Almedalen: Experterna om att stoppa bankbedrägerier
Bankerna måste få bättre möjligheter att dela information mellan sig och det ska inte vara för lätt att göra en betalning. Det är några av slutsatserna från Sparbankernas Riksförbunds paneldebatt i Almedalen om hur vi kan hjälpas åt att stoppa bedrägerierna.
Sparbankernas Riksförbund anordnade en paneldebatt i Almedalen (även webb-sändning) under tisdagen med rubriken: ”Hur kan vi alla hjälpas åt att stoppa bedrägerierna?”.
En färsk undersökning visar att allt fler människor oroas över att utsättas för bankbedrägerier. Caroline Wänglund, jurist på Sparbankernas Riksförbund, ser det ändå som lite positivt för det innebär en ökad medvetenhet om bedrägerier.
-Tack vare bland annat Uppdrag Gransknings program ”Bedragarna” har den typen av telefonbedrägerier fått uppmärksamhet. Många åtgärder vidtas redan för att färre ska drabbas, men det behövs utbildning och kunskap för att motverka bedrägerierna, säger hon.
Utbetalningsmyndigheten arbetar med att motverka bedrägerier, främst välfärdsbedrägerier. Det handlar om 15–20 miljarder om året i felaktiga utbetalningar. Ett sätt att komma åt bedrägerier är samverkan mellan myndigheter och banker, enligt myndighetens generaldirektör.
-Statsförvaltningen har sekretess mellan varje myndighet, även inom samma myndighet. För att komma åt den här typen av brottslighet måste man kunna följa pengarna, för gör man inte det går det inte att lagföra. Vi är beroende av samarbete med bankerna ner till transaktionsdata på individnivå, säger Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten.
Per Eleblad ser ändå en stor politisk handlingskraft på senare år.
– Vi ska börja använda de resurser som redan finns, både polisiära och de granskande myndigheterna.
Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen, menar att man som bankkund måste vara påläst och lagom misstänksam för att bekämpa bedrägerier. Hon tycker inte att förtroendet för bankerna står på spel.
-Bankerna begår inga bedrägerier, utan bankerna tillhandahåller system för betalningar som missbrukas av de kriminella och den organiserade brottsligheten. Det handlar om entreprenörer i brott. Banken ger ofantlig information till polisen och brottsutredande myndigheter. Väldigt få bedragare ställs inför rätta, så vems förtroende står egentligen på spel? Staten som lagförare?
Journalisten Diamant Salihu som står bakom Uppdrag Gransknings ”Bedragarna” ser de kriminella som han har träffat som ganska amatörmässiga.
-Men trots det lyckas de lura de äldre på deras besparingar. Sedan finns det också superentreprenörer med callcenters som riktar in sig på speciella bankkunder.
Diamant Salihu beskriver att det är som ett smörgåsbord för de kriminella att ta för sig av.
– Som kriminell kan du ta miljarder från välfärdssystemet för att det inte finns nog bra kontroller. Bankernas system är inte tillräckligt bra för att förhindra detta. Hur kan det vara så lätt att amatörer kan lyckas med att lura våra system som ska skydda våra äldre?
Anmälningarna mot den här typen telefonbedrägerier har minskat efter att programmet sändes.
-Reaktionen efter programmet är förstås jättebra och för mig som journalist känns det bra att det får effekt. Men alla visste att det förekom telefonbedrägerier och alla känner någon som blivit lurad. Myndigheterna har sett statistiken skena och många anmäler inte ens för att de skäms. Varför ska det krävas ett program för att få till en förändring? Ska det krävas ett program för att statsministern ska kalla till sig storbankernas chefer? Jag är besviken över att det krävs.
Bankerna har bedrivit ett arbete mot bedrägerier i åratal, enligt Sara Ekstrand på Bankföreningen.
-Mycket av det som möjliggör bedrägerierna har drivits fram av lagstiftningen. Betalningarna ska gå allt fortare så digitaliseringen är en del av problemet. Bedrägeriutredningar har inte prioriterats av Polisen. Det är inte bara en part som är skyldig.
Enligt Petter Dahl, ansvarig för eID tjänst på BankID, har de också ett ansvar.
-Vi har absolut ett ansvar och är en länk i en kedja. BankID är en infrastrukturell tjänst som möjliggör digitaliseringen. Det är digitaliseringen som de kriminella utnyttjar och de ger sig på tekniken inom BankID. Kraven har höjts för att förhindra att falska identiteter skaffar BankID.
Kopplingen mellan fysisk och teknisk identitet är det sårbara, enligt Per Eleblad på Utbetalningsmyndigheten.
-Ett samhälle som gått mot att servicenivån är viktigare än kontrollnivån blir sårbart. Det måste krångla lite för att genomföra en betalning.
Diamant Salihu berättar att det var de kriminella själva som föreslog att man borde ha en gräns på belopp som får föras över till ett nyöppnat konto.
-De här personerna anpassar sig hela tiden efter läget. Ni måste vara framåtlutade. Jag vet att det finns många som är framåtlutade inom branschen.
Enligt Petter Dahl på BankID har de stora bankerna bedrägeriutredare som arbetar dygnet runt.
-Det sker mycket mer i kulisserna än vad många tror. Banker stoppar väldigt mycket. Jag tror mycket på samverkan, informationsutbyte och sekretessbrytande regler framåt.
Sara Ekstrand pekar på att den viktigaste åtgärden för att bekämpa bedrägerier är att bankerna får bättre möjligheter att dela information mellan sig.
-Idag finns små möjligheter att dela information om misstänkta bedrägerier och penningtvätt. Vi skulle åstadkomma ofantligt mycket om vi kunde göra det. Vissa möjligheter finns redan inom betaltjänstlagen, förutsatt att bankerna gjort en polisanmälan först. Problemet är att man får sitta flera timmar i telefonkö innan man kommer fram. Bankföreningen har försökt få till en effektivare väg att polisanmäla bedrägerier och det skulle komma före midsommar, men inget ännu.
