
Kryptovalutor – så stor är marknaden
I den tredje delen om Bitcoin tittar vi närmare på hur stor marknaden är, vilka utmaningar nätverket står inför samt kryptovalutans värde.
Bitcoinpriset styrs likt mycket annat i världsekonomin av utbud och efterfrågan. Ökar efterfrågan stiger också priset och samma princip gäller omvänt. Senaste åren har efterfrågan ökat framförallt från Japan och Sydkorea. I år blev bitcoin legitimt betalningsmedel i Japan.
Bitcoin uppnådde nyligen en ny rekordnivå på 5 000 dollar per bitcoin men har relativt snabbt fallit tillbaka till nivåer omkring 3 500 dollar. Det spekuleras i en kryptobubbla. Samtidigt ska man komma ihåg att tekniken är ny och att volatiliteten därmed är hög. Den långsiktiga trenden har dock varit stigande.
I dagsläget uppgår det totala marknadsvärdet för kryptovalutor till cirka 100 miljarder dollar, varav bitcoin utgör ungefär hälften. Volymerna går att jämföra mot vedertagna betalningssystem som Visa eller Mastercard som har ett marknadsvärde omkring 235 respektive 150 miljarder dollar. Jämför man mot ledande valutor som dollar, euro eller yen är kryptovalutors andel i marknaden försvinnande liten.
Det är inte helt lätt att besvara hur många plånböcker som finns. Enligt en studie från Cambridgeuniversitet, i vilken 26 olika handelsplatser deltog, har antalet aktiva plånböcker fyrfaldigats från 2013 till slutet av 2016. Intervallet ligger mellan 5,8 och 11,5 miljoner aktiva plånböcker. Utöver bitcoin finns runt 1 000 andra kryptovalutor. De flesta är snarlika kopior av bitcoin eller någon annan av de stora kryptovalutorna som ethereum, ripple eller litecoin som redan har byggt upp en bredare användarskara.
Allt eftersom att nätverket växer är systemet i behov av förbättringar. För att en ändring ska implementeras i bitcoinkoden krävs att det råder konsensus till 95 procent i nätverket. Bitcoin har blivit både långsammare och dyrare. Ett problem som startat stora bråk inom nätverket. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med plats i varje block för att möta den ökade efterfrågan. I diskussionen hur man på bästa sätt utökar blockstorleken har parterna inte kommit överens. Vissa menade att för drastiska förändringar riskerar att starta en systemkollaps och att det gäller att gå varsamt fram. Andra menade att en kraftig utökning av blockstorleken inte är en tekniskt svår åtgärd och att det är dags att agera. Under de år som bråket har pågått och har bitcoin tappat drygt 90 procent – ned till cirka 50 procent av marknaden av kryptovalutor.
Det som hände sedan var tämligen dramatiskt. Majoriteten av nätverket signalerade att den varsamma lösningen, Segwit (segregated witness), skulle aktiveras. Men en del av nätverket var som sagt mindre intresserade. De bröt sig därför loss och skapade en systerversion av bitcoin. Detta kallas för att göra en hard fork. Sedan 1 augusti finns en valuta som heter bitcoin (BTC), men också en ny valuta som heter bitcoin cash (BCC).
Det är lätt att glömma bort att bitcoin fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, vilket inte minst märks på prisutvecklingen. Valutan hämmas av transaktionshastigheten och av de stigande avgifterna som håller tillbaka en bredare användning. Segwit är ett steg på vägen för att skala upp kapaciteten, men mer behöver göras. Parallellt är ett antal sidoprojekt under utveckling. Nätverket som har kommit längst kallas för lightning och ska underlätta för bitcoinanvändare att göra mikrobetalningar.
Så vad kan bitcoin bli värt? Bitcoin i sig har inget inneboende värde. Ett system baserat på siffror kan vem som helst skapa. Värdet ligger i den finansiella infrastrukturen, blockkedjan. Samtidigt är bitcoin och blockkedjan beroende av varandra. Man kan se på blockkedjan som en avancerad flygmotor medan bitcoin är bensinen som krävs.
På samma gång har andra aktörer börjat att se möjligheterna med blockchain. Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar i allt från diverse interna processer till hur betalningsstrukturer är uppbyggd.
Bitcoin har haft en imponerande tillväxtresa och det finns förutsättningar att den resan fortsätter. På internet duggar spekulationerna tätt där experter ger den ena utfästelsen efter den andra. Samtidigt ska man komma ihåg att den tekniska utvecklingen går får fort och valutan kan bli värdelös. Oavsett hur det slutar för bitcoin tycks marknaden överens om en sak. Blockchaintekniken kommer att leva vidare och fortsätta sätta avtryck i historien.
Artikeln är ett utdrag ur ”Digitalt guld” som publicerades i Finansliv nummer 7 2017.