Gå direkt till textinnehållet

Det innebär Fatca-avtalet

Ett finansiellt institut som inte svarar upp mot Fatca kommer att hamna på en »svart lista«.

Sverige började tillämpa Fatca-regelverket den 1 juli 2014. Vad är bakgrunden till det?

–  Fatca (en förkortning för Foreign Account Tax Compliance Act) antogs i USA år 2010. I grunden är regelverket ett sätt för den amerikanska staten att öka skatte­intäkterna från amerikanska personer som är bosatta utomlands och som kan antas vara skattskyldiga i landet. Det är alltså ett verktyg för att motverka skatteflykt.

Guide

ÄMNE: Fatca-avtalet med USA

LÄRARE: Karin Sköld Berzelius, rättslig expert på Skatte­verket

– Regelverket fastställer att banker och försäkringsbolag runt om i världen måste lämna uppgifter om amerikanska personers och företags konton, kapitalinkomster och kapitaltillgångar till den amerikanska federala skattemyndigheten IRS (Internal Revenue Service). Ett finansiellt institut som inte svarar upp mot Fatca kommer att hamna på en »svart lista« och drabbas av kvarhållen skatt på 30 procent på vissa transaktioner, exempelvis utdelningar och räntor, som slussas från USA till banken i mottagarlandet.

Vad innebär Fatca för de svenska finansiella instituten?

– Sverige ingick avtalet med USA 2014 med avsikten att underlätta för de svenska finansiella institut som är skyldiga att lämna dessa uppgifter. I korthet innebär avtalet att instituten lämnar information till Skatteverket som därefter överför den till IRS. Avtalet är ömsesidigt, så IRS gör samma procedur och skickar uppgifter till oss.

Hur går processen till?

– Man tittar efter någon form av indikation på att kunden har en koppling till USA. Det kan till exempel handla om ett amerikanskt telefonnummer eller en adress i landet. Om institutet hittar en sådan indikation vid granskningen måste institutet ta reda på om personen är amerikansk medborgare eller har hemvist i USA. Visar det sig vid granskningen att personen är det ska vissa av kundens finansiella uppgifter alltså skickas till Skatte­verket.

Var är i sådana fall personen skattskyldig, i USA eller i Sverige?

– Det är olika från fall till fall. Sverige har tidigare ingått ett skatteavtal med USA där det framgår vem som har beskattningsrätt i det specifika fallet.

Vad har rapporteringsplikten fått för konsekvenser för de svenska bolagen?

– Jag utgår från att det åtminstone vid uppstarten innebar ett omfattande administrativt jobb med nya system eller i varje fall nya rutiner. Å andra sidan är straffen otroligt hårda för de finansiella institut som inte rapporterar i enlighet med Fatca. Det tuffaste straffet är alltså att den amerikanska staten tar ut 30 procent i skatt innan pengar skickas från USA till den aktuella banken – och då har inte skatt i mottagarlandet tagits ut ännu. Det är få företag som skulle överleva någonting sådant, det vore katastrof. Därför tror jag inte heller att vi kommer att få se att det går så långt. Företagen är noggranna med att göra rätt.

Hur upptäcker ni om ett bolag missköter sig?

– Skatteverket kontrollerar att de finansiella instituten lämnar korrekta uppgifter. Det görs genom att vi ställer frågor, gör revisioner och andra kontroller. I avtalet ingår även att IRS kommer att kontakta oss om de hittar felaktigheter i de uppgifter som vi har skickat till dem.

Har ni på Skatteverket fått in samtliga uppgifter?

– Vi uppfattar att uppgiftslämnandet har gått bra. Om vi har fått in samtliga uppgifter går inte med säkerhet att svara på.

Är det bara till USA som Sverige skickar uppgifter om finansiella konton?

Nej, OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) och EU har tagit fram en motsvarighet till Fatca. Sverige har skrivit under detta och det innebär att Skatteverket kommer att utbyta finansiell information med nästan 100 länder under 2018.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord