
Bitcoin – så funkar det
Intresset för Bitcoin växer i rekordfart. Men vad är bitcoin, hur uppstod det och hur går transaktion till? I den första delen av Finanslivs serie om bitcoin tar vi en rundtur i det virtuella betalningsnätverket.
Den 22 maj, 2010 sätter Laszlo Hanyecz från Florida ett avtryck i historien när han genomför den första transaktionen i bitcoin hittills (BTC). Laszlo Hanyecz beställning: två pizzor. Köpeskillingen: 10 000 bitcoin.
Nio år senare handlas bitcoin till motsvarande 30 000 kronor styck, valutan har miljontals användare världen över och experter kallar bitcoin för en av de viktigaste innovationerna sedan internet. Historien om bitcoin börjar dock långt innan Laszlo Hanyecz hunnit bli sugen på pizza eller innan internet slagit rot på riktigt i våra liv.
Vi backar bandet till i början av 90-talet och den så kallade cypherpunk-rörelsen. Gruppen såg staten och myndigheter som ett hot och såg kryptering som en väg till frihet där man kunde kommunicera med varandra utom statens räckhåll. Krypterad information lyckades tidigt och monetära transaktioner stod näst på tur.
Det gjordes flera försök att skapa en digital kryptovaluta, men det var först 2008 – efter kraschen i Lehman Brothers – som visionen blev verklighet. I en slags miniavhandling som publicerades på internet beskriver författaren Satoshi Nakamoto ett helt nytt elektroniskt betalningssystem. Systemet sträcker sig över landsgränser och bortom stater och myndigheters kontroll. Systemet fick namnet bitcoin. Satoshi Nakamoto är en pseudonym och trots vilda spekulationer vet man fortfarande inte vem som har skrivit koden.
Läs mer: Frihet under ansvar i bitcoin
Läs mer: Bitcoin – så stor är marknaden
Bitcoin är en ny valuta på internet. Till skillnad från andra nationella valutor som dollar eller euro är bitcoin en helt decentraliserad valuta som bygger på en peer-to-peer struktur. Ungefär så här funkar det:
Decentralisering innebär att det finns ingen central knytpunkt eller enhet i systemet. Det finns alltså ingen centralbank som står bakom eller som kan påverka bitcoin, till exempel genom att ändra penningmängden.
Traditionellt sett agerar en bank mellanhand och garant i varje finansiell transaktion. Bitcoin å andra sidan bygger på en peer to peer-struktur som garanteras av ett distribuerat nätverk med hjälp av blockchaintekniken, mer om den senare, och därför finns det inte något behov av en tredje part.
Strukturen för med sig en rad fördelar. Transaktioner mellan personer och företag kan bli direkta. I stället för att vänta ett antal bankdagar kan en transaktion bekräftas inom loppet av en timme. När behovet av mellanhänder försvinner blir dessutom transaktionsavgifterna väsentligt lägre. Tack vare decentraliseringen fungerar bitcoin över hela världen. Det finns inte behov av någon central aktör, motsvarande en centralbank.
Bitcoin är tillgängligt och rättvist. Vem som helst med tillgång till en internetuppkoppling kan öppna en plånbok och införskaffa egna bitcoin. För precis som vanliga kontanter förvaras bitcoin i en plånbok. Vi pratar dock inte om ett fysiskt exemplar utan en digital plånbok på internet. Eftersom systemet är skalbart med åtta decimaler är valutan designad att klara så väl mycket stora som minimala överföringar. Den minsta enheten kallas för Satoshi, efter den förmodade upphosmannen, och är lika med 0,00000001 Bitcoin.
Hur skapas bitcoin, hur går en transaktion till och vem garanterar säkerheten? Låt oss ta en rundtur i det distribuerade nätverket.
Bitcoin bygger på avancerad form av kryptering, en öppen källkod och en teknik som kallas för blockchain. Det är den sistnämnda som utgör själva kärnan i bitcoinsystemet. Blockchain kan liknas vid ett bokföringssystem. I liggaren journalförs alla transaktioner och visar vem som äger vad och vid vilken tidpunkt. Blockkedjan är öppen för alla att granska, vilket utgör tilliten till systemet. Man kan säga att alla för varandra oberoende parter utgör nätverkets revisorer.
Alla människor kan också bidra till nätverket genom att mot ersättning upplåta en del av sin datorkraft till nätverket. Detta kallas mining. Syftet med mining är att lösa svåra matematiska problem för att bekräfta äktheten i varje transaktion. Incitamentet? Nyproducerade bitcoin, samt de frivilliga transaktionsavgifter som användarna kan välja att betala. Det är inte för inte som bitcoin kallas för digitalt guld.
Blockkedjan ser ut ungefär som det låter; den består av block av transaktioner. Transaktionerna grupperas och kedjas fast efter varandra. Systemet är noggrant designat. Var tionde minut skapas ett nytt block med bitcointransaktioner och den blockskapare som lyckas lösa de matetiska problemen snabbast belönas med nyproducerade bitcoin.
I takt med att intresset för bitcoin har exploderat har både svårighetsgraden och kostnaderna för att bryta nya bitcoin ökat väsentligt. Att agera på egen hand är i stort sett omöjligt i dag, varför de allra flesta grävare har anslutit sig till miningpooler. Man vet inte säkert, men enligt olika aktörer involverade i miningverksamhet kostar det drygt 1 000 dollar att producera en ny bitcoin. Detta går att jämföra med kostnaden för att trycka nya papperssedlar, vilket kan ge en viss fingervisning om teknikens inneboende värde.
Viktigt att känna till är att antalet nyproducerade bitcoin halveras vart fjärde år. De första fyra åren producerades 50 bitcoin per block, därefter 25 bitcoin och från och med i år är det 12,5 bitcoin per block som gäller. Enligt den metodiken kommer det allra sista myntet att produceras 2140.
I dagsläget finns ungefär 16,5 miljoner bitcoin i cirkulation, och i koden står inskrivet att det aldrig kommer finnas mer än 21 miljoner i omlopp. I takt med att produktionen av nya bitcoin avtar och slutligen upphör är tanken att priserna i samhället, mätt i bitcoin, ska sjunka och att köpkraften därmed ska stärkas.
Bitcoins deflationsmål är alltså raka motsatsen till vad centralbankerna just nu försöker uppnå. Samtidigt påminner bitcoin på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd. Till skillnad från guld går dock bitcoin att använda även i vardagen i dagliga transaktioner och betalningar.
För att förtydliga deflationens effekt kan vi titta närmare på ett land som Venezuela där hyperinflation har slagit till med full kraft. Så fort befolkningen har pengar tvingas de gå till butikerna för att handla. Varför då? I morgon kanske sedlarna inte längre är någonting värda. Hade invånarna i Venezuela kunnat byta till bitcoin hade de inte haft detta problem.
Detta är ett utdrag ur reportaget ”Digitalt guld” som publicerades i Finansliv nr 7 2017.