Gå direkt till textinnehållet

Revolutionens recept

Svält, umbäranden, höga brödpriser, kritiska intellektuella och en ledare i extremt överflöd. Det är receptet för revolution, sedan 222 år. Nu hörs rykten från Alger, Tripoli, Bahrain och Teheran. Men det svåra är efteråt. 

 

Min äldsta dotter läser just nu om franska revolutionen. Det känns som senaste tv-nyheterna. Revolutionens beståndsdelar är desamma. 1789 i Paris, 1918 i St Petersburg, 1949 i Beijing, 1967 i Kambodja, Kario 2011… Svält är den starkaste drivkraften av dem alla. Utan mat blir vi desperata nog att ifrågasätta även en gudomlig diktator. Lever diktatorn i överflöd och det sprids rykten om vaktavlösning, så tänds snart gnistan som kan välta en bastilj, ett vinterpalats eller en pyramid.

Men det behövs också starka intellektuella som kan ta över och skapa ett nytt samhälle. För vi vill inte ha en Robespierre, Stalin eller Mao och deras mördande skräckvälde. Nej, vi får verkligen hoppas det inte blir fallet med 2011 års revolutioner. Det är visserligen 222 år sedan franska revolutionen, men oron i Tunis, Kairo, Alger och Teheran är tydlig. Slutar Egypten eller Iran att fungera får det återverkningar i hela arabvärlden. Egypten är en så viktig ekonomi och samhällelig förebild. Och oroliga signaler hörs även från Damaskus och Amman.

År 2010 flög det gatstenar och brann banker i Aten. Nu kokar det i rader av länder mitt mellan våra tre största världsdelar: Asien, Afrika och Europa. Israeler jag talat med är oroliga, iranier ser risken för uppblåssande oroligheter, tunisier hoppas på en bra snabb lösning. Och aldrig har osynliga och lama FN varit så tydligt.

När människor i Kairo, Amman, Tripoli och Teheran tänker nytt är jag optimistisk, men det är inte lätt att bygga ett nytt fungerande samhälle. När också stora krafter kan trycka på utifrån. Under tiden avvaktar jag med Afrika- och Mellanösternfonder. Dessa folk kommer säkert att imponera på oss närmaste årtiondena, men just nu är allt så osäkert! Hur tänker du? /claes hemberg