
SEB villig att investera i kärnkraft
Trots att EU-kommissionen går vidare med sitt förslag att klassa kärnkraft som hållbar investering, är intresset bland Sveriges storbanker att investera i den omdiskuterade energikällan än så länge svalt, visar Finanslivs genomgång. SEB är dock beredd att investera i såväl gammal som ny kärnkraft.
Frågan huruvida kärnkraft och naturgas ska inkluderas i taxonomin är minst sagt omtvistad.
I ett förslag, som presenterades strax före årsskiftet, vill EU-kommissionen stämpla både kärnkraft och naturgas som hållbara under en tidsperiod, under övergången från fossila till hållbara bränslen. Frankrike och länder i Öst- och Centraleuropa är för förslaget, medan länder som Spanien och Luxemburg, liksom Tysklands rödgröna regering, är emot.
För att EU ska nå målet om klimatneutralitet senast 2050 behöver man använda alla tillgängliga verktyg, resonerar Mairead McGuiness, kommissionär med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunion, och betonar vikten av att öka de privata investeringarna i omställningen.
Också enligt Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för ekonomi och finansiella tjänster, är de två omdebatterade energikällorna nödvändiga för att nå miljömålen, och för en rättvis omställning som ska fungera som bro mot ett system med förnybara källor. Grönstämpeln på kärnkraft och naturgas kommer att påskynda privata investeringar, som är nödvändiga under kommande årtionde, hoppas Dombrovski.
Hur villig är då exempelvis banksektorn att investera i kärnkraft?
Responsen från potentiella investerare har hittills varit måttligt entusiastisk, åtminstone när det gäller banksektorn.
Förlorar vi investerarnas förtroende genom att sälja något som ett grönt projekt, men det visar sig vara motsatsen, då skär vi av benen vi står på när det gäller att finansiera bankens aktiviteter.
EIB, som är EU:s utlåningsorgan, uppger att de, trots att de klargjort att de kommer att agera i enlighet med taxonomin, helt sonika tänker strunta i EU:s hållbarhetsklassning av fossilgas och kärnkraft. Något som investeringsbankens ordförande Werner Hoyer för ett par veckor sedan betonade under investeringsbankens årliga presskonferens.
”Idén med taxonomin för en bankinstitution som behöver låna 60 och 100 miljarder euro på kapitalmarknaden, är att försäkra investerarna om att de får vad som står på etiketten. Förlorar vi investerarnas förtroende genom att sälja något som ett grönt projekt, men det visar sig vara motsatsen, då skär vi av benen vi står på när det gäller att finansiera bankens aktiviteter”, meddelade han.
Att en hållbarhetsklassning av naturgas även ingår EU-kommissionens förslag, har satt eld på debatten ytterligare. Investerargruppen IIGCC (The Institutional Investors Group on Climate Change), där exempelvis JP Morgan Chase och Golman Sachs ingår, har riktat kritik mot förslaget, något som Di tidigare har rapporterat om. En del befarar också att taxonomin på detta sätt kan urholkas, bli tandlös.
EU:s expertgrupp kritisk till grönmålning
För att bidra till en grön omställning har EU beslutat om en taxonomi- en riktlinje för vilka investeringar som är miljö- och klimatvänliga, och som kan vara ett styrmedel för finansbranschen. EU- taxonomins mål är att styra privata investeringar till verksamheter som behövs för att uppnå klimatneutralitet.
Svenska regeringen har sagt ja till EU-kommissionens förslag att kärnkraft ska klassas som hållbart, men nej till att naturgas klassas som detsamma. Eftersom de båda ligger i samma förslag, räknas svaret dock som att Sverige är för hela förslaget.
Enligt EU:s expertgrupp saknas vetenskapliga bevis för att kärnkraft inte är skadligt för människor och miljö. Naturgas släpper exempelvis ut mer koldioxid än det värde som satts upp som hållbarhet (100 gram koldioxid per kilowattimme).
För att det formella förslaget, som EU-länderna ska rösta om, ska stoppas, måste 20 EU-länder säga nej.
Även om fossilgas och kärnkraft inkluderas, kommer verksamheterna vara villkorade. Kärnkraftsverken ska exempelvis ha tillstånd före 2045 och gasverken ska ha vissa utsläppsbegränsningar för att kunna finansieras på samma sätt som fossila alternativ.
I Sverige är efterfrågan på planerbar elproduktion stor. Investors ordförande Jakob Wallenberg argumenterar dessutom gärna för satsningar och investeringar i fjärde generationens kärnkraft.
Bland de svenska storbankerna tycks intresset för att investera i den omtvistade energikällan dock växla, från avståndstagande svalt, till positivt nyfiket, visar Finanslivs genomgång.
Diskussion pågår internt, bland annat med våra förvaltare, om det aktuella taxonomiförslaget.
På frågan om banken kan tänka sig att investera i kärnkraft nu när EU-kommissionen vill inkludera den i taxonomin, svarar Swedbank Roburs presschef Carina Sesser Nylund att banken i linje med sina klimatmål valt att fokusera på investeringar i förnybar energi, som sol- och vindkraft.
”Diskussion pågår internt, bland annat med våra förvaltare, om det aktuella taxonomiförslaget”, uppger hon i ett mejl till Finansliv.
Från Handelsbanken avstår man från att kommentera frågan. David Henriksson, presskommunikatör, Nordea, uppger i sin tur att det än så länge är för tidigt för att Nordea ska uttala sig om vad förslaget betyder för banken.
”I dagsläget ser vi inte någon tydlig påverkan i investeringsbeslut”, skriver han till Finansliv.
SEB har inte några restriktioner vad gäller att låna ut till, eller att investera i, energiföretag som producerar el genom kärnkraft. Det gäller även ny kärnkraft.
SEB tycks i nuläget höra till de mest investeringsvilliga när det gäller just kärnkraft, såväl gammal som ny.
”SEB har inte några restriktioner vad gäller att låna ut till, eller att investera i, energiföretag som producerar el genom kärnkraft. Det gäller även ny kärnkraft”, skriver Niklas Magnusson, presschef SEB, i ett mejl till Finansliv.
”Dock finns det, så vitt vi vet, ännu inga konkreta planer på att bygga ny kärnkraft i Sverige”, tillägger han.
Svenska storbanker har tidigare kritiserats för att sedan Parisavtalet slöts fortsätta finansiera i miljöovänliga energikällor som kolkraft, och låna ut flera hundra miljarder kronor till fossilbolag.
En genomgång från Naturskyddsföreningen från 2021 visar att SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank stödjer några av fossilbolagen med mångmiljardbelopp. Under de senaste åren har SEB exempelvis gett miljardlån till det tyska kolkraftsbolaget Kniper, som är en av Europas största utsläppare av koldioxid. Kniper köptes 2019 upp av Fortum, en affär som finansierades med miljardlån från SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank.
SEB och Nordea har även lånat ut flera miljarder till oljebolag som använder okonventionella metoder för utvinning, som oljesand och fracking.
Niklas Magnusson, pressansvarig vid SEB, menar dock att mycket har hänt sedan Naturskyddsföreningens rapport.
”I februari 2021 antog SEB en uppdaterad branschpolicy gällande fossila bränslen som skärper bankens riktlinjer till att innefatta fler områden och tydligare ställningstaganden. Den inkluderar en färdplan för hur SEB ska fasa ut sin exponering mot kol och okonventionell olja, och sätter begränsningar gällande olje- och gasutvinning i känsliga miljöområden, såsom Arktis. SEB kommer också att fortsätta att gradvis minska sin kreditexponering mot fossila bränslen genom ett tak som sänks på årlig basis”, uppger han.
Nordea svarar att banken sedan rapporten släpptes har uppdaterat sin policy och satt tydliga mål för utfasning av kol och okonventionell olja och gas.
”Nordea ger ingen ny finansiering till bolag som använder kol i energitillverkning eller utvinner termiskt kol. Befintliga kunder avyttras, eller ska ha fasat ut detta till 2030 för industrialiserade länder, och 2040 globalt”, skriver Nordeas presskommunikatör David Henriksson till Finansliv.
Banken ger heller ingen ny finansiering till projekt för oljeledningar eller bolag som utvinner okonventionell olja och gas, uppger han. Här ska befintliga kunder avyttras eller ha fasat ut detta till år 2026.