffrorna så har mestadelen av svenskarnas pengar senaste årtiondet gått till konton med låg eller ingen ränta alls.

I början på 2000-talet nysparade vi 20-talet miljarder varje år på vanliga bankkonton. Senaste åren har siffran ökat till 60-70 mdr varje år. Samtidigt har vi nysparat på räntefonder som aldrig förr. Summan på bankkonton har nu passerat 1 100 000 000 000 kronor (1 100 mdr). I räntefonder spararar vi ytterligare 600 mdr. Det gör att snittsvensken nu har 2/3 sparkronor ur börsströmmen.

Nu kan rådgivare tycka att detta låter som ett tryggt val. Men inte ska vi svenskar handla för så ofantligt mycket pengar. Ja, det är ju bara om vi ska konsumera som vi slutar spara. Den som sparar ska ju alltid söka tillväxt för sina pengar. Bankkonton och räntekonton är rena konsumtionskonton. Där har nu snittsvensken över 20o ooo kronor redo för konsumtion. Vi kan inom närmaste veckan handla 75 nya diskmaskiner, var.

Att vi svenskar då och då simmar mot börsströmmen må vara hänt, men att spara rekordmycket i räntor, när räntan är på lägsta nivån sedan 1888, när mätningarna började, låter på mig som att inte bara simma motströms, utan dessutom med kläderna på. Samtidigt säger analytikerna att börsen ser ser billig ut. Insiders har inte sett handla så mycket aktier på många år.

Vilka råd ger vi egentligen?/claes hemberg

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord