Gå direkt till textinnehållet
Debatt Claes Hemberg. Foto: Jonas Eng

»Välj högre skatter eller lägre statsutgifter«

Debatt Claes Hamberg svarar debattören Stig Tamker och menar att skatter har vi för att resurserna är snedfördelade.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Stig,

En smart skatt är den, i mina ögon, som är förutsägbar både för individen och staten. Då slipper vi fokus på skatte-trixande och istället ägnar vi oss åt det som faktiskt bygger vardagen för individen och staten. Det var också bakgrunden till ISK.

Läs också

»Ogenomtänkt analys om ISK«

Och nej, ISK är ingen förlust för staten. Det har jag aldrig påstått. Omvänt var ju ISK skatteneutralt för staten. Förslaget utgick ifrån svenskarnas snittavkastning i fonder på 3-4 procent per år och en hög statslåneränta. Sedan har avkastningen varit högre och statslåneräntan lägre. Det har tillfälligt gynnat sparare. Framtiden är visserligen fortsatt oviss, men om vi bedömer att räntan fortsätter vara låg närmaste årtiondet, så borde kanske ISK-skatten vara något högre? Huvudsaken är att reglerna inte trixas med utan är tydliga.

Om vi nu inte lyckas sänka statens kostnader? Då behöver vi diskutera högre skatter.

Nästa fråga rör skattenivån i samhället. Och ja, i hela västvärlden har staternas förvaltning och utgifter ökat senaste årtiondena. Lägg till att vi blir allt äldre och det lär kosta mer. Som motkraft har vi i dag stora möjligheter att digitalisera och avbyråkratisera. Därför har vi Riksrevsionsverket att granska statens kvalitet och effektivitet. Där skulle jag gärna storsatsa.

Om vi nu inte lyckas sänka statens kostnader? Då behöver vi diskutera högre skatter. Varianten är gammal höger-vänster debatt. LO föreslog nyligen hög skatt på höga löner. Men då landar vi snart i trixandet igen. Och frågan är om det räcker? Högre ISK-skatt är enklare, eftersom lågräntesamhället lär fortsätta länge än. Men det är också småpengar. Ännu enklare är skatt på hus. Dels för att de står stilla och ägaren är tydlig. Dessutom är samhället Sverige faktiskt duktiga på att skydda våra hus mot naturkatastrofer och annan förödelse. Det borde räknas som ett stort värde. Och äga hus är ingen skyldighet, utan ett fritt val. Sedan finns förstås en uppsjö skatter att diskutera…

Vill du debattera?

Finanslivs debattavdelning är till för yrkesdebatt. Vill du skriva ett inlägg eller kommentera på ett tidigare inlägg, mejla till Finanslivs chefredaktör Helena Giertta.

 

Andra vägen är att samhället blir avgjort bättre på att stödja medborgarna att hushålla bättre. Att få ut mer av sina pengar. Detta jobbade jag med i mitt förra jobb (Avanza). Men nu tycks frågan växa ytterligare. Som du nämner besväras folk av elpriser, bensinpriser, dyrare kylskåp mm. Allt fler besväras av sina utgifter. Staten behöver kanske en riksrevision av svenska folkets hushållskassa? För att där hitta råd, rön och handfast vägledning till en modern hushållning. Samtidigt ser vi hur svenska folket har rekordmycket kontanter i skuggan av pandemin. När vi inte kunnat resa, bo på hotell och äta ute så har pengarna svällt på bankkontot. Så visst finns resurser. Men de är snedfördelade. Därför har vi alltjämt skatter.

 

»Nu är vi i den tid på året som jag gillar allra bäst. Visserligen är det i min del av landet för det mesta grått och kallt utan snö på backen, men det är ljus i alla fönster och snart kommer kanske ändå snön och ger ännu mer ljus«, skriver Helena Giertta.
Läs Helenas Gierttas ledare

FINANSFÖRBUNDETS KRÖNIKA: »Målet är ett ännu starkare förbund«

»En hållbar förändring i finansbranschen – det är Finansförbundets verksamhetsinriktning för de kommande tre åren.«
Läs krönikan