Kritik mot EU-tillsyn av penningtvätt

Det har skett stora förändringar på penningtvättsområdet de senaste åren. I början av 2020 kom det femte penningtvättsdirektivet, tätt följt av ett sjätte direktiv. Nu är fler förändringar på gång. I höstas lade EU-kommissionen fram ett brett lagpaket med förslag på en ny förordning som kommer att gälla direkt i EU:s medlemsländer.

Tanken med det så kallade AML-paketet är att skapa ett gemensamt regelverk inom EU som ska se exakt likadant ut för banker och andra finansiella institut i alla medlemsländer. Lagförslaget innebär alltså att det inte längre kommer vara möjligt att ha nationella regler kring penningtvätt, exempelvis runt kundkännedom, säger Sara Ekstrand, senior jurist på Bankföreningen.

– Den svenska penningtvättslagen som den ser ut i dag kommer inte finnas kvar, det kommer vara samma förordning inom hela EU, säger hon.

Enligt förslaget ska det även etableras en ny europeisk tillsynsmyndighet, som ska bli en slags överrock för alla andra tillsynsmyndigheter inom EU. Myndigheten har fått namnet AMLA (anti money-laundering authority) och ska ansvara för tillsyn av institut som är förknippade med hög risk och som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Myndigheten kommer även ha indirekt tillsyn över alla andra verksamhetsutövare.

Dessutom utökas regelverket kring vilken information som ska åtfölja betalningar till att även täcka kryptotillgångar.

Förhandlingar kring lagpaketet pågår och väntas vara i mål under 2022.

Ett gemensamt regelverk kan förbättra samarbetet mellan myndigheter men också göra det lättare för banker som bedriver gränsöverskridande verksamhet, eftersom regelverken i nuläget kan skilja sig mellan länder, anser Sara Ekstrand.

Totalt sett är hon dock osäker på om det är bra att lyfta upp tillsynen till EU-nivå. Svenska banker kan i dagsläget vända sig direkt till FI för dialog om de identifierar problem. Den processen riskerar att bli betydligt mer långdragen med en centraliserad tillsyn.

–Förhållandena mellan banker och mellan länder skiljer sig inom Europa. Frågan är vilken förståelse svenska banker kommer få för sina förhållanden från en central myndighet, säger Sara Ekstrand.

Hur ser beredskapen ut bland svenska banker för AML-paketet?

– Än så länge är svårt att överblicka konsekvenserna av AML-paketet. Det förhandlas just nu och mycket kan komma att ändras. Paketet ska dessutom kompletteras med ett stort antal riktlinjer och tekniska standarder, vilket kan innebära mycket stora ändringar, säger hon.

Finansinspektionen har fått ökade resurser för att bedriva tillsyn på penningtvättsområdet de senaste åren, men med AML-paketet är framtiden för nationella reglerare på området mer osäker. Enligt Åsa Thalén, avdelningschef operativa risker på FI, ser myndigheten i stort positivt på förslaget.

– En av de frågor som förhandlas rör hur stor del av tillsynen som kommer att flyttas över till den nya EU-myndigheten. Här förväntar vi oss att det rör sig om ett begränsat antal företag för FI:s del men de exakta avgränsningarna återstår att se, säger hon i ett skriftligt svar.

Vad blir konsekvenserna för FI om förslaget går igenom?

– Det är ett omfattande förslag och det är ännu för tidigt att säga något säkert om vad det slutliga resultatet kommer att innebära för FI:s del. När det gäller omfattningen av vår tillsyn bedömer vi att den absoluta merparten av de bolag vi har tillsyn över i dag med stor sannolikhet kommer att ligga kvar hos oss.