Gå direkt till textinnehållet

Skräp för 10-tals miljarder

“High Yield” har svenskarna köpt för 10-tals miljarder senaste två åren. Men visste dessa sparare att det på svenska översätts till skräpobligationer? Då hade de nog inte köpt lika glatt. Sedan två år har 10 000-tals vanliga svenskar enkelt börjat att spara i skräpobligationer. Trenden kommer från USA där det har varit en snabbväxande affär sedan årtionden. Men senaste åren har det exploderat och nu är 2 av 5 sålda obligationer rena skräpobligationer och aldrig har nivåerna varit så höga. Men hela upplägget att slå ihop skräp och hoppas produkten ska dofta gott, påminner mig allt för mycket om finanskrisen startpunkt – ruttna bolån eller subprime.

Nu handlar det inte om bolån, utan skräpbolag, som efter finanskrisen behövt och behöver hjälp. Att flera bolag hotas av konkurs gör att spararen kan få bra ränta. Men hur länge till? Många banker storsäljer dessa nygamla produkter. Men jag är tveksam. Varför kallas dessa fonder inte vid sitt rätta svenska namn? Och vad händer om återhämtningen dröjer och överraskande många skräpbolag tvingas kasta in handduken samtidigt. Då kommer även skräpobligationer och en mångmiljardindustri att rasa ihop. Vad tror du? /c

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord