Gå direkt till textinnehållet

Sparekonom innejobb

Sparekonomerna har blivit 200% fler senaste veckan. Det måste vara ett innejobb, eller är det ett tecken krisbransch?

Redan på 80-talet var Nils Lundgren chefsekonomernas chefsekonom. Jo, jag idoliserade honom. De i hans kölvatten var alla män. Under 90-talet kom sedan flera privatekonomerna. De var alla kvinnor och är det än i dag. De talar räntor, budget mm. Jag har aldrig träffat en manlig privatekonom.

Men så under 00-talet blev även chefsekonomerna kvinnor som Hermansson och Winst. Nu senaste veckorna har en ny kategori blommat ut; sparekonomerna. Äntligen. Både SBAB och Fondbolagens förening har nu varsina sparekonomer. Bägge kvinnor.

Rollen sparekonom kan få någon att rynka nästan. Namnet har spararna själva hittat på, kan jag berätta. Jag frågade våra sparare vad de ville kalla mitt jobb. De svarade sparekonom. Sparombudsman fanns också upp till diskussion. Men spararna fick bestämma och sparekonom blev det. Att vara ensam med rollen, gjorde mig inget. Spararna finns ju där, hela tiden.

Eller kanske är titeln bara ett tecken i tiden. När svenska folket äntligen börjar upptäcka de hemska avgifterna ruttna inverkan. Att 1,5% i avgift faktiskt kan ta halva pensionen. Sedan har Anders Borg klagat på höga bankvinster. Peter Norman säger Byt bank! Flytträtten är på gång och ISK är något som är svårt att stava. Skatten blir 0,495% Samtidigt rämnar Euron. Ja, kanske är sparekonom en krisbranch – en roll som växer när allt annat krisar. Men som sagt titeln gör nog detsamma. Det är jobbet som avgör. Förlåt, det är spararna som avgör!

Men frågan är nu om spararna kan vänta sig mer pengar för pengarna när det finns fler sparekonomer. Nog får vi hoppas det. Men det är inte säkert. En titel gör ingen sommar.

/claes hemberg

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord