Så svarar bankerna om kontroversiella vapeninvesteringar
De största bankerna i Sverige investerar 4,7 miljarder kronor i vapenföretag som exporterar till länder som kränker mänskliga rättigheter och deltar i väpnade konflikter. Det framkommer en ny rapport från Fair finance guide. Läs hur bankerna kommenterar undersökningen.

Så svarar bankerna om kontroversiella vapeninvesteringar

De största bankerna i Sverige investerar 4,7 miljarder kronor i vapenföretag som exporterar till länder som kränker mänskliga rättigheter och deltar i väpnade konflikter. Det framkommer en ny rapport från Fair finance guide. Läs hur bankerna kommenterar undersökningen.

I en ny rapport från samarbetsinitiativet Fair finance guide har Diakonia och Sveriges konsumenter kartlagt hur sju svenska banker, genom sina sparfonder. investerar i 15 företag som exporterar vapen och krigsmateriel till länder som anses vara särskilt kontroversiella. Uppgifterna om vapenaffärerna kommer från Sipri, Stockholm international peace research institute, och handlar om vapenexport till 38 länder med exempelvis auktoritära regimer, bristande politiska och medborgerliga rättigheter eller i väpnad konflikt.

Totalt investerar bankerna 4,7 miljarder kronor i dessa företag. Swedbank står för drygt hälften av summan, medan det är Danske bank och Handelsbanken som investerar i flest av företagen.
Investeringarna hittades ofta i bankernas passivt förvaltade fonder, indexfonder, där bankerna inte väljer vilka enskilda företag som ska ingå. Men Fair finance guide menar att bankerna skulle kunna plocka bort företagen ur fonderna.

Branschen menar däremot att det inte är så enkelt. Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening skriver på DN debatt att ”det finns en omfattande lagstiftning som syftar till att skydda spararna, men som samtidigt gör det svårt för indexfonder att välja bort bolag som ingår i det index som fonden valt att spegla.”.
Fondbolagens förening lyfter också fram att rapporten enbart fokuserar på att välja bort företag: ”Det finns kompletterande metoder där en viktigt del av den hållbara förvaltningen är att välja in bolag och att som ansvarsfull ägare använda sitt ägarskap för att påverka bolaget i en hållbar riktning.”.

Fair finance guide anser däremot i rapporten att ”vapenföretag är svåra eller nästintill omöjliga att påverka, även när företagens egna ägare ställer kraven. Istället för att försöka påverka genom dialog väljer därför banker oftast att svartlista vapenföretag om de bryter mot bankens riktlinjer”.
Fair finance guide rekommenderar bankerna att anta och publicera riktlinjer mot kontroversiell vapenexport som gäller hela bankens finansiella verksamhet. Initiativet menar också att bankerna själva måste utveckla en metod för att identifera dels vilka länder som är kontroversiella destinationer för vapenexport, och dels vilka företag som exporterar krigsmateriel till dessa länder. Det räcker inte att förlita sig på svenska och europeiska myndigheters bedömningar, menar Fair finance guide.

 

Finansliv har bett flera av företagen som ingår i granskningen om deras syn på rapportens resultat. Så här svarar de i mejl:

SEB:
Cecilia Widebäck-West, hållbarhetschef

Hur ser SEB på undersökningens resultat, där bankens investeringar anses rimma illa med de egna riktlinjerna?
– Vapenindustrin är komplex och vi tar den komplexiteten på stort allvar. Det visar sig bland annat genom att SEB har den starkaste policyn avseende denna sektor. Ett resultat av den policyn är att endast tre av de 15 bolag som nämns i rapporten finns i ett fåtal av våra fonder, framförallt i indexfonder. Vår målsättning är att följa samma exkluderingskriterier för indexfonder som för våra övriga fonder. En indexfond kan inte sälja av innehav som ingår i index, eller ändra index utan godkännande av tillståndsgivande myndighet. Det gör att det generellt tar längre tid att implementera en policy i en indexfond. Vi arbetar sedan ett år tillsammans med bland annat Finasinspektionen för att kunna ändra våra indexfonder och därmed ta bort fler bolag. Vår målsättning är att arbetet ska vara slutfört innan årsskiftet 2016/2017.

Behöver banken, som rapporten menar, skärpa sina riktlinjer för att ta tydligare ställning mot kontroversiell vapenexport?
– Det är inte vår uppfattning idag, som nämns i rapporten har SEB den starkaste policyn men självklart följer vi utvecklingen gällande bland annat synen på investeringar i vapenindustrin.

Enligt rapporten hittades de kontroversiella företagen även i bankens etikfonder, hur kommer det sig? Anser SEB att detta måste ändras på?
– Vi har inga sådana innehav i våra aktivt förvaltade etiska fonder. Ett av bolagen ThyssenKrupp finns i vissa etiska indexfonder då den vapenrelaterade omsättningen ligger under 5 procent, vilket är den riktlinje används. Som nämns ovan kan en indexfond inte sälja av innehav som ingår i index, eller ändra index utan godkännande av tillståndsgivande myndighet.

Går det att ha framgångsrik påverkansdialog med vapenproducerande företag?
– Det tycker vi, men det är svårt och tar lång tid. Framför allt ser vi exempel på större koncerner som haft en liten andel vapentillverkning, som gjort sig av med den delen då den över åren påverkat övrig verksamhet negativt.

Skandia:
Lena Hök, hållbarhetschef

Hur ser Skandia på undersökningens resultat, där bankens investeringar anses rimma illa med de egna riktlinjerna?
– Vi instämmer inte i det påståendet. Inget av bolagen som Skandia har innehav i exporterar till länder som det föreligger EU- eller FN-sanktioner mot. De vapenexportaffärer som tas upp i rapporten har alla godkänts av respektive lands myndigheter, däribland svenska myndigheter och samtliga i Västeuropa eller USA.
– Fair Finance Guide, FFG, gör i rapporten en egen tolkning av vilka länder som borde vara underkända för vapenexport. FFG:s tolkning skiljer sig därmed från de riktlinjer som FN, svenska staten, samtliga västeuropeiska länder och USA har gjort rörande vapenexport. Det tycker jag FFG borde vara tydligare med.  Det är därmed utifrån FFG:s egna tolkning om kontroversiella länder som FFG drar slutsatsen att alla sju banker, investerar i företag som är inblandade i kontroversiell vapenexport.

Behöver banken, som rapporten menar, skärpa sina riktlinjer för att ta tydligare ställning mot kontroversiell vapenexport?
– Skandia har ett väl strukturerat arbete för att integrera hållbarhet i våra investeringar och är även transparenta med våra ställningstaganden och exkluderingar. Vår analys baseras på informationsinhämtning av internationella ledande hållbarhetsanalytiker och även de bedömningar som görs av svenska och utländska staters myndigheter. Vad gäller vapenexport är det komplexa frågor där vi har gjort samma bedömning som bland annat svenska staten och FN. Vi känner oss trygga med denna grund även om vi är ödmjuka inför att enskilda intresseorganisationer kan göra andra bedömningar i enskilda frågor.
– Skandia har en ägarpolicy och flera publika ställningstaganden som uttrycker vår syn på en rad frågor och vår förväntan på bolagen vi investerar i. Dokumenten ger vägledning avseende ”best practice” och används bland annat som stöd i vår analys och dialog med såväl bolag som förvaltare. En avvikelse innebär inte per automatik att bolagen underkänns och säljs av, även om det i vissa fall kan det vara en sista utväg. När det gäller vapenexport är det särskilt viktigt att ha i åtanke att det är staters riktlinjer och beslut som styr bolagens agerande och är avgörande för om en affär genomförs eller inte. De vapenexportaffärer som tas upp i rapporten har alla godkänts av respektive lands myndigheter, samtliga i Västeuropa eller USA. Inget av bolagen som Skandia har innehav i exporterar till länder som det föreligger EU- eller FN-sanktioner mot.

Går det att ha framgångsrik påverkansdialog med vapenproducerande företag?
– Skandia arbetar aktivt med påverkansarbete gentemot bolag. I vissa frågor är det dock inte meningsfullt att föra dialog, t ex beträffande produktion av kontroversiella vapen, och därför har Skandia beslutat att helt avstå investeringar i den typen av bolag. Däremot kan vi ha dialog om exempelvis korruption med vapenproducerande bolag. Skandias exkluderande kriterier med avseende på vapen gäller så kallade kontroversiella vapen – där vi gör samma bedömning som FN och svenska staten. I Skandias fall återfinns investeringar som identifieras i rapporten främst i indexnära produkter, där investeringsstrategin är att följa index. Indexfonder är ett sätt att skapa fonder med konkurrenskraftiga priser, vilket gagnar spararen.

Nordea:
Sasja Beslik, chef för hållbara finanser

Hur ser Nordea på undersökningens resultat?
– Vi tycker att det är bra med den här typen av undersökningar. Det som är synd är att Fair finance guide missat att det är staterna som säljer vapen, alltså statsobligationer, som borde inkluderas i undersökningen. Det vill säga – det är inte Saab bara utan svenska statsobligationer som berörs, då staten möjliggör försäljningen.
– I studien uppmärksammas att Nordea inte har någon policy för vapenexport och i rapporten riktas fokus mot företag och inte på suveräna stater, som i själva verket står för försäljningen av konventionella vapen, system och materiell och är den avgörande mellanhanden vid export och försäljning av konventionella vapen och materiell. Således missar studien att adressera den viktigaste aktören i relation till export och försäljning av konventionella vapen, nämligen suveräna stater, samt investeringar i statsobligationer från dessa suveräna stater – Sverige, Storbritannien, USA, Frankrike etcetera. Policydokument som efterfrågas av Fair finance guide löper risk att enbart adressera börslistade företag som tillverkar konventionella vapen i länder där tillverkningen är laglig och enligt dessa länders lagar tillåtet att exporteras. Exporten i sig (alltså inte smuggling) har skötts av myndigheter i dessa länder på uppdrag av regeringar.

Stämmer det att Nordea saknar riktlinjer om vapenexport till kontroversiella länder? Om det stämmer, varför ser det ut så?
– Nordea investerar inte i bolag som tillverkar illegala vapen, och inte i bolag som säljer vapen till länder under embargo. Nordea investerar inte i statsobligationer som är emitterade av stater som är föremål för hårda sanktioner och som inte skyddar och respekterar mänskliga rättigheter. Vi har riktlinjer som följs gällande kärnvapen och klustervapen. Det är klart att med tiden behövs genomsyn och vi gör löpande uppdateringar.
– I den här typen av undersökningar är det alltid komplext med definitioner och det gör inte saken enklare. Det är till exempel ganska stor skillnad om ett bolag tillverkar komponenter som kan användas i militära vapen eller om de enbart tillverkar för militära vapen. Det är ganska stor skillnad.
– I praktiken innebär detta att vi exempelvis inte investerar i bolag som producerar illegalt klassade vapen som klusterbomber och förbjudna truppminor. Nordea investerar inte heller i bolag som är aktiva i nya kärnvapenprogram eller som exporterar varor till länder som är under FN:s eller EU:s embargo. Likväl gäller samma norm för företag som säljer vapen med syfte att allvarligt kränka mänskliga rättigheter.

Går det att ha framgångsrik påverkansdialog med vapenproducerande företag?
– Påverkan funkar sällan för den här typen av bolag.

Text: Åsa Berner
Foto: Istockphoto

 

 

 

publicerad
20 september 2016
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Följ @Finansliv på Instagram