
»2019 är vi på väg utför«
Konjunkturen kommer att vända nedåt i år. Samtidigt är Riksbankens möjligheter att bromsa en lågkonjunktur begränsade, varnar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.
Det finns flera orosmoln under 2019. Många bedömare anser att vi redan har passerat toppen av högkonjunkturen. Robert Bergqvist är en av dem.
– Vi är på väg utför. Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå och hur länge den här inbromsningen kommer pågå.
SEB spår inget dramatiskt fall i år utan tror att BNP-tillväxten i Sverige kan bli omkring 2 procent, med risk för något sämre utfall. Men det som oroar Robert Bergqvist är att när vi väl går in i en lågkonjunktur finns det få verktyg för att ta oss ur.
Penningpolitiken är uttömd.
– Penningpolitiken är uttömd. Räntorna ligger på rekordlåga nivåer och centralbankerna har redan köpt mycket tillgångar.
Vice riksbankschef Per Jansson har sagt att för att penningpolitiken ska fungera som ett försvar vid lågkonjunktur bör reporäntan kunna sänkas med 2-3 procentenheter. Något som är omöjligt i dag, då vi redan har en minusränta.
Kontracykliska kapitalbuffertar
Banker måste under perioder med högkonjunktur och hög kredittillväxt bygga upp så kallade kontracykliska kapitalbuffertar. Syftet med buffertarna är att stärka bankernas motståndskraft och motverka finanskriser. Buffertvärdet ligger i dag på 2 procent kärnprimärkapital, alltså aktiekapital plus icke-utdelade vinster. Finansinspektionen planerar att höja buffertvärdet till 2,5 procent den 19 september 2019.
Ändå ligger Sverige bättre till än många andra länder, enligt Robert Bergqvist. Främst på grund av vår låga statsskuld. Dessutom finns ett verktyg till: bankernas kontracykliska kapitalbuffertar. Finansinspektionen planerar att höja kraven på buffertarna i september 2019.
– Om konjunkturen viker finns skäl att skjuta på den höjningen, eller till och med sänka kraven och därmed underlätta kredittillförseln, säger Robert Bergqvist.
Men även om vi får en lågkonjunktur är det dags för Riksbanken att börja höja räntan, tycker han. Minusräntan infördes i ett krisläge då inflationen var låg och vi dessutom hade en avtalsrörelse. Så ser läget inte längre ut.
Han tror inte att en höjning kommer att få några dramatiska effekter.

– Räntorna kommer fortsatt vara låga. Den första höjningen är från -0,5 till -0,25 procent, det är fortfarande väldigt lågt. Om den höjningen visar sig vara ett misstag, då skjuter Riksbanken bara på nästa höjning. Men det kommer inte välta ekonomin eller bostadsmarknaden.
Bostadspriserna sjönk i slutet av 2017 med cirka fem procent men har under 2018 legat relativt stilla. SEB räknar med att priserna kommer att gå ned lite till, men tror inte på något ras.
– Vi tror att de kommer falla ungefär fem procent 2019. För ett ras behövs ett betydligt mer bekymmersamt internationellt läge, säger Robert Bergqvist.
Där är vi inte i dag. Men det finns några saker som oroar internationellt, anser han. Inte minst Brexit. Om det blir ett utträde med eller utan avtal är avgörande för Europas framtida ekonomi.
Om det blir en hård Brexit så har vi ett allvarligt läge.
– Vi tror med omkring 50-60 procents sannolikhet att det blir någon typ av avtal. Det ger i så fall en övergångsperiod till åtminstone december 2020, vilket innebär att det finns tid för förberedelser. Om det däremot blir en hård Brexit, utan avtal, så har vi ett allvarligt läge.
Enligt Robert Bergqvist är många företag inte förberedda på ett utträde redan i april. Dessutom skulle en hård Brexit innebära ett osäkert läge för Storbritannien, vilket i sin tur kan få stora konsekvenser.
– Tyvärr kommer det att sätta avtryck på den europeiska konjunkturen. Storbritannien är världens femte största ekonomi.
Det osäkra politiska läget i Sverige är han däremot mindre oroad över.
– Ekonomin klarar sig utan politiker under en viss tid, om det inte är kris.