Gå direkt till textinnehållet
Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening. Foto: Karl Gabor

95 procent av fondförmögenheten i hållbara fonder

95 av den svenska fondförmögenheten finns i fonder som främjar hållbarhet eller har hållbarhet som mål, visar statistik från Fondbolagens förening. »Sverige ligger långt fram i hållbarhetsarbetet«, säger Fondbolagens förenings sparekonom Philip Scholtzé.

Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper, enligt artikel 8 i EU:s regelverk SFDR, stod för 93 procent av den svenska fondförmögenheten i slutet av 2022. Sammanlagt uppgick fondförmögenheten i dessa fonder – som brukar kallas ljusgröna fonder – till 5 491 miljarder kronor i december förra året.

Fonder med hållbarhet som övergripande mål enligt artikel 9 – så kallade mörkgröna fonder – stod för 2 procent av den samlade fondförmögenheten, medan övriga fonder stod för 5 procent.

– Sverige ligger långt fram i hållbarhetsarbetet sett ur ett europeiskt perspektiv. En förklaring skulle kunna vara att vi har jobbat med etik- och hållbarhetsfrågor under lång tid, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Han vänder sig dock emot begreppen ljusgröna och mörkgröna fonder, som han anser är missvisande.

– Hållbarhet handlar inte bara om miljöfrågor, utan även om sociala frågor.

SFDR och hållbara fonder

  • SFDR eller Disclosure-förordningen är en EU-förordning som trädde i kraft 2021. Enligt SFDR ska alla fonder lämna upplysningar om sitt hållbarhetsarbete.
  • De fonder som »främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper« (även kallade ljusgröna fonder) ska lämna upplysningar enligt artikel 8. Främjandet av hållbarhet kan variera.
  • De fonder som »har hållbara investeringar som mål« (även kallade mörkgröna fonder) ska lämna upplysningar enligt artikel 9. Samtliga investeringar i dessa fonder ska ha hållbarhet som mål.
  • De fonder som inte faller inom någon av kategorierna ska lämna upplysningar enligt artikel 6, och informera om ifall de tar hänsyn till hållbarhetsrisker och i så fall hur.

Källa: Fondbolagens förening

 

Men medan fonder som främjar hållbarhet står för en överväldigande del av svenskarnas fondsparande står alltså de ännu mer hållbarhetsinriktade artikel 9-fonderna för en väldigt liten del av fondsparandet. Förmögenheten i aktiefonder inom den sistnämnda kategorin minskade faktiskt under sista kvartalet.

– Det beror på att flera passivt förvaltade aktiefonder har bytt till att rapportera enligt artikel 8 i stället för artikel 9. Förklaringen som vi har kunnat se är att det har funnits otydligheter i regelverket, och i takt med att det utvecklas har man insett att vissa fonder passar bättre att rapportera enligt artikel 8 än artikel 9, säger Philip Scholtzé.

Han anser att det är viktigt att branschen är tydlig i sin kommunikation kring de hållbara fonderna, och även problemen som finns med tolkning av regelverket.

– Det är viktigt att vara transparant, att se till att man är tillgänglig för kunderna och att göra det så tydligt som möjligt vad det är för slags fond de investerar i, så att det inte blir grönmålning (green washing, reds. anm.), säger han och fortsätter:

– Den enskilt viktigaste delen i kommunikationen är att förklara om fonderna har hållbara investeringar som mål, eller om de främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. Inte prata om ljusgrönt eller mörkgrönt.

Ser du en risk för att fokus på hållbarhet minskar nu när vi går in i ett tuffare ekonomiskt läge?

– Det tror jag inte, jag tror snarare att det blir ännu viktigare i tuffa tider. Då tror jag man tänker till och prioriterar i sitt sparande, det tror jag leder till ett tydligare fokus på hållbara investeringar. Och regelverkskraven blir inte mindre, så jag tror fokus på hållbarhet är här för att stanna, säger Philip Scholtzé.