Gå direkt till textinnehållet
Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Foto: Alexander Donka

Ulrika Boëthius: »Jag tror inte reallöneökningar kommer gå att uppnå«

Industrifacken begär löneökningar på rekordhöga 4,4 procent nästa år. Med den höga inflationen gör att det sannolikt inte blir reallöneökningar ändå. Det kan inte heller Finansförbundets medlemmar räkna med, enligt en tidigare intervju med ordförande Ulrika Boëthius.

Facken inom industrin (LO-förbunden IF Metall, Livs, och GS samt tjänstemannaförbunden Unionen och Sveriges Ingenjörer) begär 4,4 procent i löneökningar nästa år. Det är det högsta krav som industrifacken lagt fram sedan industriavtalet tecknades för 25 år sen.

– Vi ser att sammantaget finns det goda skäl till att växla upp löneökningstakten, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, på en pressträff under måndagen.

Men trots den höga nivån kommer de anställda med största sannolikhet inte få reallöneökningar nästa år, på grund av den höga inflationen. Enligt finansdepartementets prognos kommer inflationen ligga på 5,9 procent nästa år, vilket alltså skulle äta upp löneökningar på 4,4 procent. Dessutom är 4,4 procent industrifackens krav, arbetsgivarna ska också säga sitt och innan ett avtal är nått kommer siffran antagligen ha justerats ned.

Finansförbundets avtal med BAO innehåller inga centrala procentuella löneökningar, utan bygger på individuella löneförhandlingar. Men industriavtalet ska enligt svensk modell sätta en nivå för resten av arbetsmarknaden, även finansbranschen.

Jag tror att man både från arbetsgivares och arbetstagares sida får tänka sig att lönehöjningarna kommer vara i nivå med tidigare år.

Lönerna har också fått alltmer fokus i Finansförbundet den senaste tiden, på grund av den höga inflationen. Många förtroendevalda har kontaktat förbundet för att få hjälp att rådge medlemmar inför lönesamtalen.

– Ska man begära full kompensation för inflationen? Det är svårt, arbetsgivare vill aldrig betala mer än de måste, och nu vill man inte riskera att driva på inflationen. Det är ganska komplexa samband att prata om, styrelsen har därför jobbat med att kansliet ska ta fram ett underlag med förklaringar kring inflation och vad det betyder för medlemmarna, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius i en tidigare intervju.

Kan medlemmarna räkna med reallöneökningar nästa år? 

– Jag tror inte att reallöneökningar kommer gå att uppnå. Inga bedömare räknar med att inflationen kommer vara kvar på den här höga nivån, om man då höjer lönen i nivå med inflationen så har man fått en väldigt hög ökning när inflationen sen går ner. Jag tror att man både från arbetsgivares och arbetstagares sida får tänka sig att lönehöjningarna kommer vara i nivå med tidigare år. Sen har vi som förbund i uppdrag att skapa reallöne­ökningar över tid, men det innebär inte varje år, säger Ulrika Boëthius.

Hur kommer medlemmarna reagera på det? 

– Det är väldigt olika. En del förstår nivåtänket, att en löneökning blir nivåhöjande för all framtid. Många kan också se att de haft reallöne­ökningar varje år tidigare. Samtidigt finns det många som är nyanställda och unga som inte fått reallöneökningar tidigare, de vill såklart ha det. Många är också oroliga för sin ekonomi, för en del handlar det faktiskt om huruvida man kan bo kvar.

Den 10 november inleds Finansförbundets kongress, där medlemmarna genom ombud ska välja inriktningen på förbundets verksamhet de kommande tre åren. Årets kongress är uppdelad i en digital del och en fysisk. De första två dagarna är helt digitala. Möten, föreläsningar och panelsamtal kommer att ske via Teams. Resterande två dagar hålls kongressen på Aronsborgs konferenshotell i Bålsta, utanför Stockholm.

– Vi tänkte att det kunde vara intressant att prova ett nytt grepp. Vi har haft tre dagars fysisk konferens i många år, och det är många som tycker det är svårt att vara borta tre dagar och två nätter. Vi testar nu att hålla delar av konferensen digitalt, så får vi utvärdera sen, säger Ulrika Boëthius.

Ombuden måste dock delta både i den digitala och den fysiska delen. Det är under den fysiska kongressen som val av förbundsordförande och förbundsstyrelse genomförs. Val­beredningen föreslår omval av alla styrelseledamöter utom tre.

– En ledamot har slutat i branschen och två avgår, så det är tre platser som ska fyllas. Det finns också en övrig nominerad, utanför valberedningens förslag, så det kommer bli omröstning, säger Ulrika Boëthius.

Digital och fysisk kongress

Finansförbundets kongress är uppdelad i en digital och en fysisk del. De två första dagarna, den 10 och 17 november, arrangeras digitalt via Teams.

Den andra delen av kongressen sker den 23 och 24 november, på Aronsborgs konferenshotell i Bålsta, utanför Stockholm.

Val till förbundsstyrelsen sker den 23 november. Då röstar kongressen även om de fem motioner som kommit in. Två av motionerna gäller utökad kommunikation på engelska i Finansförbundet, en handlar om förkortad arbetstid, en gäller krontalsredovisning av löneskillnader mellan kvinnor och män, och en rör studentmedlemskap för yrkesverksamma som studerar.

 

Hon har varit ordförande för Finansförbundet i tio år, och föreslås nu av valberedningen för tre år till. Mycket har hänt under hennes tid som ord­förande, men framför allt ser hon två stora skeenden i finansbranschen.

– Dels är det teknikutvecklingen, och dels regelverken. Enormt mycket tid läggs på regleringar och administration i dag, tjänster som inte behövdes på samma sätt förr och som kostar bankerna oerhört mycket.

Pandemin har också påverkat mycket, inte minst hur branschen jobbar. Ulrika Boëthius tror att hemarbete kommer fortsätta vara en viktig fråga för Finansförbundets medlemmar framöver.

– Det finns anställda som vill jobba hemma och tycker att det ska vara en rättighet, och det finns medlemmar som inte vill det och tycker att vi ska reglera så att arbetsgivaren inte kan kräva det, säger hon.

För förbundet kommer det också vara viktigt att få till förbättringar i det kollektivavtal som finns med BAO, anser Ulrika Boëthius. Ett exempel skulle kunna vara höjda ersättningsnivåer för kvälls- och helgarbete, som föreslås i en motion till kongressen.

– Vi har haft tillsvidareavtalet sen 2015. Vi skulle behöva få till förändringar, för att marknadsföra att det är ett bra avtal.

» Ska man begära full kompensation för inflationen? Det är svårt, arbetsgivare vill aldrig betala mer än de måste, och nu vill man inte riskera att driva på inflationen.«

En fråga som återkommer är löneskillnaden mellan kvinnor och män. Som Finansliv tidigare skrivit har männens löner i snitt ökat mer än kvinnornas de senaste åren, trots Finansförbundets och BAO:s Lika lön-projekt. En av motionerna till kongressen föreslår därför att löne­ökningarna ska redovisas i kronor i stället för procent, för att tydliggöra skillnaden mellan könen. Det är styrelsen positiv till.

– Ska lönegapet minskas så måste kvinnor få mer i procent. Men rent pedagogiskt tror vi det är jättebra om löneskillnaden redovisas i kronor, det blir tydligt vad det faktiskt betyder.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är en hjärtefråga för Ulrika Boëthius.

– Jag hoppas, som jag har gjort i hela mitt yrkesliv, att finansbranschen ska ha jämställda löner innan jag går i pension. Det vore fantastiskt.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord