Snabbkurs: Vad händer nu med Brexit?
Finanslivs snabbkurs med juristen Erik Lagerlöf förklarar hur Brexit ska gå till egentligen.

Snabbkurs: Vad händer nu med Brexit?

Senast i mars 2017 inleds processen för att Storbritannien ska lämna EU. Juristen Erik Lagerlöf guidar oss igenom hur ett utträde egentligen går till, och berättar varför Sverige är otroligt utsatt i det här läget.

Snabbkurs

Skaffa dig koll på 5 minuter! Under vinjetten Snabbkurs förklarar vi i varje nummer av Finansliv ett aktuellt ämne i finansbranschen.

Ämne: Brexit – hur lämnar man EU?
Lärare: Dr Erik Lagerlöf, jurist på advokatfirman Vinge, har tidigare jobbat på EU-domstolen i Luxemburg.

Senast i mars 2017 inleds processen för att Storbritannien ska lämna EU. Men hur går ett utträde egentligen till?

– Formellt triggar man igång Artikel 50 i EU:s fördrag. Därefter har man två år på sig att förhandla fram ett skilsmässoavtal. Är man inte överens efter två år så lämnar Storbritannien utan att det finns ett avtal. Förhandlingsperioden kan förlängas men det förutsätter att alla övriga 27 medlemsstater också är överens om att göra så. Processen i artikel 50 är därför, åtminstone till synes, till fördel för EU och de länder som är kvar.

Vad är det som måste förhandlas? 

– Jag tror att man åtminstone måste förhandla fram två avtal. Ett exit-avtal som handlar om hur Storbritannien träder ur EU. Det kan ta upp hur man ska behandla britter som bor i ett annat EU-land och hur man ska behandla EU-medborgare nu boende i Storbritannien.
– Därtill behövs förmodligen ett mycket omfattande avtal som reglerar den framtida relationen mellan britterna och EU.

Är det verkligen möjligt att hinna med allt detta på två år? 

– Exit-avtalet kommer förmodligen att kunna förhandlas mellan EU som organisation och Storbritannien. Det framtida avtalet är däremot så pass brett att även medlemsstaterna själva kommer att vara inblandade i förhandlingarna vilket gör det mer komplicerat.
– Utöver det måste Europaparlamentet, som kan vara ganska nyckfullt, godkänna både exitavtalet och det eller de avtal som avgör Storbritanniens framtida relation med EU. Därtill har du också EU-domstolen dit parterna kan vända sig för att fråga om ett eventuellt avtal faktiskt är förenligt med EU:s fördrag och det är inte säkert att domstolen svarar ja på det.
– Så det finns många aspekter här som kan ta tid och generera problem. Grönland kunde först efter tre års förhandlingar lämna EEG 1985 och då var fiske som enda egentliga fråga som utträdet handlade om. Det finns givetvis många fler och betydligt mer kontroversiella frågor att komma överens om här och dessutom är aktörerna många fler. Utifrån det perspektivet tror jag inte att det är rimligt att Storbritannien kan lämna EU efter två år.

Hur lång tid tror du det tar? 

– Man ska aldrig gissa som jurist, men 5–10 år är inte orimligt. Vi får inte glömma att åtminstone avtalet som ska reglera framtida relationer också måste ratificeras även av de 27 kvarvarande medlemsstaterna. Sådant kan ta tid.

Britterna vill begränsa migration och samtidigt ha tillträde till EU:s inre marknad. EU-ledare har sagt att fri rörlighet är ett absolut krav för att få tillträde till den inre marknaden. Hur kan ett framtida avtal se ut? 

– Något EES-avtal som Norge har blir det inte. Det skulle innebära att Storbritannien får ta del av den inre marknaden men man är inte med och fattar beslut om vilka regler som gäller. Dessutom skulle man behöva fortsätta att betala en stor avgift till EU-budgeten och man får ingen lösning på migrationsfrågan. Det är inget alternativ.
– Fri rörlighet är en av EU:s grundpelare och det kan man nog inte rucka på, men frågan är vad fri rörlighet betyder. Den fria rörligheten av EU-medborgare är inte samma sak i dag som det var för 20-30 år sedan. Det kan finnas mer flexibilitet i de här frågorna än vad man faktiskt tror.

Vad betyder Brexit för Sverige? 

– Sverige är otroligt utsatt i det här läget. För det första, Storbritannien är en nära allierad och vi röstar lika i de allra flesta frågor inom EU. Utan Storbritannien blir Sveriges inflytande betydligt mindre och det blir svårare att driva på EU i den riktning som Sverige vill.
– För det andra, Sverige som icke-euroland får det svårt att hävda sig i dessa frågor. Utan Storbritannien har vi förmodligen bara Danmark att förlita oss på i detta avseende, eftersom de andra ickeeuroländerna alla tycks ha ambitionen att gå med i euron.

Än så länge har Brexit inte alls slagit så hårt mot ekonomin som många förutspådde. Var varningarna överdrivna? 

– Man påstår att allt är frid och fröjd. Det hände ju ingenting. Men att tänka så är livsfarligt. Processen har inte börjat än och det är en lång period där vi inte vet vad som kommer att hända. Det finns väldigt stora risker framöver.
– Men det är också värt att nämna att det inte finns något i Artikel 50 som hindrar Storbritannien att dra tillbaka sitt beslut. Processen är väldigt lång och vi vet inte vad som händer i nya val. Kanske hittar man en lösning trots allt. Jag är inte helt hundra på att Storbritannien går ur EU.

Text: Andreas Liljeheden
Foto: Istockphoto

publicerad
5 oktober 2016

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
I morse bjöd vi in till en #finanslivfrukost med @elin.helander och @dreams.app ☕️Se alla mingelbilder på Finansliv.se Foto: Oskar Omne
Det är ett år sedan vi publicerade magasinet till vänster då många undrade var metoo-uppropet från finansbranschen var. Sedan kom #påvåravillkor och #inteminskuld . Vad har hänt sedan dess? Nytt nummer av #finansliv ute nu.
Finansliv är på plats i Lissabon för en av världens största konferenser, #websummit!
Nu ligger alla bilder från #fintechstockholm uppe på finansliv.se ⭐️ Foto: Tor Johnsson.
Följ @Finansliv på Instagram