Handelsbanken får jämställdhetspris – så har de lyckats få fler kvinnliga chefer

Hallå där!

Stefan Nilsson, regionbankschef för Handelsbanken östra, som tillsammans med klubbordföranden i Finansförbundet Helena Håkansson är Årets mottagare av Annas Jämställdhetspris.

Grattis!
– Tack! Vi är jättestolta. Men det har varit massor med folk inblandade i vårt jämställdhetsarbete, även om det råkar vara våra namn som nämns här.

Hur mycket har andelen kvinnliga chefer och ledamöter i kontorsstyrelser ökat?
– Hösten 2013 hade vi den skrämmande andelen 11 procent kvinnor i våra 60 kontorsstyrelser i regionen. I dag är det 27 procent, och målet är att det ska vara 50/50 i slutet av det här året.
– Andelen kvinnliga kontorschefer har ökat från 21 av 60 till 28 av 60 de senaste tre åren.
För tre år sedan var bara en av kontorschefer för de 10 största kontoren i regionen kvinna, i dag är fyra kvinnor.

Hur gjorde ni?
– Tillsammans med facket i jämställdhetskommittén satte vi mål för hur vi vill att det ska se ut. Finns det en målsättning så händer det grejer. Då vet man vart man ska och kan agera därefter.
– Vi har aktivt sökt efter kvinnor. En lycklig slump är att Handelskammaren i vårt län gjort en ”100-lista” över 100 kvinnor som kan ta styrelseuppdrag, och bland annat därifrån har vi lyckats få kandidater.
– Det viktigaste var att övertyga de 60 kontorscheferna att detta är en bra idé.

Hur övertygade ni dem?
– Man måste brinna själv för det, och det gör jag och vår fackordförande. Vi har talat på våra konferenser med cheferna om att vi ser att mångfald i styrelser berikar och ger andra infallsvinklar. Några chefer blev också sanningsvittnen och kunde berätta att de ser att det blir andra diskussioner i styrelser där kvinnor sitter med.
– I en egen mätning har vi sett att de kontor som har kvinnor i ledningen faktiskt har något nöjdare kunder. Så det ger resultat.

Ni har också arbetat med att åtgärda osakliga löneskillnader – hur då?
– Jag bad personalchefen och den fackliga representanten att gå in i ett rum och inte komma ut förrän de var överens om att det inte finns osakliga löneskillnader. De höll på länge, men till sist var de överens. I det arbetet var det även män som fick högre lön för att vi såg att löneskillnaderna var osakliga.

Så ni har inga osakliga löneskillnader nu?
– Jag vågar nog säga: nej, det har vi inte, även om man aldrig kan vara helt säker. Vi månar om att det inte ska hända igen.

Hur ska ni göra för att förhindra det?
– Inför lönesamtalen har personalansvariga, tillsammans med facket, haft en gemensam telefonkonferens med alla kontorschefer och pratat om vikten att tänka i genustermer för att inte hamna i osakliga löneskillnader.
– Efter att kontoren satt sina löner gör vi en översyn av resultatet. Vi håller just nu på och analyserar utfallet från lönesamtalen i höstas. Det kan vara svårt för det enskilda kontoret, som kanske har fyra anställda, att se att man skapar osakliga löneskillnader. Men vi på regional nivå ser en annan sak.

Har du andra tips för ett bra jämställdhetsarbete?
– En annan viktig bit i genustänket handlar om vad vi sponsrar, vilken typ av arrangemang. Vi gjorde en hemsk undersökning som visade att det nästan bara handlar om idrott, och då främst manlig sådan. När vi tittade på pengarna som vi ger till ungdomsverksamhet så ser det något bättre ut, men långt ifrån jämlikt.
– Vi har ålagt kontoren att tänka ur mångfaldsperspektiv när de beslutar om vad de vill sponsra.

Text: Åsa Berner