Storbanker sätter hårdare press på social hållbarhet

Banker har nu börjat ställa tuffare krav än någonsin på klädjätten H&M, enligt en färsk rapport från den ideella föreningen Fair Action, som arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö.

Fem av sju banker, däribland Nordea, Danske Bank, Swedbank, Handelsbanken och SEB, kräver ökad transparens kring hur bolaget jobbar med att nå en lönenivå som de sömmerskor som tillverkar H&M:s kläder kan leva på i produktionsländer som Bangladesh och Indien.

Storbankerna, som tillsammans har ett innehav om 21 miljarder kronor i H&M, efterlyser också ett bättre sätt att mäta hur klädjätten arbetar med frågan. Swedbank och Nordea har exempelvis inkluderat rätten till levnadslöner i sin investeringspolicy.

Nordea, som är tuffast i sina krav, kräver dessutom att H&M presenterar en tydlig plan där det framgår hur företaget ska öka takten för att höja lönerna, samt transparens när det gäller lönedata.

Att banker numera engagerar sig inte bara i miljöfrågor, utan i arbetsvillkor och löner för underleverantörer till stora bolag där de har aktieinnehav, blir allt vanligare, visar en genomgång som Finansliv har gjort.

Hållbarhetsfrågan, som inbegriper sociala frågor, har blivit allt viktigare. Dels på grund av ökade kundförväntningar, men också till följd av nya lagar och förordningar, som EU-taxonomin, som implementeras fullt ut i januari 2023.

I Swedbank har andelen dialoger, där man i huvudsak tar upp sociala frågor, ökat från nio procent 2019 till 24 procent 2021, enligt uppgifter från banken.

Sina första krav på H&M i rollen som investerare ställde Swedbank redan för nio år sedan.

”Sociala hållbarhetsaspekter, som frågor om arbetsförhållanden och skälig ersättning ingår i alla hållbarhetsanalyser vi gör av bolag, oavsett verksamhetstyp”, uppger Carina Sesser Nylund, presschef vid Fondbolaget Swedbank Robur, för Finansliv.

I samband med pandemin har vi till exempel lyft upp frågor om anställdas hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden med hundratals bolag för att följa upp deras åtgärder.

”I samband med pandemin har vi till exempel lyft upp frågor om anställdas hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden med hundratals bolag för att följa upp deras åtgärder”, skriver hon.

I tillverkningsindustrin, med många produktionsled är de sociala utmaningarna ofta stora.

”Ju lägre kvalifikationer som krävs för anställning, desto mer utsatta är generellt sett också arbetstagarna. Tillverkning av textil, kläder, skor, mat, heminredning samt mineralutvinning är några exempel på branscher med höga sociala risker. Därför ingår sociala frågor i våra analyser av bolag som har denna typ av tillverkning i egen verksamhet eller i sina leverantörsled”, påpekar Carina Sesser Nylund.

Just frågan om levnadslön har Swedbank diskuterat med ett antal svenska klädmärken genom åren. H&M är ett av dem, andra exempel är Björn Borg, Fenix Outdoor, Odd Molly och KappAhl.

Hur ser ert systematiska arbete för detta ut? Hur har ni integrerat det i bankens arbete för hållbarhet, och hur följer ni upp att de krav ni ställer efterföljs?

”Vi har en direkt och regelbunden kontakt med bolag vi investerar i, där vi följer upp respektive bolags specifika utmaningar och hållbarhetsarbete. I de fall vi har ett mindre innehav, går vi ofta samman med andra investerare för att på så sätt representera ett större kapital och öka våra möjligheter att påverka”.

Medan krav på hållbarhet ibland kanske har stått i motsättning till lönsamhet, signalerar flera banker att dessa krav i dag går hand i hand med tillväxt och affärsmässighet.

”Generellt sett kan vi se att bolag som har med hållbarhetsaspekter i sin riskhantering och arbetar med den här typen av frågor också har en mer stabil tillväxt på lång sikt”, skriver Carina Sesser Nylund.

Handelsbanken driver i sin tur påverkansarbete för att motverka nutida slaveri, uppger Karin Askelöf, hållbarhetschef, Handelsbanken Fonder. Hon ser det som avgörande att hållbarhet integreras väl i bankens affärsmodeller.

” Vi arbetar aktivt med 20 företag i bygg- och klädindustrin för att uppmuntra bättre due diligence, ökad transparens och höjda löner samt förbättra inköpsrutiner”, skriver hon.

Bedömningen av ESG-frågor (Enviromnmental, Social and Government) har under flera år varit en integrerad del även i Danske Banks riskanalys, både när det gäller företag banken lånar ut pengar till och investeringar kundernas fondpengar.

”Det går i dag inte att resonera kring en kunds nuvarande och framtida strategi utan att väva in ESG- eller hållbarhetsaspekter i diskussionen. Hållbarhetsrisker är också finansiella risker”, konstaterar bankens presschef Anna Sundblad.

Hållbarhetsrisker är också finansiella risker.

SEB har har diskuterat H&M:s  lönehanteringssystem, liksom företagets deltagande i ACT (Action, Collaboration, Transformation) Initiative- en koalition av globala varumärken, som syftar till att uppnå levnadslöner för arbetare i textilindustrin genom kollektiva förhandlingar. Mellan 2019 och 2021 har banken behandlat frågor som rör mänskliga rättigheter och principer för bolagsstyrning.

”Som investerare kräver vi att företag följer internationella normer och standarder. I de fall företag inte gör det kan vi agera genom att exkludera bolagen”skriver Niklas Magnusson, pressansvarig, SEB,  till Finansliv.

Generellt har banken en ambition att rösta på bolagsstämmor där de är stora ägare och i de fall bolaget utgör en stor del av SEB:s förvaltade kapital. Förra året röstade banken på drygt 330 stämmor, i Sverige och internationellt.

Ställer bankerna då särskilt krav på de bolag där banken själv har ett stort aktieinnehav?

Vid Swedbank Robur är kraven på bolagen i de här frågorna desamma, oavsett hur stort vårt aktieinnehav är, och banken följer löpande upp att bolagen lever upp till gällande normer och konventioner, hävdar Carina Sesser Nylund för Finansliv.

Maria Sjödin, sakkunnig på Fair Action, kan ändå se en viss koppling mellan innehavets storlek och bankens krav på bolaget i fråga.

– Vi kan se ett samband, även om det inte helt följer det mönstret. Men bankerna ska prioritera utifrån hur allvarliga problemen är, och inte hur stort innehav de har, säger hon till Finansliv.

När organisationen frågade SEB om skälet till att den banken ställde jämförelsevis låga krav på H&M påpekade man från banken att de inte hade så stort direkt innehav i företaget.

Banken som ställer tuffast krav, Nordea, har till exempel 1,4 procent av de totala aktierna i företaget, medan SEB har 0,7 procent.

– Skandia menar i sin tur att det inte är deras roll att sätta detaljerade krav, men vi anser att de kan göra det. Företag pratar väldigt mycket om vad de vill göra, sen blir det inte alltid så att de sätter mål. Men att sätta mätbara mål är att konkretisera sitt löfte, säger Maria Sjödin.

Även om hållbarhet är bra för företag och aktieägare även ur lönsamhetsperspektiv, får man inte glömma att det när det gäller lönefrågan trots allt är en fråga om kostnad, resonerar hon.

– Man ska inte sticka under stol med att det innebär en uppoffring att jobba med dessa frågor. Det handlar också om vad H&M betalar för ordrarna. Om leverantörerna ska få upp lönerna på en mer dräglig nivå, så måste det också avspeglas i priset på ordrarna. I dag vältrar H&M över den kostanden på leverantörerna, säger Maria Sjödin.

Samtidigt finns fördelar även för lönsamheten, eftersom bättre löner kan leda till minskad personalomsättning och högre motivation bland de anställda som skapar bättre produktivitet, tillägger hon.

Fair Action, som också äger en aktie i bolaget, var med och lade ett förslag 2019 om hur H&M kunde använda delar av vinsten. Organisationen hade då också en dialog med sina följare om hur de som bankkunder kunde trycka på sina banker i dessa frågor. Något, som resulterade i att hundratals kunder mejlade sin bank.

Det är ett stort steg att banker som Nordea nu tuffar till kraven.

Bankernas högre krav på företagen har effekt, anser Maria Sjödin.

– Men ibland bortser företagen dock från sin makt som inköpare. Vi ser signaler på att företag betalar mindre och mindre för kläder de köper. Då är det stor risk att de pressar ned lönerna, säger hon.

Svenska företag betalade exempelvis uppemot 12 procent mindre per kilo kläder de köpte från Bangladesh i slutet av år 2020, jämfört med året dessförinnan.

– Om de bara fokuserar på att pressa priser går det inte att säga att det är en fråga för facken att jobba med, säger Maria Sjödin.

Nordea har mål när det till exempel gäller bolagen som använder fossila bränslen; att de ska ha fasat ut oljesand år 2026. Då borde de också kunna sätta mål för påverkansdialoger när det gäller levnadslön.

Att bankerna ställer högre krav än någonsin tidigare på bolagen i sociala frågor som nu ser hon dock som något positivt.

–  Det är ett stort steg att banker som Nordea nu tuffar till kraven.

Det är ett problem att bankerna inte har satt upp ett tidsbestämt mål för när lönerna ska ligga på rimlig nivå, anser Maria Sjödin.

– Nordea har mål när det till exempel gäller bolagen som använder fossila bränslen; att de ska ha fasat ut oljesand år 2026. Då borde de också kunna sätta mål för påverkansdialoger när det gäller levnadslön, säger hon.

Varför har Nordea då inte satt upp tidsbestämda mål för sina krav om levnadslöner?

”Många av målen kopplade till löner kräver att en lång rad intressenter involveras och löpande anpassning till ny politisk, ekonomisk och social utveckling. Att sätta ett specifikt datum skulle därmed kunna begränsa omfattningen av arbetet på ett onödigt sätt. Vi har dock definierat en eskaleringsprocess som vi använder om vi inte ser tillräckliga framsteg. Vi följer och övervakar företagets utveckling och kommunicerar våra förväntningar. Vi samarbetar också med andra investerare för ökad påverkan”, skriver Nordeas presskommunikatör David Henriksson till Finansliv.