Ingen sänkt skatt på ISK
Regeringens budget innehåller ingen sänkt skatt på ISK, trots att ett sådant förslag fanns med i Tidöavtalet. Den höga räntan gör att skatten i stället kommer höjas rejält nästa år.
Enligt Tidöavtalet skulle skatten på sparande i det populära investeringssparkontot (ISK) sänkas. Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna lade fram ett förslag som innebar att de första 300 000 kronorna på ISK skulle vara skattefria. Men i budgeten finns skattesänkningen inte med.
I budgeten står det att »regeringen avser att under mandatperioden föreslå att skatten på sparande sänks genom att en grundnivå på 300 000 kronor på investeringssparkonto görs skattefri«. Förslaget finns alltså kvar, men det blir ingen skattesänkning i nästa års budget.
Så funkar investeringssparkonto
- Investeringssparkonto (ISK) ska göra det lättare att spara i aktier, fonder och andra värdepapper. Kontot är skattefritt på vinster och utdelningar, utan krav på deklaration.
- Tillgångarna beskattas genom en schablonavgift som baseras på statslåneräntan. Från början byggde schablonavgiften på en modell där ISK-kontots totalvärde multiplicerades med 30 procent.
- I takt med ränteutvecklingen har schablonskatten höjts. 2016 infördes ett skattegolv på 0,375 procent och ett tillägg på statslåneräntan om 0,75 procentenheter. 2018 höjdes tillägget till en procentenhet.
Nordnets sparekonom Frida Bratt är kritisk till att skattesänkningen dröjer.
– Det är en besvikelse. Jag tycker inte att det rimmar med den retorik som fördes i valrörelsen när man nästan tävlade om vem som var spararnas bästa vän, säger hon till Dagens Industri.
I stället kan spararna räkna med en rejäl höjning av ISK-skatten nästa år, på grund av den stigande räntan. Skatten på ISK utgår nämligen från statslåneräntan plus en procentenhet, och statslåneräntan har mer än fördubblats i år.
– Och den skatten kommer tas ut på hela kapitalet trots att många får se sitt sparande minska i värde i år, säger Frida Bratt till DI.
Skatten på ISK har genom åren höjts i omgångar. Den första höjningen kom 2016 och väntades dra in 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Nästa höjning trädde i kraft 1 januari 2018 med ett förväntat tillskott på 790 miljoner kronor till statskassan.
