Klarar du att bli av med snuttefilten?
Kollar du nyheterna i mobilen under mötet, medan kollegan drar sin presentation? Och känner du att du bara måste svara direkt på alla mejl och sms som kommer? Då kanske du och din arbetsplats borde lära er workfulness.
Workfulness
Tips till företagsledningar:
- Sprid kunskap om varför det är viktigt med regler och policys för teknikanvändning.
- Inför mobilfria möten.
- Inför ljudlöst som standard.
- Definiera förväntningar på tillgänglighet.
- Uppmuntra medarbetare att använda de tekniska lösningar som finns på arbetsplatsen för att hantera och sortera information.
Tips till medarbetare:
- Stäng av mobiltelefonen och annan teknik i samband med möten.
- Stäng av alla ljudsignaler på mobiltelefoner, datorer och annan elektronik under arbetstid.
- Blockera alla distraherande pop up-fönster och push-notiser i datorn och mobilen.
- Gå undan när du ska ringa eller blir uppringd.
- Införa fasta, individuellt anpassade tider för mail, sms och mobilsamtal.
- Lägg ifrån dig tekniken helt och hållet en stund varje dag. Hjärnan behöver vilopauser för att du ska kunna prestera på topp i viktiga jobbsammanhang.
(Ur handboken Workfulness, läs mer här)
Omstart av datorn på jobbet kan vara nog så störande och tidsödande. Men de mest kostsamma omstarterna på arbetsplatsen är av oss själva – varje gång vi blir avbrutna tar det upp till 25 minuter innan vi återfått full koncentration på arbetsuppgiften igen.
Tekniken, som egentligen erbjuder oss alla möjligheter att effektivisera vårt arbetsliv, har i stället skapat beteendemönster som leder till både stress och ineffektivitet. Vi kollar nyheter i mobilen när vi egentligen ska lyssna på kollegan som håller en viktig presentation. Vi uppdaterar mejlkorgen och engagerar oss i att svara på mejl, när vi egentligen borde ta tag i den där superviktiga arbetsuppgiften.
Upp till 150 gånger per dag kollar vi mobilen. Sunt förnuft borde säga att det är galet, med tanke på hur lång tid det tar att fokusera igen på arbetet. Men sunt förnuft har inte så mycket att säga till om här, utan vi har att göra med starkare krafter än så – hjärnans belöningssystem.
– Hjärnan älskar snabba belöningar. Så fort vi får ett sms, like eller någon kul bild på instagram drar belöningssystemet igång. ”Wow, fantastiskt!”, tänker hjärnan, och vill sen uppleva detta igen och igen och igen, säger Katarina Gospic, som är läkare, forskare och fysiolog från Karolinska Institutet.
– Jag brukar likna mobilen med en godisskål – på samma sätt som det är svårt att ta bara en bit, är det svårt att bara titta en gång och sedan låta bli telefonen, fortsätter hon.
Sedan fyra år tillbaka driver Katarina Gospic konsultföretaget Brainbow Labs där hon sprider kunskap om hjärnan i näringslivet. I början av förra året slog hon sig ihop med Telenor och skapade konceptet ”workfulness” som ska hjälpa företag och medarbetare att skapa en sund och hållbar digital arbetsmiljö.
– Det behövs regler för hur vi jobbar. En Sifo-undersökning visade att åtta av tio störs av kolleger som tittar i mobilen under mötet, men ändå erkänner sju av tio att de gör samma sak, säger Katarina Gospic.
Det är alltså viktigt att högsta ledningen fattar beslut om den digitala arbetsmiljön och definierar vilka förväntningar företaget har på tillgänglighet.
I ett pilotprojekt fick ett marknadsföringsbolag testa workfulness. Varje dag klockan 10 lade medarbetarna sina telefoner i en låda och fick inte tillbaka dem förrän klockan 12. De stängde också av mejlen.
Samma sak hände mellan klockan 14 och 16. Dessutom förbjöds mobiltelefon och dator under alla möten.
– Första veckan var folk griniga – att ta bort mobilen är som att ta ifrån ett barn dess snuttefilt. Men de märkte snart de positiva effekterna; att de snabbare kunde avsluta sina arbetsuppgifter och kunde gå hem i tid.
Mötena blev mer effektiva. Antingen blev de kortare eller så hann man med att diskutera fler saker. Deltagarna upplevde också att alla var med och bidrog i diskussionerna, och att den som talade fick mer uppmärksamhet.
– Det blev ett bra socialt klister. Man gillade varandra mer, för att man helt enkelt lärde känna varandra bättre, säger Katarina Gospic.
Text: Åsa Berner
Foto: Istockphoto