Trumponomics på svenska
Börsen tog ett glädjeskutt och oron kom av sig. Men för Sverige kan Donald Trumps handelspolitik hota tillväxten och därmed även påverka finanssektorn. Om den blir verklighet.
För Sverige var det amerikanska presidentvalet 2016 det viktigaste på länge, kanske till och med det viktigaste hittills. Handelspolitiken var en het fråga i både Donald Trump och Hillary Clintons valkampanjer – båda var kritiska till frihandel. För ett litet exportberoende land är det dåliga nyheter. Hälften av vår BNP kommer från handel med andra länder. USA är dessutom Sveriges viktigaste exportmarknad utanför Europa, den amerikanska exporten uppgår till runt 91 miljarder kronor per år. Vi påverkas också negativt om direktinvesteringarna framförallt i huvudstadsregionen blir lägre och om svenska företags investeringar i USA, vilka är de största i världen räknat per capita minskar.
– Gör Trump allt som han har sagt att han ska göra, då innebär det definitivt ett hot mot tillväxt och jobb i Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom Stockholms Handelskammare.
Gör Trump allvar av det han pratat om under valkampanjen påverkas troligen svensk finans- och försäkringssektor negativt. En tumregel är att sektorn över tid utvecklas som BNP – lägre tillväxt betyder färre affärer. Minskar handeln med andra länder avtar behovet av tjänster som exportkrediter, valutasäkringar, bankgarantier och försäkringar. Uppskattningsvis kräver 80 procent av alla affärer som görs över gränser någon form av finansiell tjänst.
Vad är det då Donald Trump har sagt att han vill göra? I grunden tycker han att hans företrädare drivit en politik som inneburit ökad öppenhet mot omvärlden, orättvis konkurrens och resulterat i att amerikanska jobb har flyttat utomlands. Han vill införa höga tullar på import från länder som Kina och Mexiko och lämna världshandelsorganisationen WTO. Nya frihandelsavtalet TPP mellan USA och 12 länder i stillahavsområdet, som tog sju år att förhandla fram har Trump sagt att det ska skrotas. Andreas Hatzigeorgiou tror att avtalet med Kanada och Mexiko (Nafta från 1994) kommer bli kvar, men med nya villkor.
– Jag ser att Nafta som vi känner det i dag är hotat, men jag tror inte att Trump river upp avtalet helt. Möjligtvis vill han ha en omförhandling.
Att helt skrota ingångna frihandelsavtal eller säga upp dem till omförhandling kan presidenten göra på egen hand. Däremot måste kongressen godkänna nya avtal. Det gör att Donald Trump kan göra mycket för att strama åt handelspolitiken. Andreas Hatzigeorgiou påpekar att trots sin protektionistiska hållning har Trump inte sagt något om handeln med Europa. Sedan 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om frihandelsavtalet TTIP. När Trump vann valet i november var många snabbt ute och dödförklarade TTIP.
– Jag tycker att det är bekymmersamt att europeiska och svenska politiker har sagt att: nu är loppet kört för TTIP för att vi har Trump i vita huset.
Andreas Hatzigeorgiou menar att analysen är fel och att det troligen är enklare för Trump att driva igenom ett frihandelsavtal med Europa än med länder som Kina eller Japan som ingår i TPP. En förklaring till de negativa uttalandena från europeiskt håll kan vara att det blåser protektionistiska även vindar i Europa.
– I Europa finns lika stora problem med frihandelskritiker som i USA. Kanske ännu värre. Då väljer man att skylla på Donald Trump i stället för att sopa rent framför egen dörr.
Sverige har inga egna frihandelsavtal utan handelspolitiken koordineras helt av EU. För svensk del är det ett problem att Storbritannien som varit vår närmaste allierade i förhandlingar med USA, har valt att lämna den europeiska gemenskapen.
– Jag är också orolig mot bakgrund av Brexit att det kommer att skada TTIP. Det ser inte så ljust ut på den fronten.
Troligtvis händer inget med TTIP-förhandlingarna närmaste tiden i avvaktan på resultaten av det franska presidentvalet i maj 2017, där ett val av Marine Le Pen kan påverka utvecklingen i protektionistisk riktning, och i höst är det Tysklands tur. Då kandiderar Angela Merkel för en fjärde mandatperiod som Tysklands förbundskansler. Andreas Hatzigeorgiou tycker att det är olycklig att TTIP-förhandlingarna drar ut på tiden.
– Tyvärr, för vi behöver mer handel. Europa står fortfarande och stampar, många länder har hög arbetslöshet. Tillväxten behöver stimuleras utan att trycka pengar. Det är problematiskt.
Vad kan då Sverige göra för att förbättra förbindelserna med USA? Andreas Hatzigeorgiou lyfter fram förslaget att all inresekontroll för resande till USA, US Preclearence, görs på Arlanda som en bra idé och efterlyser fler åtgärder. Bland annat tycker han att mer kan göras för att förmå något av de amerikanska toppuniversiteten att öppna en filial i Sverige, något som skulle vara bra för både tillväxten och möjligheten att attrahera talanger.
Text: Agnetha Jönsson
Foto: Oskar Omne
