Räntan stjälper inte bopriserna

Stigande ränta ger känsla av osäkerhet. Vardagsutgifterna stiger. Men det påverkar inte den stora frågan – bostadspriserna – på lite sikt. Det är min lugnande slutsats efter en kaffe med Erik Olsson, fastighetsmäklaren. Och jag binder inte räntan, nu heller.

Nu väntas vår största månadskostnad börja växa. Snittsvensken lägger 27 procent av sin lön (disponibel inkomst) på boendet. Och 8 av 10 vuxna har bolån. Men vetskapen om att boräntan börja röra på sig oroar –  onödigt många tror jag. För visst kostar varje 1 procent i höjning 800 kronor mer varje månad, på varje lånad miljon. Det svider i plånboken, men det påverkar inte bostadspriserna, som är den ofta förbisedda men riktigt stora frågan.

Erik Olsson är glasklar. Han jämför de sista 20 åren. Boköpare har alltid har tyckt att priserna är höga. 50 000 kr per kvadratmeter i dag upplever köparna lika pressande som 10 000 för 20 år sedan. Han säger att priserna starkt knuten till löneutvecklingen, även över 20 år. Och tittar vi på statistiken så är siffrorna tydliga. Vi svenskar lägger i snitt 25-30 procent av vår lön, på vårt boende. Så har det sett ut senaste årtiondena. Fastighetskraschen 1991-1992 var visst dramatisk. Då halverades priserna på två år. Men annars varierar inte priserna särskilt mycket.

Erik talar om ett snitt på plus/minus 10 procent per år. Det är betydligt lägre svängningar än börsen, tänker jag. Så knäcks en gammal myt samtidigt. Snittbostaden är ingen stark sparform. Värdet växer bara med våra löner. Till och med usla bankkontot är antagligen bättre för snittsvensken. Visst kan någon göra ett kap genom att renovera eller hitta ett underskattat läge. Men för snittsvensken är boendet ingen sparform. Värdeökning slukas av prisökningarna. Tack för kaffet Erik!

Min slutsats: 1) Räntehöjningen kostar ”bara” i plånboken 2) Bostadspriserna är ett nollsummespel mot löneutvecklingen 3) Bostaden är ingen stark sparform. Det är myt. Hur tänker du kring boräntor, bostadspriser och sparande? /claes