Kruxet med bankernas horrokruxer

Stora bolag har en särskild förmåga att falla offer för kannibaler. Då menar jag inte fjärran öbor med udda matvanor, utan nya briljanta idéer som äter upp värdet av gamla tjänster.

Den gamla melodin, konglomerat, att slå ihop verksamheter till större helheter, var länge det mest upphöjda vägvalet i näringslivet. På samma sätt har bankvärlden fungerat.

Men de senaste åren har det gamla urverket i näringslivet börjat att gå i motsatt riktning. En rad jättar har i stället delats. Bland annat har NCC, Atlas Copco, Autoliv och SCA fött fram Bonnava, Epiroc, Veoneer och Essity. Naturligtvis måste bankjättarna fundera på samma existentiella fråga.

Det enkla svaret är att dela upp jättarna i mindre delar, för att mer efterlikna sina snabbfotade kombattanter. Ett annat val är att köpa upp småttingarna. Eller val tre: hävda förträffligheten i sin storlek och bevisa både bättre kundnytta samt större marginaler än hos alla näpna nytänkare.

Det är till exempel svårt att med 20–30 år gamla bank-IT-system konkurrera med små fräscha ursnabba app-bolag.

Men de stora bankmaskinerna har sina horrokruxer. Det är till exempel svårt att med 20–30 år gamla bank-IT-system konkurrera med små fräscha ursnabba app-bolag. Ett annat krux är bankcheferna. De har i dag löner och bonusar i atmosfärer för sig. Något de knappast vill smula sönder genom att dela härligheten i småbitar.

Men så ekar senaste årtiondena, med utraderade marginaler på fonder och pensioner. Detta har varit smärtsamt för bankelefanterna. Varje vecka har ett bankkontor stängts. Tiotusentals medarbetare har fått gå hem. Och nu blir det värre.

Det nya heta stavas bolån, försäkring, betalning och teknikflytt.

Det nya heta stavas bolån, försäkring, betalning och teknikflytt. Det bubblar av nya bolag. Försäkring är mest en lättsåld högmarginal-krydda. Men bolåneutmanare är ett skott mot själva ryggraden i dagens storbank. Detta är jättarnas sista utpost. Att se den gå upp i rök är obeskrivligt. Sedan finns bara nödprovianten kvar i bankernas företagstjänster.

Samtidigt tar privatkunderna ett jättekliv ifrån gamla vanor. Knappt har bankkontoren blivit tömda på kundmöten, så slutar folk att besöka hemsidor, tala i telefon, läsa mejl och pappersbrev. Själva motorvägen i gamla relationer har eroderat. I stället träffas, köper och betalar folk i dag över appar och sociala medier. Som är snabba, smarta och interaktiva på ett helt nytt sätt. Det blir en tuff värld för uråldrig bank-IT, kontor, hemsidor och jättar under central styrning.

Svaret är rimligen att inte bannlysa utan bejaka kannibaliseringen.

Svaret är rimligen att inte bannlysa utan bejaka kannibaliseringen. Innan någon annan gör fina kundmagneter av dem. Den kollega som hittar en marginalätare förtjänar medalj. För kunderna älskar lägre barriärer och kostnader i både produkter, tjänster och service. Idéerna kommer locka kvar och även locka till sig nya kunder. Ja, så fungerar dagens kundvärld. Gårdagens tjänst räcker inte. Kunderna kräver något extra. Varje dag. Tänk Swish och bank­-id. Låt dem inte bli sista nödraketen, utan inspirationen till många fler.

Glöm bekväma lojala kunder. De kritiska aktiva är de mest attraktiva. När sociala medier är den största kanalen, ger de kritiska aktiva kunderna ren epidemisk spridning. Äntligen kan kunden bli kung även på jätteföretag.

För det räcker inte längre med ny puts och paketering. Dagens köpare är fruktansvärt kräsna. De vill bli överraskade, kittlade, gärna gratis och en anledning att visa kompisen detta i sociala medier. Först då är cirkeln sluten.

Forntidens höga bankmarginaler och utdelningar går mot sin ättestupa. För de tål inte den kader av kannibaler som finns inom bolån, försäkring, betalning, mobiler och sociala medier. Gamla chefer, gamla ägare med gamla IT-system måste nu välja väg: Att krama kannibalerna, köpa dem eller att dela upp de gamla konglomeraten i små och mer effektiva delar. Och hålla tummarna.