»Kryptovalutor är inte pengar«
bitcoin Om e-kronan blir verklighet kommer den att ha mer likheter med kontanter än med kryptovalutor så som bitcoin, enligt vice riksbankschef Cecilia Skingsley.
E-kronan
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley berättade under Fintech Stockholm för ett år sedan att Riksbanken överväger att lansera en digital valuta: e-kronan. Riksbanken utför nu en tvåårig förstudie av e-kronan och kommer att fatta beslut om ifall e-kronan ska införas tidigast i slutet av 2018.
Det har gått ett drygt år sedan Cecilia Skingsley släppte nyheten om e-kronan på Fintech Stockholm. Riksbanken har ännu inte beslutat om man faktiskt kommer att lansera den digitala valutan, men utreder hur behovet ser ut.
– Vi ser att den privata sektorn håller på att fasa ut kontanter som betalmedel, vilket gör att vissa människor, till exempel nyanlända, inte får tillgång till finansiella tjänster utan statliga subventioner, säger Cecilia Skingsley.
E-kronan är tänkt att bli en slags digitala kontanter. Det kanske låter motsägelsefullt, men kontanter har egenskaper som Riksbanken tror att allmänheten kommer att vilja ha även i framtiden. Målet är att föra över dessa egenskaper till e-kronan.
– Den ska alltid vara tillgänglig och gå att handla med omedelbart. Vi tittar också på möjligheten att bevara integriteten hos användarna, alltså att betalningar under vissa nivåer inte behöver vara spårbara, säger Cecilia Skingsley.
Idén om icke-spårbara betalningar känns igen från en annan digital valuta: bitcoin. Men Cecilia Skingsley tycker inte att kryptovalutor går att likna med e-kronan.
– Jag skulle vilja definiera kryptovalutor som investeringsprodukter. Inte som pengar.
Hon hänvisar till ekonomers definition av pengar: att de ska vara en räkneenhet, en stabil värdebevarare och ett betalningsmedel. Även om det förekommer att bitcoin används som betalningsmedel är det inte i någon större skala, och värdet på en bitcoin varierar kraftigt.
– Kryptovalutor går inte att jämföra med centralbankers valutor, säger Cecilia Skingsley.
Riksbanken utreder två olika system för e-kronan: ett värdesystem och ett registersystem. Det första är ett lite enklare koncept, där e-kronans värde laddas på ett plastkort eller i en app och kan användas som betalmedel.
Ett registerbaserat system innebär att man ska kunna sätta in e-kronan på ett konto hos Riksbanken, och koppla olika betalsystem till kontot.
– Det är ett lite större koncept, säger Cecilia Skingsley.
Vilket system lutar ni åt?
– Det är för tidigt att säga. Men det ena utesluter inte det andra, vi kan ha både en värdebaserad och en registerbaserad e-krona.
Hur Riksbanken väljer att utforma e-kronan kan också påverka penningpolitiken. Om man ska överföra kontanternas egenskaper borde e-kronan bli räntelös. Men det är inte givet.
– Om vi skulle lägga ränta på e-kronan kan den bli ett nytt penningpolitiskt instrument. Men det är inte därför vi utreder e-kronan, utan det är utifrån vilken samhällsnytta den kan ge.
Riksbanken analyserar inte bara e-kronan, utan bevakar också hur digitaliseringen i samhället påverkar finansbranschen och den finansiella stabiliteten. Digitaliseringen för världens länder allt närmare varandra, vilket länkar ihop vår penningpolitik med andra – betydligt större – ekonomiers penningpolitik. Men det minskar inte Riksbankens styrmöjligheter, tycker Cecilia Skingsley.
– Räntebeslut och obligationsköp påverkar fortfarande svensk räntebildning som vi vill. Sverige lever till stor del på export, den påverkan av omvärlden det medför har vi levt med långt innan vi ens kunde stava till digitalisering.
