Krönika
Presidentkandidaten Emmanuel Macron hävdar han att han varken är höger eller vänster. Foto: EDDY LEMAISTRE/TT

Smekmånaden med Macron kan bli kort

Publicerat den 19 juni 2017 kl. 14:04

Inte heller hennes EU-kritiska vänner i Nederländerna och Österrike lyckades vinna sina val. I EU:s toppskikt och runt om i Europa tolkas det som att demokrati, öppenhet och internationellt samarbete har besegrat populism, nationalism och protektionism.

Särskilt med Macron som fransk president vädrar EU morgonluft och man hoppas att han ska ge unionen en välbehövlig skjuts framåt efter många år av idel kriser. Han har under hela sin kampanj haft den blåa EU-flaggan med de gula stjärnorna i bakgrunden tillsammans med den franska trikoloren. Och när han efter valsegern promenerade fram i den mörka Parisnatten för att tala till sina anhängare vid Louvren gjorde han det inte till tonerna av Marseljäsen utan till Beethovens Till glädjen – stycket som EU har tagit som sin hymn.

Macron förespråkar långtgående fördjupat samarbete, framför allt inom euroområdet. Han vill bland annat se en gemensam budget, en finansminister och ett parlament för Frankrike och de andra 18 euroländerna. Sådana idéer har presenterats tidigare men utan större framgång. Integrationsförespråkarna hoppas nu att de ska kunna återupplivas med Macron som drivande kraft.

Att den nya franska presidenten sägs ha en bra relation med EU:s andra stormakt Tyskland samtidigt som samarbetsmotsträviga Storbritannien lämnar klubben stärker visserligen de möjligheterna. Men trots det finns det en överhängande risk för besvikelse både i Paris och Bryssel.

Som Macron själv sa när han stod där inför sina supportrar vid Louvren – nu väntar hårt arbete. På hemmaplan måste han få tillräckligt med stöd i nationalförsamlingen där hans nystartade rörelse En marche inte har en enda plats. Och han har bara några veckor på sig att skrapa fram valbara kandidater, valet är 11 och 18 juni. Lyckas Macron inte få ihop tillräckligt med stöd riskerar han att bli en svag president som får svårt att driva igenom politiska förändringar.

Skulle han trots den knappa tiden få majoritet för sin politik gäller det att leverera konkreta lösningar på dagens problem. Det handlar om att få fart på ekonomin, att minska klyftorna i samhället, öka säkerheten och skapa en känsla av framtidstro. Även för de 11 miljoner fransmän som röstade på Le Pen. Misslyckas Macron med det kommer det redan rekordstora stödet för extrema och populistiska idéer fortsätta att växa och nästa gång det är val kan det mycket väl vara Marine Le Pen som flyttar in i Elyséepalatset.

Smekmånaden kan alltså bli kort, både för Macron och för EU.