Staten brister i arbetet mot penningtvätt
Riksrevisionens granskning visar att penningtvättstillsynen är otillräcklig hos berörda myndigheter. Det beror delvis på att regeringens styrning av penningtvättstillsynen är svag.
Riksrevisionen har i en ny rapport granskat penningtvättstillsynen som utförs av Finansinspektionen (FI), de tre länsstyrelserna i Stockholm, Malmö och Västra Götaland, samt Bolagsverkets arbete på området, och regeringens övergripande ansvar för styrningen av statens penningtvättstillsyn.
Banker, växelkontor, redovisningsbyråer och många andra verksamheter är skyldiga att vidta åtgärder för att motverka penningtvätt. Flera statliga myndigheter bedriver tillsyn för att se till att detta sker. Nu visar Riksrevisionens granskning att denna penningtvättstillsyn är otillräcklig och att det finns brister i arbetet.
”Riksrevisionen bedömer också att länsstyrelsernas styrning och uppföljning av penningtvättstillsynen är svag, och att Finansinspektionen saknar ett systematiskt arbete för att identifiera företag som bedriver verksamhet utan att ha det tillstånd eller den registrering som krävs,” enligt granskningen.
Riksrevisionen bedömer att bristerna delvis beror på att regeringens styrning av penningtvättstillsynen är svag. Det saknas en samlad strategi för tillsynen och mål för vad tillsynsmyndigheterna bör prestera. Regeringen efterfrågar inte heller någon regelbunden och detaljerad uppföljning av myndigheternas arbete.
– Den svaga styrningen innebär att ansvaret i praktiken hamnar hos respektive myndighet. Men de har endast begränsade möjligheter till samordning och utveckling av systemet för penningtvättstillsyn som helhet. Här behöver regeringen vara tydligare, säger Henrik Allansson, projektledare för granskningen, i rapporten.
Vidare visar granskningen att vissa branscher väldigt sällan blir föremål för tillsyn av länsstyrelserna och FI. Företag som utsätts för tillsyn har också möjlighet att undkomma sanktioner genom att lägga ner verksamheten för att sedan starta om på nytt. Att myndigheterna initierar så få tillsynsärenden innebär att verksamheten kan drivas mycket länge innan den riskerar ny tillsyn.
Riksrevisionen bedömer att även Bolagsverket saknar tillräckliga befogenheter och verktyg för att upprätthålla kvaliteten i registret över verkliga huvudmän, som är ett viktigt verktyg i arbetet mot penningtvätt. Detta gäller särskilt när huvudmännen befinner sig i utlandet.
– Penningtvätt är systemhotande. Det är viktigt att systemet för penningtvättstillsyn samordnas och utvecklas så att det blir mer effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i rapporten.
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är i korthet:
- Skapa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsynen.
- Tydliggöra vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna.
- Överväga ytterligare lagändringar för att försvåra för verksamhetsutövare att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta om på nytt.
Även länsstyrelserna rekommenderas att utveckla en strategi för hur penningtvättstillsynen ska kunna bidra till en god regelefterlevnad hos olika typer av verksamhetsutövare. Riksrevisionen rekommenderar även FI att vidta ytterligare insatser för att hitta verksamhetsutövare som verkar utan tillstånd eller registrering.
Finansinspektionen välkomnar Riksrevisionens granskning, enligt ett pressmeddelande.
– Vi välkomnar Riksrevisionens granskning, som vi kommer att använda oss av när vi under det här året ser över hur vi kan stärka vår penningtvättstillsyn ytterligare. På uppdrag av regeringen kommer vi då dels titta på hur penningtvättstillsynen som helhet kan bli mer träffsäker och effektiv, dels på hur vårt arbete kan bidra till en större efterlevnad av internationella sanktioner. Att vår tillsyn hela tiden utvecklas i takt med förändringarna i vår omvärld är centralt för vårt förtroende och för vårt uppdrag, säger Malin Alpen, områdeschef för Betalningar på FI.