Regeringen föreslår sänkt skatt på ISK
Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna föreslår sänkt skatt på ISK-sparande. De första 300 000 kronorna i ISK ska vara skattefria, enligt förslaget som är en del av det så kallade Tidöavtalet.
Skatten på sparande i det populära Investeringssparkontot, ISK, ska sänkas. Det står klart efter att regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna lagt fram ett förslag om sänkt skatt på ISK-sparande, som en del av det så kallade Tidöavtalet.
Förslaget innebär att de första 300 000 kronorna på ISK ska vara skattefria.
Det är i linje med vad Finanslivs enkät inför valet visade, där samtliga högerpartier sade sig vara positiva till sänkt skatt.
Finansliv har flera gånger tidigare skrivit om Investeringssparkontot som i år firar 10 år.
»ISK blev bättre än man räknat med«
Fram till lanseringen 2012 utreddes flera varianter, bland annat en lösning med en progressiv skatt baserat på hur länge spararen hade haft ett innehav. Det som slutligen blev den avgörande pusselbiten handlade om enkelheten och att slippa deklarera.
Samtidigt är kontot omdiskuterat. Medan vissa bedömare pekat på att sparformen haft stor betydelse för utvecklingen av finansbranschen och för sparandet i stort, anser andra att kontot under en längre tid med låg ränta blivit för förmånligt.
I fjol lade den tidigare statsministern Magdalena Andersson fram ett förslag om miljonärsskatt och tak för ISK-sparande, men backade och slopade slutligen förslaget efter att det fått hård kritik.
Skatten på ISK har genom åren höjts i omgångar. Den första höjningen kom 2016 och väntades dra in 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Nästa höjning trädde i kraft 1 januari 2018 med ett förväntat tillskott på 790 miljoner kronor till statskassan.
