Nya regler för värdepappersbolag

Vad är bakgrunden till de nya kapital­täckningsreglerna för värdepappersbolag?

– I dagsläget regleras värdepappersbolagens kapitaltäckning av samma regelverk som för kreditinstitut, det vill säga tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Hösten 2019 antogs av EU ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dessa regler, som består av värdepappersbolagsförordningen (IFR) och värdepappersbolagsdirektivet (IFD), är mer anpassade till värdepappersbolagens särskilda risker och mer proportionerliga i relation till deras egenart. De nya reglerna omfattar alla värdepappersbolag förutom ett fåtal och börjar att tillämpas den 26 juni i år.

Vad innebär de nya reglerna?

– I likhet med det nuvarande kapitaltäckningsregelverket som många värdepappersbolag omfattas av i dag, innehåller det nya regelverket bland annat minimikrav på hur mycket kapital som måste hållas för att täcka olika risker i bolagen. Enligt reglerna ska bolagen alltså värdera tillgångarna och riskerna i dessa, som sedan ska täckas med kapital av viss omfattning och kvalitet. Regelverket innehåller också, likt det nuvarande, bestämmelser om rapportering, offentlig­görande, intern styrning, riskhantering och ersättning i bolagen. Det nya regelverket har dock delvis en annan utgångspunkt än det nuvarande, eftersom värdepappersbolagens verksamheter medför andra typer av risker än kreditinstitutens. Det nya regelverket har därför i flera delar anpassats till värdepappersbolagens egenart.

Vad är skillnaden?

– Enligt de nya reglerna är det fortfarande fråga om att bolagen ska hålla tillräckligt med kapital, men inte som tidigare i förhållande till riskvägda tillgångar utan istället till de risker som är mer kännetecknande för värdepappersbolag. Det handlar om kund- företags- och marknadsrisker i samband med exempelvis kapitalförvaltning, hantering av kunders order, handel för egen räkning och förvaring av kunders medel och finansiella instrument. Precis som förut ska alltså värdepappersbolagens kapitalbas vara av viss omfattning och kvalitet och bestå av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapital, men enligt de nya reglerna ska kapitalkravet räknas på annat sätt och i relation till andra risker som bättre återspeglar värdepappersbolagens verksamheter.

Vilket problematiskt scenario ska undvikas genom de nya reglerna?

– Kreditinstituten är ofta systemviktiga, det vill säga om de fallerar skulle det få betydande konsekvenser för samhällsekonomin. De allra flesta värdepappersbolagen är inte systemviktiga och det nya regelverket är alltså mer proportionerligt och mer anpassat till riskerna i deras verksamheter. En mer riskfylld verksamhet ska generera ett högre kapitalkrav jämfört med en mindre riskfylld sådan. Poängen med det nya regelverket är att värdepappersbolagen ska ha tillräckligt med kapital för att kunder och motparter ska hållas skadelösa så långt det är möjligt ifall bolaget fallerar och lämnar marknaden.

Hur pass stort arbete innebär det för värdepappersbolagen att ställa om till det nya regelverket?

– Jag skulle säga att det alltid innebär ett arbete att läsa in sig på och anpassa sig till nya regler. Det är också så att bolagen träffas av regelverket på olika sätt. Värdepappersbolagen delas in i tre kategorier bland annat baserat på deras aktiviteter och storlek. De större bolagen måste räkna fram kapitalkravet genom en mer komplex metod medan de mindre verksamheterna kan tillämpa en förenklad metod.