Gå direkt till textinnehållet
Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza. Foto: Jonas Eng

»ISK blev bättre än man räknat med«

Reportage När ISK-kontot såg dagens ljus för tio år sedan anade ingen vilken folkrörelse som investeringssparkontot skulle sätta i gång. Finansliv har granskat vad som låg bakom satsningen, vad som har hänt sedan dess och hur framtiden för kontot ser ut.

För drygt tio år sedan var aktieköp och fondsparande något som uppfattades som krångligt och otillgängligt för gemene man. Sparintresset­ hade visserligen fått lite fart strax före millennieskiftet då PPM introducerades. Andra sparformer hade också börjat växa fram. Ett av dem var kapitalförsäkringen som med sin raka och låga skatt på reavinster och utdelningar var lätt att förstå. Problemet var att lösningen ofta hade höga kontoavgifter, skapade inlåsningseffekter och gav inte rösträtt på bolagsstämmor.

Parallellt med det var det traditionella värdepapperskontot (VP-kontot) alltmer ifrågasatt. 2005–2006 pekades den svenska kapitalskatten, alltså reavinstskatten på aktier och fonder, ut som en av de högsta i världen. Enligt regelboken skulle småsparare dessutom betala reavinstskatt på aktieförsäljningar, medan institutionella ägare slapp.

Dåvarande finansmarknads­minister Mats Odell (KD) lät bekymrad i tidningen Aktiespararen 2006: »Klart är att det finns en fara med att de nuvarande skattereglerna ensidigt gynnar det institutionella, ofta ansiktslösa, ägandet av våra företag. Vi behöver fler engagerade ägare som bryr sig om sina företag och går på stämmorna.«

Mats Odell ville ha ett nytt alternativ som drog nytta av fördelarna med kapitalförsäkringen, men som gjorde det lätt att komma i gång och som var utan deklarationskrångel.

Han sneglade mot England som hade lanserat ett skattefritt investeringskonto, ett så kallat ISA, Investment Savings Account. Namnet fick en svensk översättning: ISK.

 ISK har gjort det lättare att förstå sin ekonomi, pengar som idé har kommit närmare människor.

2010 tog finansmannen Peter Norman (M) över stafettpinnen efter Mats Odell. Fram till att ISK lanserades 2012 utreddes flera alternativ, bland annat en progressiv skatt baserat på hur länge spararen hade haft ett innehav fanns med på ritbordet. Det som blev avgörande var enkelheten.

– Vår bedömning var att ett stort antal personer inte ville investera i aktier för att det var besvärligt att deklarera. För många var det den avgörande pusselbiten, säger Peter Norman till Finansliv.

Lanseringsåret 2012 öppnade runt 380 000 sparare, motsvarande 4 procent av hushållen, ett ISK-konto. Avanzas tidigare sparekonom Claes Hemberg var först ut på Avanza att öppna ett ISK-konto. Han fanns också med i kulisserna när sparformen togs fram.

– ISK har gjort det lättare att förstå sin ekonomi, pengar som idé har kommit närmare människor. Det behövdes en sparform som var enkel för människor att komma i gång med och som var fri från krångel. Jag tycker det blev jättebra. ISK har även gjort att rörligheten, exempelvis mot lågprisfonder, blivit mycket bättre, säger han.

Claes Hemberg. Foto: Jonas Eng

Sparformen har också varit en positiv injektion för branschen, inte minst nätmäklare som Avanza och Nordnet som med åren har tagit delar av sparaffären från bankerna. Enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt öppnar 60 procent av bolagets nya kunder ett ISK.

Claes Hemberg pekar på kombinationen med ISK, en bra börs och en ökad mobilanvändning har spelat nätmäklarna i händerna, men även gynnat branschen i stort. Peter Norman är mer specifik i sin beskrivning.

– Avanza och Nordnet var några av de största reklampelarna för ISK. Det var de som anammade ISK först och gick i bräschen. I början tittade några av storbankerna på att ta betalt för ISK, men när Avanza och Nordnet inte gjorde det blev det tydligt att kontot skulle vara gratis, säger han.

Totalt uppgår nu den totala ISK-förmögenheten i fonder till 576 miljarder kronor. Det samlade ISK-sparandet där även direktägande i aktier räknas in är större, men i nuläget saknas aktuella siffror kring totalen. Enligt beräkningar från Svd har snittspararen 54 640 kronor på ISK, och med årets börsuppgång i ryggen finns runt 300 000 ISK-miljonärer i Sverige vilket motsvarar över hälften av den samlade ISK-förmögenheten.

Grundtanken var att ha en sparform som ger lika hög skatt som vanliga fondkonton.

Sedan starten har det varit skatte­mässigt förmånligt att spara i ISK. Utvecklingen hänger ihop med det rekordlåga ränteläget som har pressat ner beskattningen, samtidigt som börsen har gått starkt. Sedan 2012 har Stockholmsbörsens breda index (Six Return Index) stigit runt 350 procent. 2015–2016 försvann dessutom avdragsrätten för privat pensionssparande, vilket ytterligare ökade trycket in i ISK. Enligt Claes Hemberg har utvecklingen gjort sparformen mer förmånlig än vad planen var från början.

– Grundtanken var att ha en sparform som ger lika hög skatt som vanliga fondkonton. Men sedan har räntan förändrats, vilket gjort att ISK har blivit bättre för vanligt folk än vad man hade räknat på. Det var inte så som man hade tänkt, säger han.

Mot den bakgrunden har ISK-skatten höjts i omgångar. Den första kom 2016 och väntades dra in 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Efter det skärptes tonläget ytterligare och 1 januari 2018 trädde nästa höjning i kraft med ett förväntat tillskott på 790 miljoner kronor till statskassan. Den dåvarande finansministern Magdalena Andersson (S) hänvisade till regeringens tillbakadragna ändringar i 3:12-reglerna, men den största pådrivaren var Vänsterpartiets dåvarande ekonomisk-politisk talesperson Ulla Andersson. För snittspararen motsvarade skattehöjningen »lika mycket som två påsar ostkrokar« per år, argumenterade hon i DN.

Nordnets Frida Bratt är kritisk. Hon pekar bland annat på att politikerna hänvisade till ISK när IPS slopades.

– Politikerna uppmanade spararna att spara i ISK efter att IPS försvann. Det blir konstigt att gå in och ändra villkoren baserat på det nuvarande ränteläget som ska vara till för långsiktigt sparande. Det måste vara en sparform som har förutsägbara villkor.

Frida Bratt, sparekonom Nordnet. Foto: Tor Johnsson

Trots skattehöjningarna är ISK fortsatt en gynnsam sparform, anser Frida Bratt. Hon påpekar samtidigt att sparformen ännu inte har satts på prov av en längre börsnedgång.

– Börsen har gått bra och räntan är fortsatt låg. Så ISK är bra, men man kommer nog inte prata om hur förmånligt ISK är den dagen börsen går ned och spararna fortfarande ska betala skatt på kapitalet, säger hon.

Det låga ränteläget har de sista åren satt i gång en diskussion om ISK har varit en förlustaffär för statskassan, jämfört med beskattningen i traditionella VP-konton. I en granskning från Riksrevisionen pekar myndigheten på att ISK kan ha kostat runt 42 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 i förlorade skatteintäkter. Även Konjunkturrådet har argumenterat för att slopa ISK helt.

Det går inte att vara tvärsäker på att en högre skatt hade genererat större skatteintäkter

Frida Bratt håller inte med och pekar på att färre hade lockats att spara om det hade varit konventionell beskattning. Peter Norman är inne på samma linje.

– Det går inte att vara tvärsäker på att en högre skatt hade genererat större skatteintäkter, eftersom vi inte vet att om den stora gruppen som vanligtvis inte sparade i värdepapper hade börjat, säger han.

Claes Hemberg å andra sidan menar att det går att slå fast att ISK har lett till mindre statsintäkter. Det är däremot inte bra att skattenivån förändras baserat på ränteläget, anser han.

– Vore det inte bättre att politikerna sätter en fast skattenivå. Så här ser vi på skatter när det gäller sparande, det är väl rimligt så man vet det, säger Claes Hemberg.

Under 2021 har debatten om ISK återigen hettat till. Allt började med att en socialdemokratisk arbetsgrupp som leds av Magdalena Andersson, tidigare finans­minister och nu statsminister, presenterade en underlagsrapport om att kraftigt begränsa ISK-sparandet. Förslaget byggde på en så kallad miljonärskatt med ett tak som skulle innebära kraftiga skattehöjningar. I rapporten som kommer från riksdagens utredningstjänst, RUT, har ett tak på 100 000 och 200 000 varit uppe för diskussion, enligt Dagens Industri.

»Att ojämlikheten ökar beror framför allt på att kapitalinkomsterna har ökat i toppen«, skrev Magdalena Andersson i en kommentar i Dagens Nyheter tidigare i år.

Förslaget fick massiv kritik. Frida Bratt på Nordnet startade uppropet »Rör inte vårt sparande« som efter en vecka hade över 40 000 namnunderskrifter, och Moderaterna och Centern gick till motattack med ett förslag att sänka ISK-skatten.

Reaktionerna fick Magdalena Andersson att backa och komma tillbaka med ett mer defensivt förslag. I en intervju i Aftonbladet sa hon att taket istället skulle kunna hamna kring 3 miljoner kronor.

Men efter sommaren kom åter­igen nya besked. Inför höstens kongress svängde Socialdemokraternas partistyrelse och slopade planerna på ett tak och en högre beskattning. I ett utlåtande lades den vaga formuleringen fram att det »förutsättningslöst bör undersökas hur de ökade behoven i välfärden bäst finansieras genom kapitalbeskattningen«.

Men än är sista ordet inte sagt. Kongressen slog samtidigt fast att det ska göras en översyn med sikte på att försöka höja kapitalskatterna. Det är alltså inte uteslutet att en omgörning av ISK blir ett av vallöftena 2022.

»En modernisering av kapitalbeskattningen är särskilt prioriterad«, skriver partistyrelsen i en kommentar.

Jag skulle hellre se att regeringen höjde fastighetsskatten, men vi behöver också någon slags kapitalskatt, frågan är var gränsen ska gå.

Finansliv har sökt Socialdemokraterna för en kommentar om ISK-kontot.
Trots att förslaget lagts på is kan frågan snart vara tillbaka, enligt Frida Bratt.

– Det är tydligt att Socialdemokraterna vill göra något åt kapitalbeskattningen, sen i vilken form, hur och när är fortfarande oklart. Jag tror man tittar på hur man kan göra det men på ett annat sätt, säger hon.

Även Claes Hemberg spår att frågan kring ISK-skatten kommer att återkomma. Han tror inte en så kallad »miljonärskatt« med ett skattetak är rätt väg att gå.

– Jag skulle hellre se att regeringen höjde fastighetsskatten, men vi behöver också någon slags kapitalskatt, frågan är var gränsen ska gå. En progressiv ISK-skatt, kan det vara ett alternativ? Då försvinner kryphål som att låta sina barn ha pengarna på deras ISK för att hamna under skattegolvet, säger han.

Peter Norman ser i stället ett högt satt skattetak som en långsiktig lösning.

– Jag tycker att om man ska göra något åt beskattningen vore det bättre att sätta ett högt tak än att laborera med skattesatsen. Det måste finnas en ha en långsiktighet för att göra sparandet realistiskt.

– Kontot var inte ämnat för miljonärer, utan för de som har lägre inkomster, säger Peter Norman.