
Ny rapport: svenska banker saknar mätbara hållbarhetsmål för krediter
Alla fyra svenska storbanker har hållbarhetsstrategier på plats på koncernnivå men saknar utvecklade strategier för sin kreditgivning. Det saknas mätbara mål och aktiviteter liksom mer avancerade verktyg för att analysera och kontrollera hållbarhetsrisker. Det visar en ny rapport från KPMG.
KPMG har i sin undersökning tittat på hur de nordiska bankerna integrerar hållbarhet i sin kreditgivning. Rapporten, som är en vidareutveckling av tidigare studie av europeiska banker, visar att de svenska storbankerna i stort saknar mätbara hållbarhetsmål kopplade till sin affär. Det gäller såväl affärsbanksdelen som inom investment banking.
– Att ha mätbara hållbarhetsmål för storföretagsaffären innebär att chefer och medarbetare i verksamheten har tydliga mål och mätetal, som utvärderar exempelvis hur stor del av kreditportföljen som allokerats till förnyelsebar energi eller hur stor del av kundstocken som lever upp till bankens hållbarhetskrav, säger Helena Mueller, senior hållbarhetsrådgivare på KPMG.
De stora bankerna i Sverige har kvalitativa mål när det gäller kreditprocessen, till exempel att alla stora kundengagemang ska analyseras ur ett hållbarhetsperspektiv, att inte starta nya engagemang med kunder som bryter kol och att avyttra investeringar i fossilt bränsle.
– För att bankerna ska kunna vara med och driva hållbarhetsfrågan, i linje med exempelvis ett 2-graders mål, så kommer det dessvärre att krävas mer. Framförallt måste frågan drivas också på lednings- och styrelsenivå.
– Nästa steg är att bankerna sätter mätbara mål över exempelvis hur stor andel av kreditportföljen som ska allokeras till miljöinnovation eller i sociala lösningar för olika samhällsutmaningar, eller hur mycket banken tänker minska koldioxidutsläppen indirekt hos till exempel kunder. Här finns det stora möjligheter för den som vill driva hållbarhetsfrågan strategiskt, säger Helena Mueller.
De mätbara nyckeltalen behöver sedan utvärderas på såväl koncernnivå som på affärsområdesnivå och bör även fördelas ner till avdelnings- och branschnivå, menar hon.
Ingen av de svenska storbankerna övervakar i dag kontinuerligt hållbarhetsrisker på portföljnivå, med undantag för en av de stora affärsbankerna som övervakar risk för bankens energiportfölj. Men det är fortfarande en väldigt liten del – 6 procent av bankens finansiella aktiviteter.
Inte heller mäter någon av bankerna kreditportföljernas påverkan socialt och på miljön, som till exempel genom totalt koldioxid- och vattenavtryck.
Däremot visar KPMG:s rapport att de svenska bankerna ligger i framkant när det gäller att integrera hållbarhetsaspekter i sin formella riskhanteringsprocess, vilket syns till exempel i deras Pelare 3-rapport, det vill säga regler om transparens och information inom regelverken Basel 2, Basel 3 och Solvens 2.
Tre av fyra av de största svenska bankerna har hållbarhetsaspekter integrerat, medan motsvarande siffra för Europa är 17 procent.
– Det är ett tecken på att hållbarhetsrelaterade risker, miljömässiga och sociala, börjar få samma betydelse som övriga risker, säger Helena Mueller.
Dock har de europeiska bankerna mer avancerade verktyg för att hantera hållbarhetsrisker. Och det är här, tillsammans med frågan om mätbara mål för alla i organisationen, som de svenska bankerna bör lägga mest krut för att ta nästa steg i arbetet med hållbara krediter.
– Bankerna har stor möjlighet att förfina sina system och analysverktyg för att få en effektiv hantering och kontroll över hållbarhetsrisker, inte bara på transaktions- och kundnivå, utan också på portföljnivå, säger Helena Mueller.
– Genom att skaffa sig fördjupad insikt i hur väl kunden hanterar sina hållbarhetsrisker, kan banken ta en mer aktiv roll och genom årliga engagemangsgenomgångar stötta kunden i att minska risken. De har då även bättre möjligheter att genomföra olika former av scenarioanalyser och stresstester, fortsätter hon.
KPMG tipsar de svenska bankerna om att dels fortsätta pågående branschsamarbete för att dela goda exempel, och dels kika på ledande europeiska banker.
Bland annat bör de undersöka möjliga IT-system som hjälper såväl kundansvariga som riskanalytiker att upprätta, kontrollera och analysera hållbarhetsrisker och möjligheter hos alla kunder.
Flera europeiska banker använder sig också av webbaserade kunddatabaser, där man kan söka information om kunden varit involverad i exempelvis miljöbrott. Sådana system har många olika användningsområden – bland annat ger det möjlighet till analys ur både land- och sektorperspektiv, och erbjuder även användning av kundprofiler från externa hållbarhetsanalysfirmor.
– Det finns stor potential för de svenska bankerna att bli mer öppna och transparenta, så att alla förstår hur banken omvandlar hållbarhetsfrågan till värde för såväl investerare som kunder och samhället i stort. Här har branschen en chans att tydligare visa hur den axlar sin viktiga roll i samhället, säger Helena Mueller.
En sammanfattning på rapporten läser du här
Text: Åsa Berner