3 av 4 storbanker inför inte ränta på ISK-konton

Avanza meddelade nyligen att nätbanken inför ränta på likvida medel på aktie- och fondkonton, investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar vid årsskiftet. Räntenivån varierar beroende på vilken kundgrupp man tillhör hos Avanza. Tradingkunder får 1,94 procent, private banking-kunder får 1 procent medan baskunder 0,25 procent.

»Vi vill egentligen inte uppmuntra till att ha likvida medel på ISK-konton, men för tradingkunder är det naturligt att man ändå har det«, säger Sofia Savar, kommunikationsansvarig på Avanza, i en kommentar till Aktiespararna.

Men Handelsbanken, Swedbank och Nordea ger inte någon ränta på ISK-konton och planerar inte heller att göra det, visar en enkät från Aktiespararna. SEB ger redan ersättning för likvida medel på ISK, och i slutet av oktober var räntan 0,3 procent. Nätbanken Nordnet meddelade den 8 december, efter att artikeln publicerats, att man följer efter Avanzas beslut och inför ränta på ISK och kapitalförsäkring.

Ett motiv bakom att banker väljer att inte införa ränta på ISK-konton är att kontona främst ska användas för att handla värdepapper. Bankerna anser att de kan erbjuda kunder andra sparkonton som ger ränta på insatt kapital.

»För kunder som inte handlar med värdepapper finns flera andra produkter i vårt erbjudande som passar bättre och ger ränta på insatt kapital – exempelvis e-sparkonto och fasträntekonto«, säger Hannes Mård, presskommunikatör på Swedbank, till Aktiespararna.

Man kan ana ett visst ointresse hos många av bankerna.

Aktiespararnas vd Joacim Olsson uppmanar dock andra banker att göra som Avanza.

–Man kan ana ett visst ointresse hos många av bankerna. Jag tycker att det är olyckligt. Om banker inte bara kortsiktigt fokuserar på att maximera sin avkastning, bör man hålla rimliga villkor för sina kunder, säger han.

Enligt Joacim Olsson gör Avanza en rimlig justering som inför olika räntenivåer på ISK.

–Då kan man som konkurrerande bank antingen fundera över om det är värt kostnaden, eller göra det som kunderna efterfrågar. Jag tror att bankerna över tid kan förlora marknadsandelar om man inte går kunderna till mötes. För bankens långsiktiga lönsamhets skull är det rimligt att införa ränta på ISK.

Den senaste räntehöjningen från Riksbanken påverkade även skatten för ISK-konto och kapitalförsäkringar. Riksgälden fastställde statslåneräntan per den 30 november 2022 till 1,94 procent. Schablonskatten för både ISK-konton och kapitalförsäkringar utgår från statslåneräntan plus en procentenhet. Oavsett vinst eller förlust betalas skatt. Förra året var den 0,375 procent och nästa år kommer den mer än fördubblas.

Det är svårt att hitta ett bättre tillfälle att sänka skatten på sparande än nu.

Enligt Tidöavtalet skulle skatten på sparande i ISK sänkas. Regeringens förslag innebar att de första 300 000 kronorna på ISK skulle vara skattefria. Men i budgeten fanns skattesänkningen inte med.

Joacim Olsson tycker att det är olyckligt att den utlovade skattesänkningen för ISK inte fanns med.

– Det är svårt att hitta ett bättre tillfälle att sänka skatten på sparande än nu. Skattesänkningen hade motverkat den automatiserade skattehöjningen på ISK, som den höjda statslåneräntan innebar, och ett högre sparande kan motverka den inflationstrend vi har.

Han hoppas att skattesänkningen ändå blir av.

–Det står i en överenskommelse och är ett vallöfte där majoriteten av partierna i regeringsunderlaget vill främja sparande. Men vi vet inte vart konjunkturen är på väg och vilka problem som kan uppstå i statsfinanserna.