Tagg: bank

Fintech
Foto: Therese Lundstedt, vd Aktieinvest

Aktieinvest och Collector i samarbete – startar aktieapp

Publicerat den 19 oktober 2017 kl. 10:18

Ännu en aktieapp har kommit till världen.

Spira är till för de som är nybörjare på aktier eller som inte har tid, men som vill komma igång med sitt sparande. Bakom appen står nätmäklaren Aktieinvest och nischbanken Collector Bank som har utvecklat tjänsten tillsammans.

– Spira är ett sätt för de oinvigda eller de med lite tid att kunna spara i aktier, säger Therese Lundstedt, vd i Aktieinvest.

För att spara i Spira blir man kund direkt i appen via Bankid. Sparandet sker sedan månadsvis i en förutbestämd aktieportfölj och något förenklat kan man säga att portföljen sköter sig själv efter det. Alla utdelningar återinvesteras automatiskt utan extra kostnader och eventuella företagshändelser hanteras åt kunden. Den underliggande portföljen bygger på stabila och väletablerade investmentbolag och ger därmed en bra riskspridning.

Ett månadssparande i Spira innebär en fast kostnad om 25 kronor. Kostnaden gäller även när man säljer andelar i aktieportföljen. I övrigt är appen gratis att använda.

– Oavsett hur mycket man sparar i Spira vet man vad kostnaden blir. Det spelar alltså ingen roll om man sparar 1000 kronor eller 10 000 kronor i månaden, avgiften är alltid densamma.

Även om det ännu är i ett tidigt skede har användare börjat höra av sig med feedback och så här långt har responsen varit positiv. Det är också många avancerade aktiemänniskor som har hört av sig och tyckt till att tjänsten passar bra för målgruppen, enligt Lundstedt.

Det lanseras nya sparappar i en rasande takt för tillfället. Therese Lundstedt säger att det är Spiras aktiefokus som gör appen unik.

– Aktier har varit det bästa sparalternativet på lång sikt. Sparar man dessutom ett högre belopp blir Spira mycket mer lönsamt än ett vanligt fondsparande eller robotifierade fond-i-fondlösningar.

Spira är Aktieinvests och Collector Banks första samarbete. Therese Lundstedt utesluter inte att parterna kommer fortsätta jobba tillsammans i framtiden

– Det har varit jätteroligt att jobba ihop. Som bolag har vi samma ambitioner och vi är väldigt kundfokuserade. Många i branschen pratar om samarbeten, men ganska få gör det. Det finns många aktörer som försöker vara duktiga på allt, men jag tror de flesta hade tjänat på att samarbeta med andra aktörer som vet sin kärnkompetens.

Fintech
Foto: Istock

Kryptovalutor – så stor är marknaden

Publicerat den 18 oktober 2017 kl. 13:14

Bitcoinpriset styrs likt mycket annat i världsekonomin av utbud och efterfrågan. Ökar efterfrågan stiger också priset och samma princip gäller omvänt. Senaste åren har efterfrågan ökat framförallt från Japan och Sydkorea. I år blev Bitcoin legitimt betalnings­medel i Japan.

Bitcoin uppnådde nyligen en ny rekordnivå på 5 000 dollar per Bitcoin men har relativt snabbt fallit tillbaka till nivåer omkring 3 500 dollar. Det spekuleras i en kryptobubbla. Samtidigt ska man komma ihåg att teknologin är ny och att volatiliteten därmed är hög. Den långsiktiga trenden har dock varit stigande.

I dagsläget uppgår det totala marknadsvärdet för kryptovalutor till cirka 100 miljarder dollar, varav Bitcoin utgör ungefär hälften. Volymerna går att jämföra mot vedertagna betalningssystem som Visa eller Mastercard som har ett marknadsvärde omkring 235 respektive 150 miljarder dollar. Jämför man mot ledande valutor som dollar, euro eller yen är kryptovalutors andel i marknaden försvinnande liten.

Det är inte helt lätt att besvara hur många plånböcker som finns. Enligt en studie från Cambridge­universitet, i vilken 26 olika handelsplatser deltog, har antalet aktiva plånböcker fyrfaldigats från 2013 till slutet av 2016. Intervallet ligger mellan 5,8 och 11,5 miljoner aktiva plånböcker. Utöver Bitcoin finns runt 1 000 andra kryptovalutor. De flesta är snarlika kopior av Bitcoin eller någon annan av de stora kryptovalutorna som Ethereum, Ripple eller Litecoin som redan har byggt upp en bredare användarskara.

Allt eftersom att nätverket växer är systemet i behov av förbättringar. För att en ändring ska implementeras i Bitcoinkoden krävs att det råder konsensus till 95 procent i nätverket. Bitcoin har blivit både långsammare och dyrare. Ett problem som startat stora bråk inom nätverket. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med plats i varje block för att möta den ökade efterfrågan. I diskussionen hur man på bästa sätt utökar blockstorleken har parterna inte kommit överens. Vissa menade att för drastiska förändringar riskerar att starta en systemkollaps och att det gäller att gå varsamt fram. Andra menade att en kraftig utökning av blockstorleken inte är en tekniskt svår åtgärd och att det är dags att agera. Under de år som bråket har pågått och har Bitcoin tappat drygt 90 procent – ned till cirka 50 procent av marknaden av kryptovalutor.

Det som hände sedan var tämligen dramatiskt. Majoriteten av nätverket signalerade att den varsamma lösningen, Segwit (segregated witness), skulle aktiveras. Men en del av nätverket var som sagt mindre intresserade. De bröt sig därför loss och skapade en systerversion av Bitcoin. Detta kallas för att göra en hard fork. Sedan 1 augusti finns en valuta som heter Bitcoin (BTC), men också en ny valuta som heter Bitcoin Cash (BCC).

Det är lätt att glömma bort att Bitcoin fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, vilket inte minst märks på prisutvecklingen. Valutan hämmas av transaktionshastigheten och av de stigande avgifterna som håller tillbaka en bredare användning. Segwit är ett steg på vägen för att skala upp kapaciteten, men mer behöver göras. Parallellt är ett antal sidoprojekt under utveckling. Nätverket som har kommit längst kallas för Lightning och ska underlätta för Bitcoinanvändare att göra mikrobetalningar.

Så vad kan Bitcoin bli värt? Bitcoin i sig har inget inneboende värde. Ett system baserat på siffror kan vem som helst skapa. Värdet ligger i den finansiella infrastrukturen, blockkedjan. Samtidigt är Bitcoin och blockkedjan beroende av varandra. Man kan se på blockkedjan som en avancerad flygmotor medan Bitcoin är bensinen som krävs.

På samma gång har andra aktörer börjat att se möjligheterna med blockchain. Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar i allt från diverse interna processer till hur betalningsstrukturer är uppbyggd.

Bitcoin har haft en imponerande tillväxtresa och det finns förutsättningar att den resan fortsätter. På internet duggar spekulationerna tätt där experter ger den ena utfästelsen efter den andra. Samtidigt ska man komma ihåg att den teknologiska utvecklingen går får fort och valutan kan bli värdelös. Oavsett hur det slutar för Bitcoin tycks marknaden överens om en sak. Blockchaintekniken kommer att leva vidare och fortsätta sätta avtryck i historien.

Artikeln är ett utdrag ur ”Digitalt guld” som publicerades i Finansliv 0717. 

Finansmarknaden
Foto: Istock

Frihet under ansvar med Bitcoin

Publicerat den 10 oktober 2017 kl. 09:00

Hur säkert är Bitcoin relativt det traditionella banksystemet? Jämförelsen inte är helt precis, men frågan känns ändå relevant. Under Bitcoins nioåriga historia har den decentraliserade blockchaintekniken visat sig vara helt säker. Till och från utsätts banker och myndigheter för angrepp, och en starkt bidragande orsak till det är att företagen är uppbyggda på centrala system. Bitcoin å andra sidan är ett världsomspännande nätverk som är online 365 dagar om året. Ska man angripa eller stänga ned Bitcoinnätverket behöver man stänga ned internet.

Samtidigt ska man komma ihåg att det finns olika perspektiv på säkerhet. Ett känt fall är Mt. Gox som gick i konkurs 2014 efter vad man tror är hackare som har länsat kundernas konton.

Läs mer: Bitcoin – Så funkar det

Detta är också en av de största skillnaderna jämfört med det traditionella banksystemet. Om något går fel i banktransaktion är det i regel möjligt att spåra pengarna eller att reklamera en felaktig transaktion. Med Bitcoin blir det svårare.

Idén med Bitcoin bygger i stället på ett system fritt från stater och myndigheters iblandning. Med den friheten faller också ett ansvar på varje individ. Händer något med dina medel är det betydligt svårare att hålla någon ansvarig för intrång eller stöld.

De som ansluter sig till Bitcoin av anonymitetskäl kommer dock snart att bli besvikna. Krypteringen genererar en viss grad av radioskugga men eftersom alla transaktioner journalförs i blockkedjan går transaktionerna att spåra.

Detta leder in på hur man lagrar Bitcoin och generellt finns tre olika alternativ. Via en lokal plånbok, en e-plånbok eller en hybridlösning. Alternativen har sina för och nackdelar. Det viktigaste att känna till om digitala plånböcker är säkerheten. Ansvaret ligger på individen att ta backup, att hålla nycklar, lösenord och annan viktig information dold och säker från alla utom sig själv. Samtidigt verkar de flesta användare har dragit lärdom från Mt. Gox-historien. På en av de största handelsplattformerna, Coinbase, förvarar runt 98 procent av användarna sina Bitcoin offline. På det sättet utsätter de inte sig själva för motpartsrisk vid eventuella hackerattacker mot handelsplatsen.

Med det sagt är mining inte det enda sättet att införskaffa Bitcoin. Den enklaste vägen är att köpa Bitcoin via en erkänd handelsplats som Bitpay, Coinbase eller Blockchain.info. Det fungerar ungefär på samma sätt som att handla aktier via Nordnet eller Avanza. Det går också att stämma träff med en fysisk person och göra en direktöverföring mellan de digitala plånböckerna.

Detta är ett utdrag ur reportaget ”Digitalt guld” som publicerades i Finansliv nr7 -17. Läs den första delen här. 

Finansmarknaden
foto: Istock

Bitcoin – så funkar det

Publicerat den 6 oktober 2017 kl. 11:24

Den 22 maj, 2010 sätter Laszlo Hanyecz från Florida ett avtryck i historien när han genomför den första transaktionen i Bitcoin hittills (BTC). Laszlo Hanyecz beställning: två pizzor. Köpeskillingen: 10 000 Bitcoin.

Nio år senare handlas Bitcoin till motsvarande 30 000 kronor styck, valutan har miljontals användare världen över och experter kallar Bitcoin för en av de viktigaste innovationerna sedan internet. Historien om Bitcoin börjar dock långt innan Laszlo Hanyecz hunnit bli sugen på pizza eller innan internet slagit rot på riktigt i våra liv.

Vi backar bandet till i början av 90-talet och den så kallade cypherpunk-rörelsen. Gruppen såg staten och myndigheter som ett hot och såg kryptering som en väg till frihet där man kunde kommunicera med varandra utom statens räckhåll. Krypterad information lyckades tidigt och monetära transaktioner stod näst på tur.

Det gjordes flera försök att skapa en digital krypto­valuta, men det var först 2008 – efter kraschen i Lehman Brothers – som visionen blev verklighet. I en slags miniavhandling som publicerades på internet beskriver författaren Satoshi Nakamoto ett helt nytt elektroniskt betalningssystem. Systemet sträcker sig över landsgränser och bortom stater och myndigheters kontroll. Systemet fick namnet Bitcoin. Satoshi Nakamoto är en pseudonym och trots vilda spekulationer vet man fortfarande inte vem som har skrivit koden.

Bitcoin är en ny valuta på internet. Till skillnad från andra nationella valutor som dollar eller euro är Bitcoin en helt decentraliserad valuta som bygger på en peer-to-peer struktur. Ungefär så här funkar det:

Decentralisering innebär att det finns ingen central knytpunkt eller enhet i systemet. Det finns alltså ingen centralbank som står bakom eller som kan påverka Bitcoin, till exempel genom att ändra penningmängden.

Traditionellt sett agerar en bank mellanhand och garant i varje finansiell transaktion. Bitcoin å andra sidan bygger på en peer to peer-struktur som garanteras av ett distribuerat nätverk med hjälp av blockchaintekniken, mer om den senare, och därför finns det inte något behov av en tredje part.

Strukturen för med sig en rad fördelar. Transaktioner mellan personer och företag kan bli direkta. I stället för att vänta ett antal bankdagar kan en transaktion bekräftas inom loppet av en timme. När behovet av mellanhänder försvinner blir dessutom transaktionsavgifterna väsentligt lägre. Tack vare decentraliseringen fungerar Bitcoin över hela världen. Det finns inte behov av någon central aktör, motsvarande en centralbank.

Bitcoin är tillgängligt och rättvist. Vem som helst med tillgång till en internetuppkoppling kan öppna en plånbok och införskaffa egna Bitcoin. För precis som vanliga kontanter förvaras Bitcoin i en plånbok. Vi pratar dock inte om ett fysiskt exemplar utan en digital plånbok på internet. Eftersom systemet är skalbart med åtta decimaler är valutan designad att klara så väl mycket stora som minimala överföringar. Den minsta enheten kallas för Satoshi, efter den förmodade upphosmannen, och är lika med 0,00000001 Bitcoin.

Hur skapas Bitcoin, hur går en transaktion till och vem garanterar säkerheten? Låt oss ta en rundtur i det distribuerade nätverket.

Bitcoin bygger på avancerad form av kryptering, en öppen källkod och en teknik som kallas för blockchain. Det är den sistnämnda som utgör själva kärnan i Bitcoinsystemet. Blockchain kan liknas vid ett bokföringssystem. I liggaren journalförs alla transaktioner och visar vem som äger vad och vid vilken tidpunkt. Blockkedjan är öppen för alla att granska, vilket utgör tilliten till systemet. Man kan säga att alla för varandra oberoende parter utgör nätverkets revisorer.

Alla människor kan också bidra till nätverket genom att mot ersättning upplåta en del av sin datorkraft till nätverket. Detta kallas mining. Syftet med mining är att lösa svåra matematiska problem för att bekräfta äktheten i varje transaktion. Incitamentet? Nyproducerade Bitcoin, samt de frivilliga transaktionsavgifter som användarna kan välja att betala. Det är inte för inte som Bitcoin kallas för digitalt guld.

Blockkedjan ser ut ungefär som det låter; den består av block av transaktioner. Transaktionerna grupperas och kedjas fast efter varandra. Systemet är noggrant designat. Var tionde minut skapas ett nytt block med Bitcointransaktioner och den blockskapare som lyckas lösa de matetiska problemen snabbast belönas med nyproducerade Bitcoin.

I takt med att intresset för Bitcoin har exploderat har både svårighetsgraden och kostnaderna för att bryta nya Bitcoin ökat väsentligt. Att agera på egen hand är i stort sett omöjligt i dag, varför de allra flesta grävare har anslutit sig till miningpooler. Man vet inte säkert, men enligt olika aktörer involverade i miningverksamhet kostar det drygt 1000 dollar att producera en ny Bitcoin. Detta går att jämföra med kostnaden för att trycka nya papperssedlar, vilket kan ge en viss fingervisning om teknologins inneboende värde.

Viktigt att känna till är att antalet nyproducerade Bitcoin halveras vart fjärde år. De första fyra åren producerades 50 Bitcoin per block, därefter 25 Bitcoin och från och med i år är det 12,5 Bitcoin per block som gäller. Enligt den metodiken kommer det allra sista myntet att produceras 2140.

I dagsläget finns ungefär 16,5 miljoner Bitcoin i cirkulation, och i koden står inskrivet att det aldrig kommer finnas mer än 21 miljoner i omlopp. I takt med att produktionen av nya Bitcoin avtar och slutligen upphör är tanken att priserna i samhället, mätt i Bitcoin, ska sjunka och att köpkraften därmed ska stärkas.

Bitcoins deflationsmål är alltså raka motsatsen till vad centralbankerna just nu försöker uppnå. Samtidigt påminner Bitcoin på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd. Till skillnad från guld går dock Bitcoin att använda även i vardagen i dagliga transaktioner och betalningar.

För att förtydliga deflationens effekt kan vi titta närmare på ett land som Venezuela där hyperinflation har slagit till med full kraft. Så fort befolkningen har pengar tvingas de gå till butikerna för att handla. Varför då? Imorgon kanske sedlarna inte längre är någonting värda. Hade invånarna i Venezuela kunnat byta till Bitcoin hade de inte haft detta problem.

Detta är ett utdrag ur reportaget ”Digitalt guld” som publicerades i Finansliv nr7 -17.

Affärer
Finansinspektionen lägger ned förändersökningen mot Swedbank - trots brister
Trots brister i Swedbanks interna kontrollsystem för intressekonflikter väljer Finansinspektionen att lägga ned förundersökningen.

FI lägger ned förundersökningen av Swedbank

Publicerat den 19 maj 2017 kl. 10:37

För två år sedan inledde Finansinspektionen en förundersökning efter att ett antal personer på höga poster i Swedbank gjort fastighetsaffärer med kunder i banken som sidoverksamhet. Historien slutade i att bankens vd Michael Wolf fick sparken och att en av Swedbanks toppdirektörer, Göran Bronner, sa upp sig.

Nu har FI lämnat besked: förundersökningen läggs ned.

Detta trots att FI upptäckt brister och slarv i det interna kontrollsystemet för intressekonflikter. Bland annat i hanteringen av blanketter för ansökan om sidoverksamhet och det så kallade farfarsgodkännandet från styrelsen. Banken ska dessutom ha haft en otydlig hållning till vad som gäller vid intressekonflikter kopplade till anställdas privata investeringar. Trots det finns inte grund nog för att inleda sanktioner mot banken, menar FI.

– Vi välkomnar att Finansinspektionen fattat sitt beslut så att vi kan lägga den här frågan bakom oss. Vi tar med oss viktiga lärdomar från detta i vårt fortsatta arbeta med att stärka förtroendet för banken, skriver Swedbanks vd Birgitte Bonnesen i en kommentar.

Alla är dock inte nöjda med Finansinspektionen beslut. Anders Hägerstrand på Dagens Industri räknade med sanktioner mot Swedbank. Han håller inte igen på kritiken.

– Bästa styrelseledamöter och vd:ar i Sveriges storbanker, Finansinspektionen, FI, har nu klargjort att ni slipper straff om ni slarvar med, eller huvud taget inte har, interna kontrollsystem för intressekonflikter (DI, 16/5-17).

Det är inte heller något problem om flera av era högsta direktörer i gemensamt bolag gör privata affärer med bankens kunder som har stora lån i banken, fortsätter han.

Affärer
Swedbank hakar inte på Nordea i priskriget.
Swedbank hakar inte på Nordea i priskriget.

Swedbank sänker courtaget – men bara för unga

Publicerat den 15 maj 2017 kl. 09:24

Det svenska courtagekriget har blivit allt intensivare. Nyligen aviserade Nordea man dumpar priserna på aktiehandel, detta som ett led i att banken inom kort ska sjösätta handelsplattformen Nordea Investor.

Nu flyttar även Swedbank fram sin position. För en tid sedan lanserades den sociala aktieappen Sprinklebit och 10 maj kom beskedet att banken också ger sig in courtagekriget. Handel med svenska aktier kostar numera 1 krona för transaktioner upp till 100 000 kronor. Prissänkningen gäller dock bara kunder upp till 25 år, en satsning som majoriteten av kunderna alltså inte får ta del av.

Malin Hlawatsch, privatmarkadschef på Swedbank, säger att man hoppas att initiativet ska hjälpa unga att komma igång med sitt sparande.

– Ju tidigare man börjar desto bättre blir det, och därför är det viktigt att kunderna tidigt får en fot in på aktiemarknaden. Att sänka courtaget är ett sätt att väcka det intresset.

Men varför låter ni inte fler kunder ta del av det lägre priset?

– Vi tycker att vårt ordinarie courtage både är attraktivt och marknadsmässigt. Den här prissänkningen görs primärt för att våra ungdomar ska komma in på marknaden och för att sänka trösklarna.

Kan det bli aktuellt längre fram att se över de ordinarie prislistorna?

– Det är inte aktuellt i dagsläget. Det är först och främst en satsning vi gör på våra unga kunder.

Det ordinarie courtaget i Swedbanks värdepapperstjänster ligger mellan 0,03 till 0,09 procent, vilket i reda pengar innebär en kostnad om som lägst 59-99 kronor per transaktion.

På jobbet
Finansliv gick husesyn på SEB:s nya huvudkontor. Foto: Alexander Donka

Se bilderna från SEB:s nya huvudkontor

Publicerat den 5 maj 2017 kl. 13:57

I eftermiddag klockan 16.00 börjar den hittills största kontorsflytten i Sverige. På måndag flyttar 2900 medarbetare in i lokalerna och inom ett år fylls det på med ytterligare 1600 medarbetare. Så småningom ska 4500 bankanställda sitta tillsammans i det nybyggda jättekomplexet.

SEB-kontoret är utan att överdriva ett gigantiskt projekt. Kontorsytan uppnår 72 000 kvadratmeter och sammanlagt finns 600 mötesrum till de anställdas förfogande.

– Byggnaden utgörs av tre aktiva stadskvarter med ambitionen att skapa ”en stad i staden” där det finns liv, möten och puls, säger Alessandro Ripellino, vd i Alessandro Ripellino Arkitekter som har ritat kontoret.

Arenastaden i miniatyr. Foto: Alexander Donka
Generösa ytor som uppmuntrar till möten. Foto: Alexander Donka
Bistron. Den stora mötesplatsen på kontoret. Foto: Alexander Donka
Cykelparken har kapacitet att förvara 1250 cyklar. Foto: Alexander Donka
Bankens idrottsanläggning under konstruktion. Foto: Alexander Donka
Stora, fina glaspartier ger härlig karaktär till byggnaden. Foto: Alexander Donka
Finansliv gick husesyn på SEB:s nya huvudkontor. Foto: Alexander Donka
Aktivitetsbaserat, SEB, huvudkontor
Kyrkan, som den stora hörsalen intill Bistron kallas internt. Foto: Alexander Donka
Sammanlagt finns 600 mötesrum till de anställdas förfogande. Foto: Alexander Donka
Ur magasinet
Under Klas Danielsson har SBAB gått tillbaka till sin kärnverksamhet bolån. Foto: Alexander Donka

”Vi ska nosa på fjärdeplatsen”

Publicerat den 21 april 2017 kl. 11:27

Klas Danielsson har varit vd på SBAB i två och ett halvt år nu. Han började med att svänga om helt, från satsningen på att bli fullskalig bank tillbaka till kärnverksamheten bolån. Han skrotade fonderbjudandet som förra vd:n Carl-Viggo Östlund hade infört. Lanseringen av ett eget SBAB-kort stoppades också, precis innan det blev verklighet.

För de anställda var det en stor omställning.

– Det har inte varit enkelt. Många jobbade med de nya tjänsterna, för dem var förändringen inte bara positiv, säger Klas Danielsson.

Även för de som arbetade med bolån blev det en omställning. Klas Danielsson satte högre tillväxtmål och krävde därmed mer av sina anställda. För att få med sig alla på tåget försökte han vara så tydlig som möjligt. Han skapade en ny styrmodell som förklarade var SBAB är på väg och varför, och vad han ville uppnå.

– Vi använder ett inkluderande, värderingsdrivet ledarskap. Sammantaget fanns ändå en förståelse för omvändningen, och nu har vi visat att det var rätt beslut.

SBAB ökade både vinsten och räntenettot förra året. Banken tappade däremot marknadsandelar på grund av det avslutade samarbetet med Sparbanken Östersund, vilket var planlagt sedan tidigare. Men trots att SBAB i och med det förlorade 20,5 miljarder kronor i bolån lyckades banken ändå hålla utlåningen i stort sett oförändrad under 2016, tack vare en nyutlåning på närmare 60 miljarder. Klas Danielsson kallade 2016 för bankens bästa år någonsin.

– Det har hänt fantastiskt mycket. Dels på grund av att marknaden är som den är, efterfrågan på bostäder är hög och räntorna rekordlåga. Men också som en konsekvens av det beslut vi fattade, att fokusera på bolån och höja målsättningen.

SBAB har nu en marknadsandel på 7,3 procent av bolånen. Det görbanken till den femte största, efter de fyra storbankerna. Målet är att fortsätta växa.

– Vi vill vara femte störst, och gärna om några år vara uppe och nosa på fjärdeplatsen.

För att nå dit kommer SBAB att fortsätta utveckla sina erbjudanden inom boendeekonomi. För drygt ett år sedan köpte banken upp bostadssajten Booli. Tanken är att tjänster som finns på Booli ska kopplas samman med SBAB:s tjänster, så att bankens bolånekunder kan få information om allt som rör bostaden på samma ställe.

– Det kommer inte bara att finnas information om ditt bolån när du loggar in, utan också om vad din bostad är värd, vad du behöver göra för att ta hand om den och säkerställa värdet, till exempel.

Det handlar om att stärka kundrelationerna, enligt Klas Danielsson, så att kunderna känner sig nöjda under hela lånets löptid och inte bara när det tecknas.

SBAB samarbetar också med fintechbolaget Tink, som har en app där kunder kan jämföra och flytta sitt sparande mellan banker. Klas Danielsson utesluter inte fler samarbeten med fintechbolag framöver.

– Ingen vet hur marknaden kommer att se ut om 3–5 år. Det gäller att vara med och lära sig.Det farligaste tror jag är att måla in sig i ett hörn och säga nej till utvecklingen.

Men samtidigt vill han inte överlåta kundrelationerna helt till andra aktörer.

– Huvudfokus är vårt eget varumärke.

SBAB har de nöjdaste bolånekunderna de senaste tre åren, enligt Svenskt Kvalitetsindex. Men det är inte alla som kan bli kunder hos SBAB. Banken har skärpt reglerna för bolån, bland annat genom att införa ett skuldkvotstak. Dessutom bygger SBAB:s kreditprövning till stor del på standardiserade modeller, där bland annat fast anställning är en grundförutsättning.

Samtidigt blir andra typer av jobb allt vanligare, som visstidsanställningar, inhyrd personal och egenföretagare.

– Det är något vi pratar mycket om nu, att anpassa våra modeller till förändringarna på arbetsmarknaden. Men det är en knepig fråga. Det finns en viss trygghet i den traditionella fasta anställningen, man omfattas av vissa lagar.

De som har andra typer av anställningar behöver andra intyg för att visa sin inkomst. Det påverkar bankens handläggningskostnader, enligt Klas Danielsson.

– Det får vi acceptera, men vi vill också ge bra service. Vi måste därför hitta processer som fungerar för både oss och kunderna. Vi kommer att göra vårt bästa för kunder med andra typer av anställningar, men vi är inte riktigt där än.

Har ni som statligt ägd bank ett större ansvar för att även kunder utan fast anställning ska kunna få bostadslån?

– Egentligen är det väl så att alla banker har samma ansvar. Men jag erkänner villigt att vi gärna vill arbeta utifrån att vi har ett större ansvar. Vi gör vårt bästa för att gå den vägen och vara ett föredöme.

Klas Danielsson vill inte jämföra SBAB allt för mycket med de privata konkurrenterna. Men visst finns det skillnader, medger han.

– Sättet vi bedriver vår verksamhet på är helt annorlunda. Vi är ensamma med att fokusera på bolån, och förlitar oss mer och mer enbart på digitala processer. Vi är annorlunda också utifrån hur vi ger villkoren. Alla de andra gör sin prissättning utifrån ett helkundsperspektiv, vi gör det enbart utifrån bolånet.

Har ni en fördel i er upplåning av att ni är statligt ägda?

– Troligen inte för närvarande. Vi har en lägre rating än storbankerna och det finns synpunkter på att om vi som bank skulle behöva mer kapital är det krångligare för oss, eftersom det kräver ett riksdagsbeslut. Sedan finns det naturligtvis fördelar, att vi kan ses som mer stabila och ha ett starkare förtroende. Det finns båda sidor.

Finansinspektionen vill att fler ska binda sina bolån för att hushållen inte ska bli så påverkade om räntorna stiger. FI:s generaldirektör Erik Thedéen skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det är troligare att räntorna går upp än ned framöver, och att hushållen behöver ta höjd för det.

SBAB har nyligen haft en kampanj där man erbjöd lägre ränta för ett tvåårigt bostadslån än för ett tremånaderslån, det som brukar kallas rörlig ränta, för att få fler att binda sina lån.

Många nappade på erbjudandet. Bland bankens nya bolånekunder valde en majoritet bunden ränta före rörlig under januari och februari, visar SBAB:s statistik.

Kampanjens syfte var just att minska kundernas risk om räntan går upp. Men det har ingen koppling till Finansinspektionens uttalande, enligt Klas Danielsson. Han anser inte att SBAB som statlig bank har ett större ansvar än övriga banker för den ökande skuldsättningen bland svenska hushåll.

– Nej, vi ska alla agera ansvarsfullt. Vi konkurrerar på en fri marknad, alla banker har ett ansvar att värna om förtroendet för branschen.

Klas Danielsson anser att bankerna måste få sköta det uppdraget själva, utan för stor inblandning av staten. Trots att SBAB har infört ett eget skuldkvotstak vill han inte se en sådan lag.

– Jag tycker att det vore väldigt olyckligt med lagstiftning kring hur mycket vi får låna eller inte. Ska myndigheterna reglera vår ekonomi som individer? Nej, jag tycker att det ska vara vi själva som bestämmer över det, och att bankerna ska agera ansvarsfullt i sin kreditprövning.

Han är inte heller positiv till amorteringskravet. Det har inte minskat antalet låneansökningar eller lånelöften hos SBAB, och han tror inte att det kommer att få någon större effekt på bostadspriserna. Däremot har det försämrat konkurrensen, enligt Klas Danielsson.

– Vi ser att färre kunder byter bank nu, och att många tycker att det har blivit väldigt krångligt.

Om man vill få bukt med den växande skuldsättningen är det istället de underliggande problemen som måste åtgärdas, anser Klas Danielsson.

– Bostadsbyggandet måste stimuleras, och rörlighet på bostads marknaden måste underlättas. Men det verkar vara svårt för politikerna att få till blocköverskridande överenskommelser om de frågorna.

TEXT: Anna de Lima Fagerlind

FOTO: Alexander Donka

 

Affärer
Katja Bergqvist
Katja Bergqvist.

Nordea utökar fondutbudet – tar in externa fonder

Publicerat den 18 april 2017 kl. 10:45

Tidigare har bara Nordeas egna fonder huserat på bankens fondtorg. Men inte länge till.  I slutet av april utökas utbudet med externa fonder på fondtorget.

– Att även erbjuda även externa fonder är en utveckling i linje med vad vi uppfattar att våra kunder vill ha. Jag tycker att det är helt naturligt att ha både egna och externa fonder i vårt utbud, säger Katja Bergqvist, chef för Nordeas sparerbjudande.

Tidigare i vår dumpade Nordea priserna på sin aktiehandel för att ta fajten med nätmäklare som Nordnet och Avanza.

Nu tar alltså Nordea nästa steg i strategin och plockar in externa fonder. Att förändringen kommer i det här läget är dels ett led i kundefterfrågan och dels att göra bankens nya handelsplattform Nordea Investor mer konkurrenskraftig.

I slutänden handlar det om mellan 400 och 500 externa fonder och fonderna kommer enligt Katja Bergqvist att läggas till i omgångar under våren. Hittills har Nordea träffat avtal med drygt 30 fondförvaltare och bland dem finns internationella aktörer som Blackrock, Schroder och J.P Morgan. Även svenska småspararfavoriter som Didner & Gerge, Spiltan Fonder och Lannebo finns med bland aktörerna.

Vilka krav ställer ni på fondbolagen som ni tar in?

– Fondbolagen inkluderar erkända internationella hus med stabil förvaltning och bra historik samt namnkunniga lokala förvaltare. Urvalet har baserats på objektiva kriterier där det viktigaste har varit efterfrågan från kunderna

Genom att släppa in externa fonder konkurrensutsätter Nordea den egna fondförvaltningen, hur ser ni på det?

– Vi har sedan några år tillbaka genomfört förändringar för att stärka vårt eget fondutbud och vår egen fondförvaltning. De externa fonderna utgör ett bra komplement till våra egna fonder och säkerställer att vi alltid kan erbjuda våra kunder ett så brett utbud som möjligt.

/Aron Sigblad

Fintech
De tre grundarna av Sparplatsen. Från vänster: Joachim Cronquist, Cecilia Seddigh, Hans Byström

Sparplatsen plockar in miljoner

Publicerat den 12 april 2017 kl. 09:28

Bara det senaste året har flera nya aktörer letat sig in på pensionsmarknaden i Sverige. De kallar sig själva robotrådgivare som genom automatiserad rådgivning vill lotsa kunden till en allokering (riskspridning) som stämmer överens med kundens behov och riskvilja.

I februari i år lanserades ytterligare en digital rådgivningstjänst, Sparplatsen. I teamet ingår sju personer, varav tre är försäkringsmatematiker. Finansliv träffade Cecilia Seddigh, initiativtagare och en av grundarna bakom Sparplatsen.

– Vi såg en yta där det inte fanns någon som levererade digital individuell rådgivning. Vi vill erbjuda en tillgänglig, kvalificerad rådgivning som ger individen överblick, oberoende och kontroll över sin ekonomi. Vår vision är att demokratisera sparandemarknaden, säger hon.

Sparplatsen lanserade sin första version i februari och är i dagsläget en digital rådgivningstjänst för företag och deras tjänstepensioner, som bland annat hjälper den anställde att skapa en anpassad placeringsportfölj utifrån individens riskprofil.

Under huven hittar man institutionellt prissatta och ränte- och indexfonder och försäkringar fria från provisioner. Tjänsten hjälper dessutom den anställde att välja försäkringsskydd och följer upp placeringarna löpande. En del jobb återstår dock innan bolaget kan visa svarta siffror, men Cecilia räknar med att ”bolaget kan nå break-even inom tre år”.

Samtidigt är Sparplatsen inte ensamma på marknaden. Bolagets konkurrensfördelar möjliggör dock att ta betalt på ett annat sätt, menar Cecilia.

– Vi tar inte betalt för vår allokering, utan det är rådgivningen som är vår edge.Därmed kan vi också prissätta vår tjänst på ett annat sätt. De andra aktörerna tar en ersättning i procent på det förvaltade kapitalet. Vi tänker istället enligt Netflixmodellen och ser rådgivningen som en prenumerationstjänst.

Tjänsten är i nuläget begränsad till tjänstepensionen men kommer att utvecklas med fler rådgivningskomponenter som inkluderar hela privatekonomin. Fram till i dag har bolaget finansierat etableringen av Sparplatsen själva, men för att skala upp affären tar bolaget nu in 10 miljoner kronor i en första runda.

Hur ska ni få ut kunden på nätet?

– Vi utvecklar en strategi med samarbetspartner som vänder sig till samma målgrupper där även vi genom Sparplatsens digitala rådgivningstjänst kan generera kundvärde och synergier. Det är viktigt för många aktörer att bredda sitt erbjudande för att vara relevanta för sina kunder även i framtiden.

Framöver fortsätter Sparplatsen lanseringen av den första tjänsten för företagens tjänstepensioner. vidare i år kommer bolaget också att vidareutveckla den digitala finansiella rådgivningen för slutkundsmarknaden.

– Vi ser verkligen fram emot att vidareutveckla Sparplatsen. Vi har ett starkt team med kompetens inom försäkringsmatematik, risk, teknik, försäkring, fond, juridik, marknad och beteendevetenskap. Tillsammans har vi möjlighet att bidra till den digitala utvecklingen som ger makten åt kunden.